1. Vad betyder påsken?
När vi går tillbaka till Gamla testamentet hittar vi ett hebreiskt ord, pesach, som kommer från ett verb som betyder att passera, skona, förbise. Därför kan vi säga att ordet påsk betyder att passera, att någon är skonad.
2. Vad är det som passerar, så att någon blir skonad?
Första gången det var påsk för israeliterna var när de var slavar i Egypten. Eftersom farao inte ville låta dem åka till Kanaans land, sände Gud flera plågor mot egypterna för att böja Faraos hjärta. Hela tiden skonades området där israeliterna bodde. Men den tionde plågan var värre än några av de andra. Då skulle en Guds ängel gå genom hela landet, även där israeliterna bodde, med resultatet att alla de förstfödda sönerna skulle dö.
Eftersom Gud hade utvalt Israel ville han skona dem. Men då måste de slakta ett felfritt lamm och stryka blodet på utsidan av dörrkarmen. Det skulle vara ett tecken på att någon i detta hus redan hade dött. Därför sa Gud:
”När jag ser blodet ska jag gå förbi er. Ingen straffdom ska drabba er med fördärv när jag slår Egyptens land.”
(2 Mos 12-13)
På så sätt gick domen förbi alla hus där de hade satt sin tillit till blodet från en ställföreträdare, den ordning som Gud hade befallt. Det var påsk – passering – för Herren, och alla förstfödda i Israel skonades. De satt trygga inne i husen och åt påskalammet som hade gett sitt liv för dem.
På så sätt gick Israel fria från domen. Och så befriade Gud sitt folk från träldomen. För efter detta gav Farao folket tillåtelse att lämna. Därför står det i 2 Mos 13:3: ”Med stark hand förde Herren ut er därifrån.”
3. Hur firade israeliterna påsk efter detta?
Varje år, 14 nisan (mars-april), skulle Israel fira denna stora händelse då de skonades från domen och fick del av friheten. De slaktade påskalammet mellan klockan tre och sex på eftermiddagen och åt det på natten tillsammans med familjen, med osyrat bröd och bittra örter.
Det osyrade brödet vittnade om andlig renhet och att de hade bråttom, redo att bryta upp. De bittra örterna skulle påminna dem om den onda tiden i träldom. Det osyrade brödets högtid varade en vecka efter påsken, och det var viktigt att det inte fanns något syrat bröd i huset under den tiden, som ett uttryck för att de skulle avstå från synd.
4. Firade de påsk på Jesu tid?
Ja, och det gör fortfarande judarna runt om i världen. För Jesus måste det varit speciellt att fira påsk med sina lärjungar, inte minst den sista påsk han fick uppleva. För påskalammet är en förebild för Messias, den ställföreträdande frälsaren, som Jesus var en uppfyllelse av. När Jesus satt och åt påskalammet med sina lärjungar visste han att det snart var hans tur att offra sitt liv så att andra inte skulle drabbas av Guds dom. Därför uttryckte Paulus det på detta sätt: ”Vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat.” (1 Kor 5:7)
Evangelisten Johannes är mycket angelägen att visa att Jesus var uppfyllandet av påskalammet. Han har med Döparens vittnesbörd: ”Se Guds Lamm som tar bort världens synd!” (Joh 1:29)
Och han betonar att de religiösa ledarna inte gick in i borgen, ”för att inte bli orena utan kunna fira påsken” (Joh 18:28). Sedan när Jesus dog vid tretiden på långfredagen, hände det samtidigt som de började slakta påsklammen i templet. När de insåg att Jesus var död krossade de inte hans ben utan satte ett spjut i hans sida. Sedan hänvisar Johannes till påskalammet i 2 Mos 12: ”Detta hände för att Skriften skulle uppfyllas: Inget av hans ben ska krossas.” (Joh 19:36)
5. Men Jesus åt ju påskalammet dagen innan?
Ja, det framgår tydligt av evangelierna. Förklaringen är att fariséerna och sadducéerna, de två stora religiösa partierna under Jesu tid, hade två olika kalendrar.
Detta året inföll den 14:e Nisan på en torsdag enligt fariséerna och på en fredag enligt sadducéerna, prästerskapet. Således kunde Jesus fira påsk med sina lärjungar på skärtorsdag, medan han själv dog som det perfekta påskalammet på långfredagen.
6. Hur påverkar detta oss?
Det betyder att påskfirandet får ett nytt innehåll. Träldomen i Egypten är ett exempel på syndens träldom som gör oss verkligen dömda till evig död, förgängelsen. Men i Jesus ordnade Gud för oss en ersättare, en felfri person som aldrig har gjort något fel. Han offrades i vårt ställe – precis som påskalammet.
Det betyder att Guds dom kommer att passera oss på den stora räkenskapsdagen, om vi har sökt tillflykt hos Jesus här i livet. Jesus uttrycker det på detta sätt i Johannes 5:24:
”Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet.”
Således blir påsken för en kristen ett firande av frihet från slaveri i synd och frihet från Guds eviga dom – på grund av Jesu blod.
Påskmåltiden får en ny mening genom nattvarden som Jesus införde i förlängningen av denna måltid. Här är det osyrade brödet Jesu kropp och vinet Jesu blod. Således blir det tydligt att nattvarden är mer än en minnesmåltid. Det är ett sakrament där den som tar emot brödet och vinet i tro får del av följderna av Lammets offerdöd – syndernas förlåtelse. Därför är nattvarden mycket mer än påskmåltiden. Den ger oss gemenskap med Kristi kropp och blod.
”Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp?” (1 Kor 10:16)
Den garanterar frälsning för all evighet.
7. Kort till slut: Vad betyder påsk?
Det betyder att passera. I Gamla testamentet var det ett firande av Guds dom som passerade israeliternas hus i Egypten, eftersom de hade strukit blodet från ett oskyldigt lamm på dörrkarmen. Efter det fullkomliga påskalammet, Jesus Kristus, som offrade sitt liv för alla människor på korset, är påsken ett firande av att var och en som tror på honom kan vara trygg i att Guds dom kommer gå förbi på den stora räkenskapsdagen.
Texten är publicerad i samarbete med For oss, foross.no.