Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor
Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor

God fortsättning?

Trots den goda tanken bakom ”god fortsättning” kan det för en mycket tyngd person ses som ett hån.
Skriven av:
Publicerad: 20 januari, 2020

Vi befinner oss i slutet av kyrkoårets julkrets och har just tagit de första stapplande stegen in på det nya året. Änglarnas lovprisning ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag” sjönk nog undan för många redan när mellandagsrean och nyårsfirandet pockade på uppmärksamhet. Lyckönskningen ”gott nytt år” har också hunnit avlösas av ”god fortsättning” för att också det tystna.
Den sista förnimmelsen av julens ”frid på jorden” försvann nog för många när flera internationella och svenska tidningar började skriva om risken för ett tredje världskrig i och med händelseutvecklingen mellan Iran och U.S.A. På Twitter trendade ”World War III” direkt efter att Pentagon meddelat att de dödat general Qasem Soleimani. Frid på jorden? Gott nytt år? God fortsättning?
Flyktiga känslor
Trots rubrikerna om de stora händelserna ute i världen har de flesta i vårt land andra saker som stör eller förstör deras frid och lycka. Arbetslöshet, ensamhet, konflikter, sjukdom och ohälsa, sorg eller brustna relationer är exempel på sådana saker.
Trots den goda tanken bakom ”god fortsättning” kan det för en mycket tyngd person ses som ett hån, på samma sätt som ett ”god morgon” kan uppfattas som ironi när man vaknat på helt fel sida.
Friden och lyckan, som är så efterlängtade känslor, är ofta mycket flyktiga. Det går knappt att vidröra dem och känna dem innan de upplöses och försvinner. De uppträder inte sällan likt en såpbubbla som kommer flygande en vacker sommardag. Man kan notera dess färd genom luften och en kort stund fångas av alla vackra färger som speglas och dansar över den sköra hinnan; men så spricker den och är borta. Sorgerna, problemen och motgångarna ter sig däremot ofta som mera stabila och långvariga. Realisten kan därför säga: här i livet spår optimisten oftare fel än pessimisten.
Eller sagt med predikarens ord: ”Bättre sorg än skratt, av plågat ansikte mår hjärtat väl.” (Pred 7:4)
Utgår man från det värsta behöver man i vart fall inte bli besviken ifall man råkar ha fel. Alla överraskningar blir ju positiva överraskningar om man utgår från det värsta. Är inte änglarnas glada sång på julnatten om frid på jorden och människors lyckönskningar om ett gott nytt år världsfrånvänt? Jo, det är det! Åtminstone delvis.
Vad är det som väntar?
På ett individuellt plan är det omöjligt att säga speciellt mycket om det kommande året. Trots att årets månader och årstider kan ge sken av att tiden är cyklisk märker vi att den är linjär genom att vi åldras och att ingen dag är den andre lik.
Det är lätt att inbilla sig saker rörande ord som definierar olika tidsperspektiv. Någon kanske säger att den gillar sommaren; men vilken sommar? Är det sommaren 1986 eller är det sommaren 2023 som avses? Eller menar man på fullaste allvar att man har gillat och kommer att gilla alla somrar bara på grund av det är årstiden sommar?
Ett sådant, och liknande, uttalande är inte dumt utan fullt logiskt och dessutom mycket vanligt. Någon kanske har uppskattat varje enskild sommar som den hitintills fått uppleva och antar därför att nästa sommar av hävd och ohejdad vana kommer att bli lika bra. Men vad vet vi egentligen om framtiden?
Livet kan ibland ta de mest oförutsägbara och dramatiska vändningarna för att i andra perioder nästan helt stanna av i ett statiskt tillstånd där allt rullar på som vanligt i maklig takt. Ingen vet vad som ligger framför oss. Planer och drömmar kanske kommer att förverkligas under detta år, eller inte.
Om vi har vårt minne intakt kan vi säga en hel del om vårt redan levda liv och i backspegeln se både glädje och sorg, strid och frid. När det gäller framtiden är det däremot som Lina Sandell skriver i en sång: ”Jag ser ej en handsbredd framför mig.”
Det vi däremot med viss säkerhet kan säga om framtiden, på det individuella planet, är att vi alla förr eller senare kommer att dö. Inte ens det är i och för sig helt säkert eftersom Herren kan komma tillbaka innan vi dör. Det enda vi därför med absolut säkerhet kan säga om framtiden är att vi alla någon gång kommer att stå öga mot öga med vår skapare.

