”Öster, väster, norr och söder, korsets armar överbryggar” – psalmversens ord är starka och vackra men är de sanna? Orden syftar ju på en grundläggande samhörighet som ligger i att alla vi människor oavsett, ålder, språk och ras förenas av att Jesus dog för oss på korset. Allt som behövs för att vi alla ska slippa våra synders straff och i stället få vara Guds älskade barn – allt detta vann Jesus för oss på korset. 

Därmed borde det för varje kristen finns en grund­murad respekt och samhörighet oavsett alla de olikheter som finns mellan enskilda och grupper. Att alla människor är skapade av samme Gud och under stort lidande friköpta av samme Gud har fått ett eko i deklarationer om mänskliga rättigheter och i den globala värdegrund som hävdar alla människors lika värde. Så visst överbryggar korset. 

Men det är inte hela sanningen. Långt ifrån alla ser värdet i vad Jesus gjorde på korset. Det gäller ju självklart företrädare för alla icke kristna religioner och naturligtvis ateister som knappast kan tillmäta en enskild människas blodiga och plågsamma död något positivt värde för mänskligheten i stort. 

Även om det är objektivt sant att korset överbryggar mänsklighetens splittring så är verkligenheten den att på det subjektiva, personliga planet, är korset för många en obegriplig anstöt. Ja, korset är verkligen en dårskap men inte bara för hedningar utan också långt in i de kristna kyrkorna. I den svenska kristenheten rasade teologiska strider omkring försoningsläran för nära 150 år sedan. Tanken att Fadern i sin vrede skulle straffa mänsklighetens synder i sin sons kropp på korset var för många en obegriplig och anstötlig lära att hävda och förkunna. Ett försök att minska anstöten i korsets budskap gjorde P P Waldenström när han ville beskriva det så att Jesus med sina öppna och korsfästa armar på korset demonstrerade för människor hur stor Gud kärlek är. 

Så splittrades kristenheten i Sverige just på grund av korset. Tanken att Gud för att kunna bemöta syndiga människor med nåd krävde ett blodigt offer kallade Viktor Rydberg för en slaktarteologi. Och med den kritiken stod det klart för många att motsättningarna mellan en modern, humanistisk människosyn och etik omöjligt kunde överbrygga avståndet till biblisk kristendom. Korset splittrade. 

Sedan dess har det blivit inbyggt i förkunnarnas autopilot att vara tydliga med Guds kärlek men inte säga något om Guds vrede. Guds nåd kan man ivrigt lyfta fram för att överbrygga avståndet till människor med en osäker gudsrelation. Men att Guds nåd förutsätter det blodigt offret av en gudamänniska som företräder oss alla och bar skulden för alla våra synder, det hoppar man ofta över. 

Att Jesus Kristus och hans kors är den avgörande faktorn för att det överhuvudtaget ska bli något överbryggande får aldrig förenklas eller smygas bort. Jesus Kristus och hans blodiga offer som ställdes fram för den vredgade Fadern är själv kärnan i evangeliet.

Korset kommer aldrig att kunna överbrygga gapet mellan de troende kristna och människorna i allmänhet. När en kristen församling ser det som sin uppgift att överbrygga gapet mellan Guds rike och denna världen hamnar korset lätt i något skjul för bortlagda redskap. 

Är det då inte alls sant att korset kan överbrygga? Jo visst har Jesus Kristus på korset överbryggat det väldiga helvetesgap som stod öppet mellan dig och Fadern. Tack vare korset och domen som där drabbade Guds son finns det en framtid för dig bortom Guds dom över dina tankar, ord och gärningar. Från den tryckande ångesten under dina svarta skulder överbryggar korset en väg för dig rakt in i ljuset, glädjen, befrielsen och lättheten i Guds rike. Ja, korset överbryggar för dig gravens och dödens mörker och lyfter dig in i det eviga livet. Allt detta goda sker när korset inte blir en anstöt för dig utan ditt hjärtas tröst och glädje.

Måste vi då inte modernisera oss för att inte stöta bort människor? Är det inte dags att plocka bort korsen? ”Ja”, säger de som vill vinna världen men är beredda att förlora sin själ. ”Nej”, säger tron som i korset ser Guds kraft till evig frälsning. Om kyrkan släpper korset sviker den också en plågad mänsklighet som i samvetets djup vet att synder måste bestraffas och skulder betalas. Tystnar korsets evangelium återstår för en plågad och ångestfylld mänsklighet bara självskadebeteende och ett blodigt jagande av syndabockar.

Fredrik Sidenvall