För hemmateologen – en praktisk guide
Vill du kunna studera Bibeln, och inte bara läsa den? En summarisk och praktisk genomgång av det viktigaste du behöver veta för att studera Bibeln.
Skriven av: Jakob Birgersson
Publicerad: 6 feb, 2019

Det har aldrig funnits så många och så bra resurser för att leta skatter och förstå samband i Bibeln som det gör nu. Nedan följer några konkreta tips från en lekman till andra lekmän. Det är ingen komplett guide, och varje område skulle kunna fyllas på med hela doktorsavhandlingar.

Nej, seriöst bibelstudie är inget som vi måste överlåta åt utbildade teologer. Kan man läsa, kan man också studera sin Bibel. Men, är inte Bibeln svår att förstå? Vänder vi på det kan man säga att mycket i Bibeln inte är svårt att förstå – man behöver inte vara teolog för att kunna läsa innantill.

Se på ditt bibelforskande som något separat från din andakt, det har inte samma syfte. Syftet med bibelstudier är att kunna förstå sammanhang och mening i Bibeln, och att ha det roligt. Bibeln skall vi ta på allvar, men det är ändå inget motsatsförhållande mellan det och att ha roligt.

Skaffa verktyg

Precis som en hemmasnickare kanske inte har samma verktyg som en professionell snickare så är det också för hemmateologen, men det viktigaste finns tillgängligt. Förutom din favoritbibel behöver du, en kompetent troslära (dogmatik), så många extra bibelöversättningar du kan få tag i, en konkordans så att du kan hitta var ord förekommer i Bibeln. Har du en dator eller platta så finns det gratisverktyg lätt tillgängligt för allt. Kommentarer och Interlinears kan också vara en tillgång.

Om bibelöversättningar

Vilken är den rätta bibelöversättningen? Den frågan går inte att svara på, men ju fler du har desto bättre. Det är vanligt att ett grekiskt eller hebreiskt ord inte har en direkt motsvarighet på svenska, därför kan flera olika översättningar vara till nytta. Det finns ett par riktigt dåliga översättningar. Jehovas vittnen har en egen översättning “Nya världens översättning“ (New world translation) som är en direkt förfalskning av orginaltexterna på vissa centrala platser.

Översättningar som har tillkommit före ca 1900 ofta använder en något annorlunda grekisk orginaltext än de moderna översättningarna. Använder du Normalupplagan (Karl XII översättning uppdaterad), Reformationsbibeln (även den baserad på Karl XII) eller King James Version så använder de orginaltextsamlingen som kallas Textus receptus. Det var primärt Erasmus av Rotterdam som sammanställde den, baserat på enskilda manuskript.

De moderna översättningarna baseras på den sammanställning som ofta bara kallas Novum. Den har sitt ursprung i en sammanställning gjord av två brittiska teologer, Westcott och Hort. Den versionen har blivit kontinuerligt uppdaterad.

För egen del så använder jag oftast de två versionerna av Folkbibeln, Normalupplagan, English Standard Version och King James Version. Skulle jag bara välja två, skulle det vara Folkbibeln 98 och English Standard Version.

Om trosläror

Det finns en mängd trosläror, från enkla former i konfirmandböcker till väldigt omfattande som verket “Christliche Dogmatik” av Francis Pieper. Mellan dessa finns det flera att rekommendera, nedan följer ett par:

  • Jag vet på vem jag tror – Fredrik Wislöff. Finns att köpa på din-bok.se.
  • Loci Communes – Filip Melancton. En av de mest klassiska troslärorna. Finns att köpa på din-bok.se och att ladda ner
  • Kristen dogmatik – Pieper och Muller. Denna version är en kortversion (ca 700 sidor) av Piepers stora verk. Den har ytterligare bearbetats och utgivits på svenska av Tom G Hardt. Finns i pdf-version (rekommenderas).

Genomgående för alla trosläror är att de på ett strukturerat sätt tar upp olika fundamentala ämnen för den kristna tron. Ofta har de en struktur som är lite liknande trosbekännelserna. Först avhandlas frågor om Gud, skapelsen och människan, sedan Jesus och frälsningen och sist den Helige Ande, det kristna livet, helgelse etc. Oftast är troslärorna späckade med bibelreferenser för att visa var de olika lärorna är hämtade ifrån.

Kommentarer

Bibelkommentarer finns i alla möjliga former. Från utläggningar av enskilda böcker i Bibeln till omfattande serier som täcker hela Bibeln. Vill man se hur teologer har utlagt olika bibelställen så kan det vara en bra idé att skaffa en kommentar. Kommentarer är ofta ganska teologiskt präglade av författarnas teologiska ståndpunkt, vilket innebär att det är betydande skillnad på kommentarer från lutherska sammanhang och exempelvis reformert håll.

