”Den högsta Guds nåd är det, när kärleken i äktenskapet blommar varaktigt. Den första kärleken är en glödande, en drucken kärlek, som vi blir bländade av och som för oss bort, såsom druckna. När man sovit av sig druckenheten, då förblir den äkta, äktenskapliga kärleken hos de fromma, men de gudlösa ångrar vad de gjort.” (Luthers bordssamtal, A-S, s. 228)
För att förstå Luthers betydelse, vilket oerhört få svenskar idag lyckas med, behöver man minnas ett par saker (jfr Kittelson, s. 13, 17): I de flesta stora bibliotek idag finns det fler böcker av och om Luther än om någon annan historisk person, bortsett från Jesus. För det andra: Luther är den första historiska person som det på allvar går att skildra i en biografi. Nästan ingen historisk person är så väl kartlagd som han: genom hans egna texter (Weimar-upplagan med hans samlade skrifter uppgår nu till ca 115 band!), genom hans motståndares skrifter och genom de bordssamtal som i cirka 20 år nedtecknades vid hans matbord. Detta skapar dock en förrädisk situation och många faller i fällan: genom att vi känner till honom så väl bedöms han ofta med en modern måttstock medan hans samtida (inte minst hans kritiker) bedöms som renässanspersonligheter, i den mån vi alls kan diskutera dem. För att utvärdera Luthers insatser behöver han alltså primärt jämföras med sin samtid och sina föregångare.
Luthers tänkande vad gäller den kristna synen på hem och familj, äktenskap och sexualitet har en exceptionell bredd. I själva verket är han nog den ende teolog som kan jämföras med Paulus i detta sammanhang. Jag vill bara i korthet antyda några viktiga punkter:
1. Luther skrev själv ett antal skrifter där han behandlar äktenskap och celibat. Jane E. Strohl har i sin uppsats ”Luther on Marriage, Sexuality and the Family” (Strohl, s. 370-382) analyserat de skrifter där han mer principiellt behandlat dessa frågor, från 1519 och framåt. Flera av texterna är stridsskrifter där han bland annat kritiserar läran om vigselakten som ett sakrament och den romerska kyrkans syn på celibat (inklusive det obligatoriska prästcelibatet), tar upp legitima skäl för skilsmässa och så vidare. Han angriper tidigt det obligatoriska prästcelibatet utifrån en enkel innantilläsning av Pauli brev:
”Enligt Kristi och apostlarnas instiftelse skall var stad hava en präst eller biskop, såsom Paulus klart framhåller i Tit. 1:5. Och en sådan präst må icke tvingas att leva utan en äkta hustru, utan han må hava en, såsom Paulus skriver i 1 Tim. 3:2 och Tit. 1:6 f., där han säger: ’En biskop skall vara ostrafflig och en enda kvinnas man, vars barn äro lydiga och tuktiga’ o. s. v.” (Luther, Till den kristliga adeln av tysk nation…, s. 108 f)
2. Av större betydelse på sikt än dessa skrifter är Luthers faktiska utläggning av olika bibeltexter. Strohl lyfter bland annat fram hans utläggningar av 1 Kor 7 (1523) resp. Bergspredikan (1532), men även hans Genesiskommentar (Strohl, s. 374-376, 378-381). Ett välkänt luthercitat handlar om frestelser och brott mot sjätte budet:
”Dock får inte bågen spännas så hårt, att om någon frestas och känner lust och begär till en annan kvinna stiga upp inom sig, att han därför skulle vara fördömd. Ty, som jag ofta sagt, är det inte möjligt att leva i sitt kött och blod helt utan onda böjelser, något som gäller om alla Guds bud, inte bara detta sjätte. […] Att djävulen inte skulle skjuta in onda tankar och ond lusta i hjärtat är bara inte möjligt att värja sig emot. Men du måste se till att hans pilar inte blir sittande kvar och biter sig fast utan genast rycks ut och kastas bort. Gör som en av de gamle urfäderna förr i tiden lärde ut: Jag kan inte hindra att en fågel flyger över mitt huvud; men jag kan förhindra att han bygger bo i mitt hår och hackar näsan av mig.” (Luther, Kommentar över Bergspredikan, s. 87)
Särskilt viktiga torde Luthers berömda Genesisföreläsningar (kommentar till 1 Mos) vara. Enligt lutherforskaren Heiko Oberman är hans utläggning av 1 Mos 2:18 epokgörande. Det är uppenbart att Luther bröt med den medeltida sexualsynen där allt samliv i princip sågs som syndigt; att det inte helt ifrågasattes var för att det behövdes för att avla barn. Luther hade en helt annan inställning: han bejakade i stället det sexuella samlivet som naturligt, gott och välsignat när det sattes in i sina av Gud givna ramar (äktenskap och trohet). Oberman skriver:
”Det överraskande elementet – vilket fortfarande var mycket stötande på 1500-talet – var hans påstående att sexualdrifterna var en gudomlig kraft eller till och med Guds aktiva närvaro (vital presence). Luther fann skriftbelägget för sin tolkning i en vers i 1 Mos. Stället blev så viktigt för honom att han gjorde upprepade försök att översätta det till god tyska och till sist valde formuleringen: ’Es ist nicht gut, dass der Mensch allein sei. Ich will ihm ein Gehülfen, die um ihn sei, machen” (Gen. 2.18), vilket exakt motsvarar [den engelska översättningen] King James Version: ’… It is not good that the man should be alone; I will make him an help meet for him.’ Luthers utläggning av texten, influerad av hans tankar kring sexualitet och äktenskap, är verkligen epokgörande.
