Det är hundra år sedan det stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925. Mötet väckte både positiva och negativa reaktioner när det begav sig, och allt sedan dess har omdömen inneburit allt från lovord till stark kritik.

I anledning av Uppdrag gransknings program om Sankt Johannes församling i Stockholm vill jag ge några kommentarer. Jag gör det delvis i egenskap av ordförande sedan 2013 för den bostadsrättsförening som utpekas i programmet men också som privatperson, boende bredvid Sankt Johannes kyrka.

De flesta utgår väl ifrån att de, när de bekänner den nicenska trosbekännelsen, instämmer i de ord som formulerades vid kyrkomötet i Nicea sommaren 325. Det är en sanning med stor modifikation!

Den svenska kanondebatten, diskussionen om vad som egentligen är svensk kultur, har rasat i ett antal år. I början av september lanserade den utsedda arbetsgruppen under ledning av professor Lars Trägårdh sitt resultat. Nu rullar debatten vidare i ny form.

I Kiruna har delar av staden flyttats för att ge plats åt malmbrytning. Under en längre tid har det förberetts för att flytta kyrkan och i augusti var det dags. Anette Asplund, uppvuxen i Kiruna, delar sina tankar om händelsen.

Veckoslutet i augusti markerade en stor händelse i modern, lettisk kyrkohistoria. Fredagen den 29 augusti, på den 32:a årsdagen av sin vigning till ärkebiskop, lade ärkebiskop Janis Vanags ned sin kräkla på altaret i Riga Domkyrka.

Presbytern Arius i Alexandria (ca 256-336) är (ö)känd för sin syn på Kristus. Fördömd vid kyrkomötet i Nicea 325 har han fått klä skott för allehanda avvikelser från bekännelsen antagen där.

Det görs många påståenden om både nutid och framtid. Vissa slår in, andra blir föråldrade direkt. Nu ska vi lyssna till den mest kända förutsägelsen om biskop Bo Giertz och hans betydelse.

Nyligen kom jag att av en händelse lyssna på en präst som talade om att kyrkan i nutiden ser tecken på förnyelse. Vårtecken. Prästen ställde frågan: “Känner ni inte att något händer?” Det fick igång mina tankar. Känner jag att det är något som händer? Vad prästen...

Jag är väl medveten om att det väcker starka känslor när man börjar tala om vad kvinnor får eller inte får göra i kyrkan. Det gäller inte bara i Sverige eller i lutherska sammanhang – det är ett globalt fenomen, vilket jag själv kan intyga. Jag flyttade hit som 25-åring och har en bakgrund i en icke luthersk kyrka.

Hos Luther och luthersk tradition undervisas om likheter och skillnader mellan teologi och filosofi. Bengt Hägglund undersöker bland annat detta i sin klassiska bok De homine: människouppfattningen i äldre luthersk tradition (1959). Nedan följer ett sammandrag av bokens första kapitel.

År 1741 komponerade Georg Friedrich Händel sitt välkända verk Messias, efter en tids sjukdom och tunga motgångar. Nils Stobaeus, pensionerad intern- och njurmedicinare, skriver nedan om historien bakom mästerverkets tillkomst. Artikeln är tidigare publicerad i Läkartidningen 15-16/2025 och publiceras här efter välvilligt tillstånd av författaren.

När vi talar om sund tro är ämnen kopplade till sund och osund andlighet ofta inom synfältet.

Johannes Chrysostomos (347–407) var ärkebiskop av Konstantinopel och en av kyrkans främsta predikanter. Hans namn betyder ”guldmun”och han var känd för sin vältalighet.

Följande artikel är en förkortad version av föredraget som Magnus Magnusson höll i samband med Kyrkliga Förbundets årsmöte i Mariakyrkan, Uddevalla.