Bo Giertz gav ut en enkel och översiktlig kommentar för NT i tre band (Förklaringar till Nya Temstamentet). Det kan fungera som bra introduktion till olika texter i NT. Vill man ha en mer omfattande så kan Lenskis ganska torra kommentarer vara ett alternativ, eller Concordia Commentary som är en mycket grundlig serie med kommentarer över GT och NT.

Lite mer avancerade verktyg

Interlinear är biblar som innehåller flera bibelöversättningar parallellt. Kan man inte grekiska eller hebreiska (vilket jag inte kan), så är de traditionella bokversionerna av begränsad nytta, men däremot är det ofta möjligt i bibelprogram för dator att visa olika bibelöversättningar parallellt.

På sajten blueletterbible.org finns en omvänd interlinear (reverse interlinear), där man kan se vilka ord som har använts på orginalspråket och hur de orden används på andra ställen i Bibeln. Så kallade ordstudier är spännande, men det är lätt att hamna fel (se mer under rubriken “Teologi på Youtube”). Sajten finns inte på svenska.

Hitta ditt studieobjekt

Här är det bara fantasin som sätter gränser. Vad är det som fascinerar dig i Bibeln? Är det ett särskilt tema, eller är det numerologiska mönster, är det en viss typ av händelser, referenser till den andliga världen, eller en konkret teologisk fråga som Paulus syn på äktenskapet? Ärligt talat, det finns inget som är för litet i Bibeln för att det inte skall vara värt att studera! Inget i Bibeln finns med av en slump.

Har du svårt att komma på var du skall börja så ta något av dina favoritställen och bestäm dig för att lära dig mer om det. Vilka parallellställen finns redan angivet i marginalen? Det finns andra utgångspunkter som kan vara intressanta för bibelstudier. Exempelvis är arkeologi, idéhistoria och kulturhistoria områden som kan kopplas till Bibeln och erbjuder enormt många studieobjekt.

Eller så kommer här en lista med ämnen som jag själv antingen studerat eller skulle kunna tänka mig att studera mer:

  • Gud som skapare och skapelsen Herre och upprätthållare
  • Numerologiska mönster i släkttavlor
  • Jesu ättlinje
  • Devine council (gudaförsamlingen eller Gud och himmelens härskara)
  • Jättar i Bibeln
  • Bibelns geografi som symboler
  • Änglar, Guds söner (jämförelse med de utombibliska enoksböckerna)
  • Gud som två (eller tre) personer i GT – treenigheten i GT
  • Jesu “bibelsyn” och hur han refererar/citerar till olika ställen i GT
  • Kosmologiska referenser i Bibeln
  • Noa och världscivilisationernas uppkomst
  • Bibelns syndaflodsberättelse och paralleller till andra kulturer
  • Baalkultens likheter och olikheter med sann gudsdyrkan
  • “The cloud rider” (molnryttaren) i biblisk och ugaritisk kontext
  • Egypten, uttåget och arkeologin
  • Vad betyder det att Bibeln är Guds ord? Ofelbar och inspirerad.
  • Jesus är Guds Ord (Logos)
  • Jesus är Sanningen
  • Jesu dubbla natur
  • Guds uppdrag till människorna i Eden och efter syndafloden
  • Den fria viljan – Luther, förståndet och Bibeln

Tänk till kring din metod

Teologer har utvecklat bra och mindre bra metoder för att studera bibeltexter. En enkel variant kan vara att utgå från att texten skall tolkas bokstavligt, om det inte är uppenbart att det är en liknelse. Börjar en utsaga med “som” eller “liksom” är det nog en bild.

Somliga texter kan förstås allegoriskt, ett viss skeende har en andlig betydelse, som när Jesus efter att ha botat en blind säger att han har kommit för att de som är blinda skall se – i andligt avseende (Joh 9). Somliga texter kan tolkas typologiskt (läran om överensstämmelser mellan GT och NT), som Josef som kastades i brunnen av sina bröder, vilket givetvis har en bokstavlig betydelse men som också kan ses som en typologisk referens för hur Jesus av sitt eget folk dödades.

Notera att det finns ett visst mått av godtycke i den allegoriska och typologiska metoden.

Som lutheraner är vi vana vid Luthers Sola Scriptura-princip (Skriften allena). Det innebär att det finns viktiga bidrag i andra källor, men lärosatser kan inte ha en annan grund än klara bibelställen.

Vidga cirkeln

Låt säga att du studerar en profetia i Jeremia. Vilka andra profetior står före och efter, finns det ett tematiskt sammanhang? Är profetian från tiden då den gode kung Josia regerade, eller från tiden då hans avgudadyrkande son Sidkia hade makten och Jeremia förföljdes? Finns det uttryck som refererar till kulturella företeelser som är främmande för oss, och vad innebär det?

Notera att Bibeln inte är skriven till oss, utan för oss. Det finns för alla bibelböcker en specifik målgrupp som författaren av den specifika boken skriver till. Den bibliska kontexten är varierande. Det är stor skillnad på vallfärdspsalmernas sammanhang och det som gällde för församlingen i Korint. Detta undergräver på inget sätt Bibelns trovärdighet eller aktualitet i varje kulturellt sammanhang eller tid.

