När Svenska kyrkans kyrkomöte samlas i början av oktober är det för första gången med ett på förhand bestämt tema: utbildning. Samtidigt pågår i Sverige ett närmast systematiskt svartmålande av kristen utbildning från vänsterliberala politiker och media.
Bland de kristna finns också radikalt olika syn på utbildning. För en del överandliga kristna uppfattas varje form av utbildning som något som hotar att fördunkla Andens spontana tilltal och kraften i bibelordet. Andra intellektualiserande och liberala kristna känner större samhörighet med andra akademiker än med lågutbildade, fromma kristna. När de vill bagatellisera spänningen mellan kristen tro och institutionernas undervisning och forskning så tycks det alltid vara deras kristna bekännelse som får offra något för husfridens skull.
Hur skulle vi på ett enkelt sätt kunna motivera utbildning i allmänhet och utbildning i kristen tro i synnerhet? Begreppen ”Skapelsen”, ”texten” och ”nådegåvorna” kan hjälpa oss här.
1. Skapelsen
Låt oss först lägga märke till hur Skapelsen sker för den enskilda levande varelsen. Vi utvecklas från det oformliga och enkla till det alltmer särpräglade och samtidigt funktionella. Det lilla embryots tidiga svans återbildas och fram träder så småningom ben som kan sparka och springa, fötter som kan gå och dansa och tår som kan knipa om sanden på stranden. Människan bildas utifrån en mycket löftesrik men ändå från början oformlig cellmassa, till den mest avancerade varelse som vi känner i universum. Det sker en utbildning av de möjligheter som ligger i människans kroppsliga arvsmassa.
Men det stannar inte där. Människan är så utformad att hon både kan utforska sin omvärld med sina sinnen och kan utbilda ett jag-medvetande där människan börjar förstå sig själv i förhållande till omvärlden och till Gud. Människans psyke rymmer en enorm vilande möjlighet att kunna förstå, hantera, förhålla sig och att uttrycka sina tankar i bilder, toner och ord. När dessa vilande möjlighet blir till verkligheter, sker en utbildning.
En människa får mycket lättare att gå från möjlighet till verklighet när hon får hjälp av andra som själva har hunnit gå utbildningens väg. Att utbildas steg för steg, betyder att förverkliga de möjligheter som Gud lagt i oss.
Det är inget mindre än en fortsättning av Skaparens verk.
Att utbilda sig och att utbilda andra är att stå i Skaparens tjänst.
2. Texten
När den ursprungliga, direkta relationen bröts vid syndafallet började Gud verka för att återupprätta sambandet med människan. Gud valde att överbrygga avståndet med hjälp av kommunikation: tilltal, tecken och text. För Gud är uppenbarligen språket av största betydelse och vi människor har fått det som vårt adelsmärke. När tiden var inne började Gud utnyttja våra hjärnors förmåga att tolka och översätta symboler (symbolisk representation) som är på plats när vi är 36 månader gamla.
När Gud hade fört den mänskliga kulturen framåt så att sumererna i Mesopotamien och Egyptierna började utveckla skriftspråk för omkring fyratusen år sedan, blev texten Guds särskilda verktyg. När Gud hade något synnerligen viktigt att säga använde Han sig av texter – stentavlornas budord är det första exemplet på detta. Eller så vakade Herren över att det viktiga som blev sagt också blev en text.
För att vi människor ska få ett rätt förhållande till Gud behöver vi ha tillgång till texten och förstå den. Så har Guds folk i årtusenden samlats kring heliga texter och då kunnat få fatt på både Guds lag och Guds evangelium. Därför har församlingen och föräldrarna verkat för att barnen och de unga fått läs- och skrivförmåga, utbildats till läsare och skrifttolkare.
Med tiden stod det klart både för kristna och andra att de minnen, känslor, tankar och budskap som en text kan laddas med är av största betydelse för att människans Gudsrelation ska utbildas till sin fulla potential. Men texten är även ett överlägset redskap för att vår relation till varandra och till hela tillvaron ska utvecklas och fördjupas. Förhållningssättet till texten och växande förtrogenhet med språkets nyansrika uttrycksätt är kärnan i kristen utbildning.
3. Nådegåvorna
Men gör inte de Andens nådegåvor som Guds barn får på ett övernaturligt sätt i dopet och förnyelsen all utbildning onödig? Livskraften i en kristen församling är förstås inte beroende av utbildningsnivån hos dess deltagare. Här är människors öppna hjärtan för evangelium och för andra goda Guds gåvor av mycket större vikt. Men också den Helige Andes nådegåvor är ju till för att utbilda Guds barn så att det som var en teoretisk möjlighet blir en praktisk verklighet. Och när en kristen brukar sina nådegåvor i mötet med praktiska hantverk, vårduppdrag, konst eller teoretisk kunskap då får Anden mer material att bygga upp Guds församling med.
Till Guds ära kan Guds barn också träda fram bland människorna som salt och ljus. Så förhindras att Guds folk stängs in i en grotta som det en gång hände med David och hans män. Om profeten Daniel och hans vänner som på ett underbart sätt kom att förhärliga Guds namn och tjäna hans folk heter det: ”De skulle kunna tillägna sig all lärdom, vara kloka, ha lätt för att lära och vara dugliga att tjäna i kungens palats.” (Daniel 1:4) Gåvorna som de fått i skapelsen och nåden gjorde dem rustade att tjäna både kungars kung och kung Nebukadnessar, den världsliga maktens högste företrädare.
Så har den kristna utbildningen fungerat genom tiderna.