Mattias Lundbergs nya bok om Martin Luther

För några veckor sedan utgavs boken Martin Luthers egna toner och ord om musik. Huvudtanken med boken är att göra ett antal texter som Martin Luther skrev enkelt tillgängliga på svenska. De flesta har tidigare endast funnits på tyska och latin eller i svårtillgängliga engelska översättningar. Luther var personligen engagerad i såväl psalmskrivande som diskussionen om musikens väsen i allmänhet. En typisk luthersk position möter vi i Luthers förord till Johann Walters sångbok från år 1524:

”Varje kristen vet att seden att sjunga andliga sånger är nyttig och behaglig inför Gud, för alla vet att inte bara profeterna och kungarna av Israel (vilka prisade Gud med vokal och instrumental musik, med sånger och stränginstrument), utan också de tidiga kristna, som sjöng i synnerhet psalmer, använder musik redan i de allra första skeendena i kyrkans historia. Sannerligen, Sankt Paulus uppmuntrade utövandet av musik i 1 Kor 14, och i sitt brev till Kolosserna insisterar han på att kristna ska träda inför Gud med psalmer och andliga sånger som utgår från hjärtat, så att genom dessa också Guds Ord och kristen lära kan bli predikad, undervisad och på alla sätt utövad.”

Den av Lundberg utgivna boken bör egentligen betraktas som ett förarbete till en större volym om Luthers musikuppfattning. Boken är endast 144 sidor lång. En stor fördel är dock att urvalet är klokt och att de korta inledningarna innehåller flera viktiga upplysningar som hjälper den intresserade att förstå de översatta texterna. Översättningarna är gjorda till en nutida svensk språkdräkt men har också som ambition att låta Luthers egna tidstypiska uttryckssätt skina igenom.

Ofta räknas Luthers förord till Rhaus Symphoniae iucundae från år 1538 som Luthers viktigaste skrift om musik på ett principiellt plan. Denna skrift är riktad till unga musikstudenter och här görs en direktkoppling mellan skapelsens natur och ordning och musikens teori. Allt i naturen har sitt eget ”tal”, sin harmoniska proportion. Därför kan Skaparen direkt kännas igen som uppenbarad i musiken. Musiken anses styra allt som händer i människans sinne, hjärtan och tankar, inte tvärtom. Luther varnar därför för att brista i respekt för musiken.

En viktig detalj som är värd att lägga märke till är att det är de så kallade ”svärmarna” som är Luthers huvudmotståndare när han avhandlar musikaliska frågor. I sina teser om musik från år 1530 skriver Luther:

”Jag älskar musiken. Den som fördömer musik, som svärmare gör, tilltalar mig inte. Ty musik 1) är en gåva från Gud, inte en gåva från människor 2) gör själar glada 3) driver bort djävulen 4) skapar oskyldig glädje och fördriver raseri, liderlighet, högmod. Jag tilldelar musik den främsta platsen jämte teologin.”

De olika källtexterna av Luther står i bokens andra del. Den första delen består av fem uppsatser som behandlar hur forskningen om Luther och musiken har förnyats genom bland andra den ovan nämnde Robin Leaver. Leaver har nämligen avslöjat hur de stora missuppfattningarna om Luther på engelskspråkig mark ofta berott på att forskarna själva har haft en reformert bakgrund, som gör att de pressar in Luther i läsningar som är rotade i de egna traditionerna och inte i ett äktlutherskt kyrkoliv. Vidare redogör Lundberg för den utbildning i musik som Luther fick som ung och som i flera bemärkelser vida överträffar den kunskapsnivå som nutida teologer får.

Musiken ska enligt Luther ”stämma” själen gentemot Gud. Eftersom Gud är synonym med den högsta och mest perfekta harmonin är det människans mål att stämma sin egen mindre harmoni gentemot den större. God musik ska därför kännetecknas av såväl elegans som frihet. Utifrån sina musikaliska ideal kunde Luther ofta kritisera sina vänner för att vara dåliga kompositörer, även om de var mycket trogna den lutherska läran. Å andra sidan kunde Luther tala uppskattande om tonsättare inom den romersk-katolska kyrkan, eftersom god musik befinner sig på en nivå som överskrider läromässiga spörsmål, då musiken är en ”primärmateria” som föregår kyrkan i jordisk mening. Om sin favoritkompositör, Josquin des Prez (död 1521), kunde Luther säga: ”Josquin är noternas mästare, för de måste lyda honom, de andra kormästarna måste lyda noterna”.

Behov av fortsatta insatser 

Trots att den hållna konferensen visar att det redan idag finns en stor kunskap om Luther och musiken är en viktig slutsats som många av de närvarande drog att vi måste skapa fler möjligheter till fördjupning i det tidiglutherska församlingslivet. Flera informella arbetsgrupper bildades och förhoppningsvis kommer studiet av källor från reformationstiden att fortsätta i ännu större omfattning efter år 2017.

Man kan, något förenklat, säga att uppdraget har två sidor; å ena sidan måste de höga akademiska kunskaper som redan finns fortsätta att utvecklas och spridas, så att vi så småningom kan få slippa de feluppfattningar som alltjämt sprids. För det andra behöver ny luthersk kyrkomusik komponeras och nya texter, skrivna i medvetet syfte att uttrycka den tidiglutherska insikter, behöver komma fram.

Förhoppningsvis kan professor Mattias Lundbergs bok om Luther följas av ett förnyat intresse av läsning av teologiska texter från 1500-talet. För att underlätta detta vore det angeläget att Svenska kyrkans bekännelseskrifter utgavs i en nutida språkdräkt. Det har också förts fram tankar om att samtliga verk av Olaus Petri och Laurentius Petri skulle behöva finnas tillgängliga på nutidssvenska. Det finns flera viktiga texter av dessa bröder som är av stor betydelse för att förstå den svenska reformationen. Inte minst den tidigare nämnda 1571 års Kyrkoordning av Laurentius Petri skulle verkligen behöva bli läst och tolkad i vår nutidssituation.

Det är glädjande att se de spröda tecken på äktluthersk gudstjänstförnyelse och psalmskrivande som har visat sig under de sista åren. I Finland har Missionsstiftet antagit en ny liturgi på svenska som börjar användas i dagarna och sedan några år tillbaka finns ett psalmbokstillägg på finska som används i Missionsstiftets församlingar. Detta tillägg består till stor del av översättningar, främst från Missouri­synoden i USA, men innehåller också flera nyskapelser.

Det skulle därför vara ett förbönsämne att ett arbete med en psalmbok, eller i alla fall psalmbokstillägg, kunde komma till stånd också på svensk mark, så att Pauli uppmaning blir efterföljd: ”Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan.”

Tomas Appelqvist