Detta är Guds Ord, genom vilket… den passionerade, naturliga dragningen till kvinnan är skapad och underhållen. Den får inte hindras genom löfte och lag. Ty det är Guds Ord och gärning.
Guds kraft är inte begränsad till äktenskapet – den är redan närvarande i sexualdriften. Äktenskapet är helt enkelt det rätta sättet att använda denna, den genuint andliga, gudomligt inrättade ordningen att leva ut sin sexualitet.” (Oberman, s. 273 f; min övers. från eng.)1
3. Det som ledde Luther till denna revolutionerande tolkning av äktenskap och sexualitet var framför allt två viktiga fakta: till att börja med var han anmärkningsvärt influerad av Gamla testamentet. Självklart spelade Nya testamentet en mycket stor roll för honom, inte minst Romarbrevet och Galaterbrevet, men det verkligt speciella med Luther som teolog var hans unika förståelse av Gamla testamentet. Vilken fornkyrklig eller medeltida teolog har rört sig lika obesvärat i Gamla testamentet som Luther?
Strohl har dessutom påpekat att han var intresserad inte bara av patriarkerna utan även av deras fruar, matriarkerna, vilket även kom att beröra frågor som problem i äktenskapet och barnlöshet (Strohl, s. 378-381).
4. Ett annat viktigt faktum som fick konsekvenser på en rad områden är att Luther bröt med den traditionella distinktionen mellan själ och kropp/ande och materia. Detta hellenistiska tankeelement fick gradvis ett allt starkare genomslag i fornkyrkan och kom att prägla det medeltida tänkandet. Hans avvisande av denna distinktion märks till exempel i att han bejakade dogmen om Kristi närvaro i nattvardens element, realpresensen, samtidigt som han förkastade den romerska transsubstantiationsläran (beträffande detta se Daniel Johanssons småskrift Kristi dyra gåva). Det märks även i hans radikala syn på äktenskap och sexualitet där han bryter med ett kompakt fornkyrkligt och medeltida tänkesätt och i stället knyter an till Paulus och Gamla testamentet (däribland matriarkerna!).
Lyndal Roper, professor i historia i Oxford, har på ett överraskande sätt visat hur Luthers syn på realpresensen respektive äktenskapet faktiskt hänger samman. Hon ser en viktig förklaring till hans tänkande i att han på ett så obesvärat sätt kunde handskas med människans fysiska existens:
”His position on the Eucharist was at one with his striking ease with physicality, a trait that modern biographies find it hard to come to terms with. A deeply anti-ascetic thinker, Luther constantly undermined and subverted the distinction between flesh and spirit, and this aspect of his thought is among his most compelling legacies.” (Roper, s. xxxii-xxxiii, jfr s. 280 ff).
5. Även Luthers personliga agerande kom att bli av stor vikt. Hans val 1525 att som avhoppad munk gifta sig med en före detta nunna var en provokation för hans samtid och sågs med skepsis och kritik också av nära vänner, däribland Melanchthon. Idag har vi svårt att fatta vilket personligt risktagande denna vigsel var. Några andra präster hade visserligen gift sig före honom. Men enligt folktron skulle ett äktenskap mellan en präst och en nunna kunna leda till att barnen föddes som monster, med två huvuden eller så (Oberman, s. 278; Markwald s. 93). När sonen Johannes föddes, sund och välskapad, var det alltså inte bara till föräldrarnas lättnad och glädje utan även av betydelse för den fortsatta reformationsprocessen.
