Text: Joh. 17:9-17.

Han lever alltid för att mana gott för dem

De orden läser vi i Hebr 7:25, där det talas om Jesus som vår överstepräst. Han som offrat sig själv för människornas synder, är förebedjaren för dem på Faderns högra sida. Det är genom Jesus vi människor får komma till Gud. Han är förebedjaren, som manar gott för dem som inte ser sig värda att komma. De ska se på Jesus, som försvarar dem och ber för dem. Denna söndags evangelium utgör ett utdrag ur den bön i Joh 17, som Jesus bad för sina lärjungar strax innan sin död och som vi brukar kalla Jesu översteprästerliga förbön.

Jesu lärjungar behöver Jesu förbön, eftersom de tillhör honom

I sin förbön återkommer Jesus till att hans lärjungar är givna åt honom av Fadern och är hans egna. Alla människor tillhör Gud, eftersom de är skapade av honom och återlösta av Jesus. Alla kan bli Jesu egendom, eftersom han dött för alla. Han har betalat för dem med sitt försoningsblod. Han har köpt dem till sina. Hans önskan och bön är att alla ska bli frälsta. I sin översteprästerliga förbön ber han särskilt för dem som tillhör honom som hans lärjungar.

De som blivit Jesu lärjungar märker hur mycket i världen som vill ta hand om dem och regera över dem. När de ser sitt hjärta och liv i Guds Ords ljus kan de undra om sådana som de får tillhöra Jesus. De kan tveka att ta till sig nåden och förlåtelsen som han räcker åt dem. Men då ser de mer på sig själva än på Jesus och hans nåd. De ska se på honom som manar gott för dem. I honom äger de allt, som gör att den himmelske Fadern tar emot dem. Gud ser inte på en omvänd människas synd och skröplighet och brist. Allt sådant är lagt på offerlammet på Golgata. Gud ser henne som förlåten och klädd i Jesu rättfärdighet. Det är inget hos människan själv, som gör henne till Jesu egendom, utan det är Jesu nåd, barmhärtighet och förlåtelse, som gör henne till hans. Genom Jesu förbön för dig kan du därför tillhöra honom.

Jesu lärjungar behöver Jesu förbön, eftersom de lever i världen

Jesus talar om världen i sin förbön. Han menar den värld, som avfallit från Gud, den oomvända världen, som är i den ondes våld. Han har själv levat i världen en tid och vet hurudan den är. Därför bad han för sina lärjungar som skulle leva kvar i världen en tid. Jesus är själv inte av världen och det ska inte heller hans lärjungar vara, även om de en tid lever i världen. Därför behöver de Jesu förbön.

Det kan gå lätt att komma bort från honom, så att man mer rättar sig efter världens sätt att tänka och leva, än efter Jesus och hans Ord. Jesus talar om Judas Iskariot, undergångens man. För pengars skull förråde han Jesus och gjorde gemensam sak med Jesu fiender. Han dukade under. Penningbegär och habegär och mycket annat i världen kan bedra. Också Jesu lärjungar kan frestas av världen, så att den blir en avgud, som sätts i Guds ställe. Världen är sådan, att den inte alltid tål Jesu lärjungar. Förföljelse och ogillande har mött Jesu lärjungar i alla tider. Därför behöver de Jesu förbön, så att de får mod att bekänna sig till honom i världen.

Jesu lärjungar behöver Jesu förbön för att bli bevarade hos honom

I sin förbön ber Jesus att lärjungarna ska bli bevarade, när de lever i världen. Han skulle inte synligt vara hos dem, men han skulle vara med dem genom sin Ande och fortsätta att bedja för dem. Det hade varit enklast för dem att genast komma från jorden till himmelen. Men Jesus behöver dem i världen som redskap för sitt rike och som ljus och salt. Själva behöver de också fostras och mogna för himmelen genom att leva i världen. Även om de skulle dra sig undan världen och alla människor, så bär de ändå med sig sitt syndafördärv överallt.

Det är uppmuntrande för Jesu lärjungar att tänka på Jesu förbön. Han har skaffat den segerkraft som de behöver för att bli bevarade. De är inte glömda av honom, hur svaga de än är. ”Jag har gett dem ditt Ord”, säger han i sin förbön. Guds Ord, bönen och nattvarden är medlen, där han ger dem styrka och hjälp att bli bevarade hos honom. När de där lever nära sin Frälsare, blir de allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft, som förmår bevara dem. Då bevaras de i trons enhet med Jesus och hans Fader, som Jesus ber om. De växer till i helgelse, så att synden och världens liv får en allt mindre plats hos dem, och Jesus och hans liv får en allt större plats. Även om de själva tycker att de går tillbaka i det andliga och de märker sin svaghet och skröplighet och att de får börja på nytt, så sker just då en andlig tillväxt hos dem. När de i sin svaghet ber, så ber Frälsaren i stället för dem och bär fram deras böner inför Fadern.

Tänk på Jesu förbön i himmelen. Också du hör till de återlösta, som kan bli hans egen. Se till att ditt liv inte blir ett liv av världen, även om du måste leva i världen. Han ber, att du ska bli bevarad och vill ge dig uthållighet i striden mot allt som vill dra dig bort från honom. Han ber att du ska se hela rikedomen i hans nåd och förlåtelse. För Jesu skull blir du i döden hämtad från denna världen till hans himmelska rike.

Ingemar Svenungsson

Öxnevalla

Lämna feedback

  1. Inte valt något?
  2. Rubrik(*)
    Glömt ange ämne?
  3. Lämna dit inlägg(*)
    Glömt skriva något?
  4. Namn
    Ogiltig inmatning
  5. Email
    Ogiltig inmatning
  6. Lösen (1234) för att undvika spam(*)
    Ange 1234 som lösenord för att skicka

Sök på sidan