Hormuz. Idag är det få som inte kan förklara den strategiska betydelsen av Hormuzsundet i Persiska viken. Det har visserligen varit av stor strategisk betydelse i decennier, men att det 2026 skulle komma att spela en så stor roll i världspolitiken, var det nog få som anade. Inte ens Iran hade nog kunnat föreställa sig att de skulle lyckas tvinga världens supermakt till förhandlingsbordet på grund av Hormuzsundet.
USAs strategiska oljereserver har inte varit så låga sedan 1983, och möjligheterna att ännu högre bensinpriser skulle drabba de priskänsliga bilberoende amerikanerna inför mellanårsvalet var avgörande. Den 3 november väljs nya kongress- och senatsledamöter. Det är också ett flertal guvernörsval. Donald Trump hade få andra alternativ än att erbjuda något som iranierna kunde gå med på.
Så här i efterhand framstår det som ett strategiskt misstag av USA och Israel att gå i krig med Iran. USA/Israel är strategiskt sämre positionerat nu än innan kriget. Iran vet idag att de kan stänga Hormuzsundet utan att någon kan hindra dem, de vet också att deras fiender är sårbara för deras missiler och drönare. Kriget kommer sannolikt att ha ritat om den geopolitiska kartan för lång tid framöver.
Det är dock inte bara i aktuell nyhetsförmedling som det är intressant med strategi och handelsvägar. Bibeln är full av samma typer av strategiska maktkamper som vi ser idag. Det är lätt att läsa Bibeln som om det var en mängd slumpmässiga krig eller krig med bara teologisk betydelse.
Kung Salomo var strategisk mästare
När vi läser om den visaste av människor, Salomo, så kittlar det fantasin. Vad lyckades han ta reda på? Han är en stor källa till inspiration i frimurarkretsar, kabbala och andra skumma ockulta sammanhang, men vi faktiskt kan läsa klart från Bibeln att han förstod strategi. Salomo levde i en underlig tidsålder. Det fanns nämligen ingen stormakt. Det var precis i slutet av den så kallade bronsålderskollapsen, och ingen av de riken som vi normalt tänker på som stormakter var vid den här tiden mäktiga. Inre motsättningar och invasioner hade lett till att Mellanösterns stormakter var tvungna att fokusera inåt.
Israel hade inte möjlighet att bli en stormakt, men i vakuumet fanns det möjlighet att dominera inom handel. Notera att det inte fanns någon Suezkanal på Salomos tid. Handel mellan Afrika och Europa/Asien gick via Israel. Handel via havet anlände till olika arabiska hamnar eller Eilat för att sedan via land föras vidare till eurasiska kontinenten. Även den gick via Israel. Salomo byggde vidare på sin far Davids goda förbindelser med kungen i Tyros, och kunde genom det förlänga sitt inflytande över handelsleder utöver Medelhavet och Röda havet.
Det fanns två strategiskt viktiga vägar genom Israel. Kungsvägen och Havsvägen. Handelsvägar var i behov av skydd och gav möjlighet att ta ut avgifter i form av tull (eller kanske vi skulle kallat det serviceavgifter). Salomo såg till att befästa de strategiska punkterna kring båda vägarna. Inte minst Megiddo fick en påkostad fästning, med senaste standarden inom befästningskonst. Även Ramot Gilead återkommer, inte minst under kung Ahabs regeringstid i Israel (1 Kung 22:29–36).
Megiddo, det strategiska låset
När du nästa gång stöter på Megiddo i din bibelläsning, så kom ihåg kartan ovanför, Megiddo var inte en vanlig plats utan sannolikt den mest strategiska fästningen i Israel. Bibeln presenterar mänsklighetens frälsningshistoria, det är på inget sätt en militärhistoria. Men det är onekligen till hjälp för förståelsen att också veta lite om den geopolitiska situationen.
Megiddo låg så att den kunde övervaka passagerna mellan Egypten i söder och Syrien/Mesopotamien i norr, särskilt via den viktiga kust- och karavanvägen Havsvägen. Den som kontrollerade Megiddo kunde därför påverka både handel, truppförflyttningar och regional maktbalans. Megiddo kontrollerade också den fruktbara Jisreelslätten. Det var Israels Hormuzsund. Kunde Israel kontrollera Megiddo det så fanns stora ekonomiska och strategiska vinster att hämta.
Vid Megiddo skulle kung Josia möta döden när Juda rike på tidigt 500-talet hamnade i kläm mellan de två stormakterna Egypten och Babylon (2 Kung 23:28ff).
Bibelns centrum vs periferi
Det kan vara frestande att läsa Bibeln som en bok som handlar om historia, strategi, botanik, antropologi eller ekologi, men det är faktiskt inte vad Bibeln handlar om. Bibeln handlar om hur Gud i historien av den fallna mänskligheten använder människor att förbereda sin egen ankomst som människa. Vi har sett honom många gånger i Gamla testamentet, men genom verklig historia har han bara skymtat som den som judarna kring Jesu tid ibland kallade den andre Jahve. Hela 59% av Bibeln är den mångfacetterade historien som leder fram till det största som hänt – Gud blev människa för att lida och dö för våra synder.