I den första delen av den här artikeln tecknades översiktligt historien mellan kyrkomötena i Nicea år 325 och Konstantinopel år 381 (KoF nr 1 2026).

Den information som vi människor tar del av under en dag eller en vecka har ökat lavinartat. Det gäller det vanliga nyhetsflödet, det personliga flödet i sociala medier, och, inte minst, utbudet av information och budskap som rör religion och livsåskådningsfrågor.

Högsta domstolen i Finland har dömt riksdagsledamot Päivi Räsenen och biskop Juhana Pohjola för hets mot folkgrupp. Delar av innehållet i en pamflett som Räsenen skrev 2004 med titeln ”Till man och kvinna skapade han dem” anser domstolen vara kränkande mot homosexuella.

Församlingsfakulteten i Göteborg erbjuder inte bara teologiska program utan även olika offentliga arrangemang för allmänheten. Ett exempel är de årliga bibeldagarna som i år, 6-7 mars, handlade om arkeologi och bibelöversättning. I följande artikel lyfts några exempel från föreläsningar om arkeologi. 

I tre tidigare artiklar i Kyrka och Folk (KoF, nr 11/2025 samt 1 och 2/2026) har Anders Lundberg utforskat den kristna gudstjänsten utveckling från Jesu tid och framåt. I denna fjärde artikel knyts linjen fram till Vikingatiden och början på medeltiden i Sverige.

I en tidigare artikel i Kyrka och Folk (KoF, nr 1/2026) reflekterade Anders Lundberg om Jesus och apostlarnas gudstjänstfirande som bakgrund till den kristna gudstjänsten. I denna artikel kommer istället fornkyrkans gudstjänst att beskrivas mer i detalj.

I denna artikel belyses hur Augustinus sätt att läsa Psaltaren kan få berika det kristna bönelivet. Augustinus metod ger verktyg att kunna sortera det ibland brokiga materialet i boken och kalibrera hörseln så att vi hör vilken röst det är som ljuder i de olika Psalmerna och så också själva stämma in i lovsången till Gud.

Jonatan Ådahl är lektor i Gamla Testamentet på Församlingsfakulteten och har sedan ett halvår en mindre tjänst som redaktionssekreterare på Kyrka & Folk. Det kan vara dags att presentera honom lite mer och några frågor han intresserat sig för i sina studier.

– vägen från Nicea till Konstantinopel, del 1

2025 uppmärksammades att det var 1 300 år sedan kyrkomötet i Nicea och Daniel Johansson, lektor i Nya Testamentet vid Församlingsfakulteten, skrev fyra artiklar i Kyrka & Folk om den nicenska trosbekännelsen. I en tvådelad avslutning på denna serie leder han oss på vägen mellan Nicea och Konstantinopel.

om Jesus, apostlarnas och de första kristnas gudstjänst.

I en tidigare artikel (Kyrka och Folk nr 11/2025) reflekterade jag kortfattat om varför vi kristna går i gudstjänsten. I denna artikel kommer jag istället att försöka utforska varför de första kristna gick i gudstjänsten och hur det förhåller sig till det gudstjänstfirande som även Jesus och apostlarna deltog i.

På Nyårsdagen firade vi att Jesus blev omskuren och fick sitt namn. Sahar Sadlovsky, vars prästvigning för tjänst i Tel Aviv vi rapporterade om i nr 11/25, skriver här om betydelsen av Jesu omskärelse och varför det är viktigt att Frälsaren föddes som jude.

Små ord är ofta av stor betydelse. Många sanningar ryms i prepositioner (de små orden som anger relationer mellan olika ord) och pronomen (orden som används istället för namn på personer och saker).

Men du, Betlehem Efrata som är så liten bland Juda tusenden, från dig ska det åt mig komma en som ska härska över Israel. Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar. Därför ska han överge dem fram till den tid då hon som ska föda har fött. Då ska de som är kvar av hans bröder få vända tillbaka till Israels barn. Han ska träda fram och vara en herde i HERRENS kraft, i HERREN sin Guds namns höghet. Och de ska ha ro, för han ska vara stor till jordens ändar (Mik 5:2–4).

Den kristna kyrkan har alltid firat gudstjänst. Men varför gör vi det? Vad är en gudstjänst och hur ska den firas? Dessa och flera andra frågor kommer Anders Lundberg, Nacka, att belysa i några artiklar.

Äktenskap och familj har attackerats hårt under lång tid. Desto viktigare är det att kyrkan lyfter fram och målar Guds goda tanke med dessa för samhället helt avgörande byggstenar. I ett par artiklar ska vi belysa ämnena, här i den första något om äktenskapet.