Undvik de värsta misstagen

Vi kan konstatera att antalet människor som hamnat på underliga vägar efter att ha studerat Bibeln, inte är obetydligt. Nedan följer några råd som hjälper dig att undvika de värsta misstagen.

Använd en troslära

När det kommer till de centrala lärorna i kristendomen om Gud, inkarnationen, frälsningen etc. så kan enskilda bibelställen leda tankarna åt ett visst håll. En bra troslära tar ett samlat grepp om de bibelställen som talar om en viss lära och ger en samlad bild av vad Bibeln lär.

Läror måste ha solid grund

Många tokigheter har genom kristenhetens historia uppkommit för att ett enskilt bibelord har använts för att konstruera en lära. Lika illa eller värre blir det om man försöker bygga en lära på en allegorisk eller typologisk tolkning av ett enskilt bibelställe, då finns det absolut ingen gräns för hur fel man kan hamna.

Teologi på Youtube

På Youtube finns fantastiskt mycket på ämnet teologi, i en (o)salig blandning. Jag har spenderat många timmar med att lyssna på goda och mindre goda föreläsningar. Många lekmän publicerar fascinerande videos. Av dessa är många videos i grunden ordstudier. Enskilda ord plockas ut och kopplas ihop. Det kan finnas tillfällen då det är befogat, men området är smockfullt av fallgropar. Här kommer några exempel.

Ett visst ord på hebreiska eller grekiska har en viss definition i en ordbok. Ofta är det ett antal betydelser. Det betyder varken att man fritt kan välja från möjliga betydelser för varje bibelställe, eller att ordet avser samtliga betydelser. Ett ords verkliga betydelse avgörs av det sammanhang som det används i. Så funkar det också på svenska. Ibland kan dessutom flera ord stavas på samma sätt, exempelvis halt (svårt att gå), halt (lätt att halka), halt (stop) och halt (alkoholhalt).

Ett visst ord på hebreiska eller grekiska delar betydelse med andra ord som har samma rot. Det kan i somliga sammanhang vara till nytta, och i andra fall helt galet. Orden ”hedra” och ”tillrättavisa” har samma rot på grekiska, men delar inte alls betydelse i något avseende varken på svenska eller grekiska.

Ett visst ord med ursprung i ett annat språk behåller sin betydelse när det kommer in i ett nytt språk. Så kan det vara, och svenskan har många låneord där även betydelsen av ordet följt med, i andra fall är det inte på det sättet.

Två ord låter likadant och har därför ett samband. Exempelvis jäst och gäst. Även om de låter likadant så finns det inget samband mellan dem. Det är ännu mindre sannolikt att det finns ett ljudsamband mellan olika språk. En fullständigt galen variant (men i vissa sammanhang populär) är när Jesus (engelskt uttal) kopplas ihop med den egyptiska gudinnan Isis för att det finns vissa likheter i uttalet. Det finns inget samband.

Tänk smart

Vi har sett ett par saker som man inte skall göra, och några viktiga saker när man tolkar texter, men låt mig avslutningsvis ge ett par tips som är baserade på vad jag själv brukar göra.

För det första, var skeptisk emot sådant som går emot den traditionella tolkningen av olika bibeltexter. Det betyder inte att den slutgiltiga tolkningen finns för alla texter, och det finns sannolikt oupptäckta skatter i Bibeln, men innan du ändrar övertygelse i en fråga se till att det är en solid biblisk förankring i mer än ett klart bibelställe.

För det andra, låt ditt intresse styra. Vi är som människor högst olika och det är olika saker i Bibeln som fascinerar oss, börja inom det område som intresserar dig, det kommer sannolikt att grena ut i andra områden.

För det tredje, det kan hända att dina tolkningar är tveksamma, och det kan också hända att de utgångspunkter som du använder för att tolka är tveksamma eller felaktiga. Var skeptisk till ditt eget paradigm (tolkningssystem). Var även öppen för att vårt västerländska sätt att förstå världen är undermåligt.

Resurser

Biblar

Bibelprogram finns tillgängligt för alla moderna telefoner och datorer. För telefon så rekommenderar jag Olive Tree, Bible (från YouVersion) och Blue Letter Bible. För datorer är det lite mer spretigt, de bästa programmen, som Logos Bible Software kostar ganska mycket. Gratisalternativen varierar beroende på vilket operativsystem du har på din dator. För Windows är ett av de bättre Olive Tree.

Via webbläsare kommer man alltid åt Blue Letter Bible och Bible.com.

Troslära (dogmatik)

Det finns flera sajter som har mycket material inom detta området och annan klassisk kristen litteratur gratis. 

Hardts version av Pieper-Muller finns att ladda ner som pdf. Christian Dogmatics kan läsas online.

Extra

Christian Classic Ethereal Library är en bra resurssajt med mycket äldre kristna böcker som kan laddas ner