Sörjer du över att kristendomen verkar vara på tillbakagång? Du har ju sett hur skarorna som samlas i kyrkorna har krympt ihop. Du har uppfattat att den självklara respekten för kristen tro har gått från likgiltighet till öppet förakt i media och samhällsliv (du minns kanske att det fanns kristna andakter på radio en gång i tiden?). Följer du nyhetsflödet har du nog också förstått att kristendom sedan länge är på tillbakagång i hela Västeuropa. Allt talar för att framtiden i vår del av världen kommer att se annorlunda ut än vad många av oss hoppas på, om inte Gud griper in på ett dramatiskt sätt.

Vad kan fastetiden då betyda för att rusta kristendomen och stoppa dess tillbakagång i din hembygd, i Sverige och Europa?

Kanske inte särskilt mycket, men de här veckorna fram till påsk kunde faktisk betyda något avgörande för din kristendom. Din kristendom kan faktiskt rustas upp med ganska enkla medel. Du vet ju hur det är att leva i världen, att känna trycket från omvärlden på hur du ska tänka, tala och vara. Du vet precis var gränserna går – ett ord om din tro, ett nej till något eller någon utifrån din trohet mot Herren och du hamnar snabbt utanför och blir betraktad som konstig.

Nu är det inte meningen att du ska stärka din kristendom med att ”gå till anfall” – risken för nederlag är uppenbar. Vad du behöver är ju förstås inte i första hand att komma längre bort från världen utan att komma närmare Herren. Hur sker det? Det sker när du målmedvetet och uthålligt söker Herren där han låter sig finnas. Var är det? Du finner Jesus i orden om Jesus, för orden om Jesus är aldrig bara ord ”om” Jesus utan alltid orden ”med” Jesus – ord som innehåller Jesus.

När kristendomen i Europa hotades av undergång för 800 år sedan fann man en särskild styrka i passionshistorien, alltså Guds ord om Jesu lidande. Det finns inga dagar i Jesu liv som skildras så ingående som Jesu sista dagar fram till döden på korset. Alla de fyra evangelisterna beskriver dessa dagar, ja, timmar och minuter, på ett mycket ingående sätt.

Syftet med detta är inte i första hand att väcka din medkänsla med Jesus utan att du ska överväldigas av Jesu medkänsla med dig. Den medkänslan drev Jesus till ångest och tortyr, förnedring och plågsam död. Men den gudomliga passionen för dig i din förtappelse och förnedring, i din ensamhet och sorg, i din smärta och din dödsdom, den finns kvar med en oförminskad kraft i korsets evangelium, i Jesu lidandes historia. Kristi passion för dig räcks fram till dig i den heliga nattvarden så att du kan konsumera den, tillägna dig den i tron.

När du tar med dig hela ditt livs smärta och låter detta möta Guds lidande Lamm i eftertänksam läsning av passionshistorien, när du i bön lämnar dina sår till Jesus och med bön om helande rör vid Jesu sår, då blir du mödolöst upprustad i din kristendom. Då kan du samlas med dina kristna bröder och systrar i bönegrupper eller i gudstjänster, inte i första hand för att du ska få något av dem utan för att bidra till gemenskapen.

När du rör dig bland världens barn, ja, när du lever ditt vardagsliv i denna fallna värld, kan du gå fram med frimodighet och självständighet, för du är formaterad av Guds passion för dig i Jesus Kristus. Du fruktar inte första hand andra utan du drivs till deras hjälp av Jesu kärlek.

Som när tidningen glider ur dina händer när du sitter och somnar, så vill den onde att din kristendom, din bön, ditt bruk av Guds ord, din trohet mot Herren i din livsstil, att allt detta ska glida dig ur händerna. Du kan under fastetiden försätta dig i sådana situationer att Guds Ande kan ruska dig vaken, så att du håller fast vid vad du har fått. Så kan alltså din kristendom rustas. Men att din kristendom rustas upp är samtidigt ett viktigt om än osökt steg mot att kristendomen rustas upp i Sverige och i Europa.

”Det intet finns, som icke vinns av kärleken som lider.”

Fredrik Sidenvall