Under strålande sommarsol – avbruten endast av ett kort men kraftigt skyfall på lördagen – samlades omkring 200 deltagare till Kyrkliga Förbundets traditionsenliga Midsommarmöte i Hjortsberga. Temat för årets möte var ”Att leva med Kristus”, ett tema som återkom i gudstjänster, bibelundervisning och gemenskap under hela helgen. Mötet avslutades dessutom med en glädjande kollekt till Kyrkliga Förbundets Unga (KFU) på sammanlagt 34 140 kronor.
Sedan 80-årsjubileet 2003 har Kyrkliga Förbundet inbjudit till Midsommarmöte varje år, med undantag för pandemiåren 2020 och 2021. Det var en stor glädje att åter se människor i alla åldrar samlade kring Guds ord, inte minst de många barnen och ungdomarna som satte sin prägel på helgen.
Lejonet och lammet
Helgen inleddes med predikan av Henrik Vestergård, som tog sin utgångspunkt i bilden av lejonet och lammet – motivet på årets affisch. Med hjälp av C. S. Lewis skildring av Aslan i Narnia belyste han vad det innebär att leva med Kristus.
– ”Farlig? Det är klart att han är farlig. Men han är god. Han är ju kung, vetja.”
Vestergård visade hur lejonet i Bibeln både kan vara en bild för djävulen, det rytande lejonet som söker vem han skall uppsluka, och för Kristus, Lejonet av Juda stam. Gud är därför värd att frukta, men han är också den gode Fadern som varje dag låter sin sol gå upp över onda och goda och kallar människor till omvändelse.
Som ett starkt lejon står Kristus bakom sitt folk och beskyddar dem. Därför kan de troende, trots att de liknar sårbara lamm i en farlig värld, leva i trygghet både genom livet och inför döden. Att leva med Kristus är att leva av hans nåd och växa i tron på honom.
Kyrkoåret leder oss till Kristus
Mötets huvudtalare var Hans Martin Jönsson, biskop i Liepaja stift i Lettland. Han ledde lördagens högmässa, höll två föredrag över mötets tema och gav också inblickar i kyrkolivet i Lettland.
Undervisningen tog sin utgångspunkt i kyrkoåret och högmässans liturgi. Som evangeliska kristna börjar vi alltid med vad Gud gör för oss. Därefter får vi svara i tro och ta emot hans gåvor av nåd.
Kristi uppståndelse är avgörande. Eftersom Kristus lever kan också vi leva med honom. Jesus är inte en idé eller teori utan en levande person som vi kan ha en relation till.
Jönsson lyfte särskilt fram kyrkoåret som en hjälp att leva nära Kristus. Han berättade att man i Lettland traditionellt inte läser evangeliet om Jesu intåg i Jerusalem första söndagen i advent, eftersom samma text återkommer på Palmsöndagen. När han försökt införa den ordningen har invändningen varit: ”Varför läsa samma text två gånger?”
Han liknade då kyrkoåret vid de som han tycker är de bästa filmerna – de som börjar mitt i handlingen och sedan går tillbaka för att ge sammanhang och fördjupning. Första söndagen i advent ger en första glimt av Kristi ankomst. På Palmsöndagen återkommer berättelsen, men nu i ljuset av passionen och påsken.
– Kyrkoåret är mycket bättre än en film, konstaterade han, eftersom vi får möta huvudpersonen själv och leva tillsammans med honom. Det har heller inget lyckligt slut, för det finns inget slut. Det är bara början till en oändlig fortsättning i himlen.
I predikan knöt han an till det att Bibeln talar om att vara uthållig i löpningen mot målet. Söndagens gudstjänst blir då ett återkommande delmål på vägen mot den himmelska fullkomningen.
Att vänta på Kristus
Undertecknad fick leda söndagens gudstjänst och predika samt senare på eftermiddagen tala över ämnet Att leva med Kristus är också att vänta på Kristus.
Undervisningen tog sin utgångspunkt i de gammaltestamentliga högtiderna och deras uppfyllelse i Kristus, med särskilt fokus på Lövhyddohögtiden. Den festen firar vi inte under kyrkoåret eftersom vi lever i väntan på dess slutliga uppfyllelse. Kyrkan lever i väntan på Kristi återkomst, då Gud ska bo hos sitt folk. Redan nu kommer Kristus till sin kyrka genom Ordet och Anden och samlar människor omkring sig.
Barn och ungdomar
Barnen samlades under helgen i tre olika åldersgrupper. Varje undervisningspass inleddes gemensamt ute på gräsmattan med sång, och flera av sångerna framfördes sedan med stor glädje under söndagens gudstjänst och avslutningen.
Undervisningen handlade bland annat om att Jesus kallar lärjungar, att han är syndares vän och barnens vän. Även ungdomarna hade egna samlingar där de fick möjlighet att samtala och ställa frågor om den kristna tron.
Midsommarafton bjöd dessutom på traditionellt midsommarfirande med lekar och dans kring stången. Det natursköna läget vid sjön gjorde att badplatsen flitigt användes under pauserna av de många barnfamiljerna.
Generöst stöd till Kyrkliga Förbundets Unga
Söndagens kollekt till Kyrkliga Förbundets Unga (KFU) blev ett stort glädjeämne. En givare hade lovat att dubblera alla gåvor upp till 10 000 kronor, vilket inspirerade till ett generöst givande. När kollekten räknats samman uppgick den till 34 140 kronor.
Det är ett värdefullt stöd till KFU:s arbete bland barn och ungdomar och bidrar bland annat till att lägeravgifterna kan hållas på en nivå som gör det möjligt för fler att delta. Den stora kollekten blev också ett tydligt uttryck för en omsorg om den uppväxande generationen, något som vi önskar ska prägla allt Kyrkliga Förbundets arbete.
Tack för en välsignad helg
Midsommarmötet blev ännu en gång en plats där människor i olika åldrar fick samlas kring Guds ord, gudstjänsterna och den kristna gemenskapen. Ett varmt tack riktas till alla föredragshållare, musiker, barnledare, funktionärer, kökspersonal och övriga frivilliga som genom sitt stora engagemang gjorde dagarna möjliga.
Inspelningar från Midsommarmötet finns på Kyrkliga Förbundets webbplats.
Se också filmen som spelades in under lägret: VIDEO: Midsommarlägret i Hjortsberga 2026