”Jag skulle inte för Venedig och Frankrike tillsammans vilja lämna ifrån mig min Käthe, för det första därför att Gud har gett mig henne åt mig och mig åt henne. För det andra emedan jag ofta lägger märke till att andra kvinnor har fler fel än min Käthe – även om hon också har en del fel, så uppvägs de av hennes många stora dygder. För det tredje därför att hon bevarar tron på äktenskapet, som är trohet och ära. På samma sätt bör kvinnan tänka om sin man.” (Luthers bordssamtal, A-S, s. 76)
6. Av stor betydelse blev Luthers eget familjeliv. Han och hustrun Katharina von Bora (Käthe) fick tillsammans sex barn, varav två döttrar dock dog tidigt, en redan under sitt första levnadsår. På en rad sätt framgår det att äktenskapet blev mycket lyckligt och en förebild både för kristna i allmänhet och för andra prästfamiljer. Paret Markvalds skildring av frieriet (det var snarare Käthe som valde Martin än tvärtom), hur deras resonemangsäktenskap snart gick över i genuin och äkta kärlek, liksom vilken oerhörd psykisk påfrestning de var utsatta för i samband med vigseln är upplysande och gripande (Markvald, s. 49 ff). Både andligt och kulturellt har protestantiska prästfamiljer spelat en oerhörd roll de senaste 450 åren, och återigen är Luthers insatser, i detta fall främst som föredöme, svåra att överskatta.
”Om någon gått in i äktenskapet, har han det första året sällsamma tankar. När han sitter till bords, tänker han: Förr var du ensam, nu har du en annan i sällskap. När han vaknar i sin säng, ser han ett par hårflätor bredvid sig, som han förut inte såg.” (Luthers bordssamtal, A-S, s. 73)
7. Det är anmärkningsvärt att Luthers betydelse för den allmänna kristna utvecklingen vad gäller synen på hem, äktenskap, familj och sexualitet så sällan lyfts fram. Vad gäller protestantiska kyrkor har ingen teolog tillnärmelsevis spelat en så stor roll som han. Den romersk-katolska kyrkan håller fortfarande fast vid sitt celibatstänkande: alla ordenspräster är celibatära liksom nästan alla sekulärpräster (med få och tydligt reglerade undantag). Dock är ett par beslut vid konciliet i Trient ödesdigra: Dels när man hävdar att livet i celibat är överlägset livet i äktenskap, dels när man fastslår att alla män som prästvigs ges celibatets nådegåva av Gud (kanon 10 resp. 9, 11 nov. 1563; jfr Denzinger, s. 595); den som ifrågasätter dessa dogmer läggs under förbannelse.
Däremot har äktenskapssynen förändrats radikalt under det senaste seklet och på viktiga punkter har man brutit med den augustinska linjen (där sexuellt samliv sågs som ett nödvändigt ont, vilket man gärna skulle avstå från tidigt i äktenskapet). Särskilt tydligt blev detta 1930 genom påvens encyklika Casti connubii, en utveckling som dock sällan uppmärksammas (jfr de Rosa, s. 454-460). Modern romersk-katolsk äktenskapssyn, till exempel formulerad i Katolska kyrkans katekes (”Makarnas kärlek”, s. 614-617) liknar på många sätt den syn på sexuallivet som Luther verbaliserade.
8. Vad är då det mest unika med Luthers insatser på detta område med hem och familj, äktenskap och sexualitet? Själv vill jag lyfta fram två aspekter: Luther är den store GT-exegeten, kanske den störste sedan Paulus. Som ett resultat av detta hamnar han ofta i radikala bibeltolkningar, som inte sällan har blivit självklara för eftervärlden. För det andra: Genom sin radikala bibelutläggning hamnar Luther ofta i helt okända vatten. Vad gäller hans syn på sexuallivets plats i äktenskapet har han inte en enda riktig föregångare i teologihistorien och han bryter själv med sin lärofader Augustinus i dessa frågor. (Dock menar Roper, s. 278, att Luthers nytänkande faktiskt bottnar i att han företräder en radikal Augustinustolkning!) Att Luther ofta ändå hamnar så rätt i sina slutsatser är anmärkningsvärt.
Men, tyvärr – ”otack är världens lön”. På många områden får han ingen credit för sitt nytänkande, för efter en tid börjar många av hans tankar uppfattas som självklarheter och man inser inte hur betydelsefull just hans insats varit på detta område (jfr Imberg 2017, s. 10). Detta gäller även hans syn på hem och familj, äktenskap och sexualitet. Roper har till exempel noterat att Luther inte alls delade den instinktiva motvilja mot kvinnokroppen som kännetecknat så många munkar. Hon hänför detta till bland annat det faktum att han växte upp med ett antal småsystrar. Men ännu viktigare är säkerligen en annan av hennes reflexioner: När det gäller relationer mellan kvinnor och män, tenderade Luther alltid att vända sig till Gamla testamentet (Roper, s. 271-272).