Ser vi däremot till kyrkans fortsatta år finns det ett väl inrutat kyrkoår. Det kyrkan snart börjar vända blicken mot är påsken som föregås av förfastan och fastan. Kyrkans tid är på ett sätt cyklisk och linjär samtidigt. Kyrkans nyår sker i brytningen mellan domsöndag och första advent. Kyrkoåret både inleds och avslutas därför med Herrens ankomst. Däremellan centreras de stora firningsdagarna till de gamla judiska skördefesterna då man firade i samband med att de olika skördarna blev bärgade.
Hela kyrkoåret speglar på så sätt hur Herren kommer till oss och hur allt fler, likt skördarna, bärgas in till Guds rike. Samtidigt som kyrkoårets rytm upprepas cykliskt år från år så löper också den linjära tidsaxeln för kyrkan i väntan på att alla Guds barn en dag ska stå inför Guds tron vid tidens slut.
Var målinriktad!
”Frågan om vad som skänker livet mening är på samma gång stor och liten. […] För individen såväl som för samhället är det en fråga om varför vi är här, vad det är vi håller på med och vart vi är på väg.”
Så skriver Elias Mellander i den senaste publikationen från SOM-institutet, ”Ingen kommer undan kulturen”. Att ha en riktning, ett mål, att hålla kurs mot hör alltså samman med livets mening och kan svara på frågan varför vi är här. Det hjälper oss också att fundera på vad det är vi håller på med och slutligen var vi en dag ska hamna.
En eftersökt egenskap, i vart fall i jobbannonser, är att vara målinriktad. De flesta människorna sätter också upp olika mål i livet. Det kan då gälla karriären, träningen eller någonting annat i livet.
Det är bra med mål eftersom det kan ge en viss styrsel åt livet och kan vara till hjälp när man utvärderar sin situation eller när man ska fatta beslut, speciellt då man kommit till en av alla brytpunkter eller vägskäl i livet. För de kristna har det övergripande målet alltid varit, och kommer alltid att vara, det eviga livet inför Guds ansikte bortom detta liv.
Ha det målet i sikte och var målinriktad!
Kom också ihåg att inte alla kommer att leva det eviga livet inför Guds ansikte. Där vägarna skiljs åt är när vi alla ställs inför vår skapare vid domen. Där på domens dag spelar det väldigt liten roll för dig, ja, faktiskt ingen roll alls, om det i historieböckerna står att tredje världskriget brutit ut 2020.
Det kommer inte heller att spela någon roll om du uppnått ditt mål med karriären eller hur många ’såpbubblor’ av lycka och frid du lyckats fånga under livets lopp. När allt ställs på sin spets så betyder ingenting någonting längre förutom att ha sitt namn skrivet i himlen.
Det är ändå väldigt lätt att i vardagen glömma bort detta och låta värdsliga bekymmer ta över (Mark 4:18-19).

Den som varit eller befinner sig i dödens närhet har sannolikt upplevt hur det som tidigare bedömts vara viktigt plötsligt förlorat sin vikt. Saker som uppfattats problematiskt kan helt plötsligt blekna bort. Inför döden avslöjas vad som verkligen är viktigt och vad som är mindre viktigt.
Om du har målet klart för dig, och samtidigt är medveten om att du inte vet någonting om din morgondag, borde det också påverka din situation här och nu eftersom också du kommer att stå inför din skapare.
Livets mål och mening är inte att jaga och samla in lyckans och fridens såpbubblor! Det om något är ett jagande efter vind. Glömd inte det när livet känns ljust och glatt. Glömd det inte heller när hela tillvaron präglas av sådana svårig­heter att hela tillvaron verkar vila i det kompaktaste mörker. Nej, var målinriktad!
Hade änglarna fel?
Ängeln som talade till herdarna sa:
”Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”
Sedan framträder änglakören och prisar Gud med orden:
”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag.”
Änglarnas budskap var inte begränsat till att endast gälla på julnatten utan det är ett evigt gällande budskap. Detta markeras också i kyrkans liturgi genom att prästen söndagligen upprepar änglarnas ord innan församlingen unisont stämmer in i lovpsalmen. Detta sker kort efter syndabekännelsen och avlösningen.
Det är alltså när ängelns budskap om den stora glädjen att en frälsare blivit född i praktisk handling har realiserats genom syndernas förlåtelse i våra kyrkor som änglakörens stämma ljuder varpå församlingen sedan stämmer upp till lovsång.
En stor glädje för hela folket eftersom frälsaren är född! Det är grunden för frid på jorden.

När församlingen sjunger lovsången kanske vissa känner en stor glädje. Andra kanske är mycket tyngda av olika problem. De olika känslorna hos alla som är samlade kan variera väldigt mycket men likväl stiger lovsången.
Lovsången är nämligen inte grundad på känslor, friden är inte heller grundad på känslor. Grunden är att frälsaren har fötts till jorden! Friden med Gud och glädjen kan vara svår att uppleva, trots att det är en realitet.
Att livet kan vara svårt och fyllt av lidande och strid är alltså inte en motsättning till Guds frid och glädjen i honom. Vår värld kommer sakta men säkert att gå mot sin undergång och lidandet kommer att tillta.
Orsaken till detta är och förblir synden. Det är därför som frälsaren kom för att erbjuda en evig frid och glädje som vi får äga redan här och nu, men fullt ut erfara först när livet här är slut. Det väntar en ’god fortsättning’ för alla kristna och det även om tragedierna avlöser varandra här i livet.

Den stora skillnaden mellan den frid som världen ger och den frid Jesus ger (Joh 14:27) är att den första är skör som en såpbubbla medan andra är fast grundat på Golgata. Den första varar på sin höjd en kort tid här i livet medan den andra blommar ut först efter detta liv och varar för evigt.
Änglarna hade rätt!
Det väntar er något bättre. Det väntar er en evig frid och glädje.
Därför: God fortsättning!
Gabriel Skilling

0 kommentarer