Med andra ord kan man delvis beskriva Luthers inflytande så här: Mycket av det som gick snett i fornkyrkan vad gäller synen på hem och familj, äktenskap och sexualitet hänger samman med att man gick från g till h: Man tappade bort stora delar bort Gamla testamentets äktenskapssyn, vilket ledde till en skev tolkning av Nya testamentets äktenskapstexter, och influerades i stället av hellenismen. Denna skevhet cementerades i den medeltida kyrkan. Så kom Luther med flera och försökte återföra kyrkan inte bara till dess nytestamentliga rötter (bland annat Paulus) utan även till dess gammaltestamentliga. På få områden har hans insatser varit så betydelsefulla, både på kort och lång sikt, som här.
”När en man älskar sin hustru, så är hon det vackraste och älskligaste han vet.” (Luthers bordssamtal, A-S, s. 230)
Detta gör att Luther är en av de första teologerna sedan apostlarnas dagar som kunde eller vågade uttrycka sig på följande sätt – och patriarkerna hade nog nickat instämmande:
”Även om Herrens dag (domens dag) skulle komma just i det hus där en man och hans hustru låg med varandra, behöver de inte vara rädda eller skrämda för den sakens skull. Och varför inte det? Av denna anledning: även om Herren kommer i den timmen, så finner han dem i den uppgift och det tillstånd som Gud har placerat dem i och för vilket han har kallat dem.” (Luthers bordssamtal, A-S, s. 231)
Rune Imberg
1. Det angivna bibelstället, 1 Mos 2:18, lyder i Carl XII:s övers. från 1703: ”Och Herren Gud sade: Thet är icke godt, at menniskian är allena: Jagh wil giöra honom ena hielp, then sigh til honom hålla må.”
Använd litteratur:
Göran Agrell & Peter Strömmer. (A-S). Ordet vid bordet. Martin Luthers bordssamtal. Stockholm 2015.
Bibeln [Biblia, Carl XII:s översättning, 1703]. Stockholm (Gidlunds förlag) 1978.
Peter Brown. Augustine of Hippo. A Biography. London 1967
The Body and Society. Men, Women and Sexual Renunciation in Early Christianity. New York (1988) 2008.
Henry Chadwick. Augustine. Oxford 1986.
Heinrich Denzinger. ”Kompendium der Glaubensbekenntnisse und kirchlichen Lehrentscheidungen”, 37. uppl. Freiburg im Breisgau 1991.
Rune Imberg. Bibelläsaren som förändrade världen. Om Martin Luther som bibelteolog – bibelöversättare – bibelutgivare. Göteborg 2017.
”Biskopssläkter i Svenska kyrkan”, i: Anders Jarlert (red.): Arkiv – fakultet – kyrka. Lund 2004.
Daniel Johansson. Kristi dyra gåva. Martin Luther om nattvardens djupaste mening. Göteborg 2017.
Katolska kyrkans katekes. Vejbystrand 1996.
James Kittelson. Luther the Reformer. The Story of the Man and His Career. Minneapolis (1986) 1989.
Martin Luther, Kommentar över Bergspredikan (övers. Gunnar Mimer). Uppsala 1990.
Luther´s Works.1. Lectures on Genesis, Chapters 1-5 (ed. Jaroslav Pelikan). St. Louis 1958.
Stora katekesen (ingår i: Svenska kyrkans bekännelseskrifter). Stockholm (1957) 1969.
Till den kristliga adeln av tysk nation om det kristliga ståndets förbättring… (övers. Gustav Norrman). Uppsala 1917.
Rudolf K. Markwald – Marilynn Morris Markwald, Katharina von Bora. A Reformation Life. St. Louis 2002.
Heiko Oberman, Luther – Man Between God and the Devil. London (1989) 1993.
Lyndal Roper, Martin Luther. Renegade and Prophet. New York 2017.
Peter de Rosa. Vicars of Christ. The Dark Side of the Papacy. London (1988) 1991.
Jane E. Strohl. ”Luther on Marriage, Sexuality and the Family”, i: Robert Kolb, Irene Dingel, and L’ubomir Batka (red.) The Oxford Handbook of Martin Luther´s Theology. Oxford 2014.
Svenskt patristiskt bibliotek (SPB), band 1, (red. Per Beskow). Skellefteå 1998.
Lars Trägårdh. ”Tacka Luther för välfärden”, i: Forskning och Framsteg 8/2017, s. 56-61.
Allmänna faktauppgifter är tagna från [Oxford] Dictionary of the Christian Church, 3rd ed., Oxford 1997/2007.