Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor
Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor

Första söndagen efter Trefaldighet. 2020

Skriven av: David Ekström
Publicerad: 11 juni, 2020

Vad är dopet? Vi får ett viktigt svar i Lilla katekesen (4 huvudstycket, fråga 216): 

”Dopet är inte endast vanligt vatten, utan vatten helgat genom Guds befallning och förbundet med Guds ord.”

Det finns så många rikedomar i dopet. Det innehåller så mycket mer än vi kan se och uppfatta med våra ögon. Framför allt är det ett nådemedel där Gud ger oss del av frälsningen i Kristus. Men det innebär också en kallelse till ett nytt liv i Jesu spår, där dopet utgör grunden och plattformen för lärjungaskapet. Den som blir döpt i Faderns och Sonens och den helige Andes namn blir samtidigt döpt till lärjungaskap. Den salighet som då ges oss i dopet, tar vi emot och behålls i genom tron.

Nåden i dopet

Denna söndags gammaltestamentliga text (1 Mos 7:11-23) handlar om Noa och arken. En välkänd berättelse som beskriver hur Herren, trots mänskligheten stora ondska, vill börja om med den genom att rädda Noa, hans närmaste familj och en grunduppsättning av varje djurpar. Tidigt i kyrkans historia har denna händelse setts som en förebild till det kristna dopet. Dopet framställs då som en räddningsark, som bevarar från döden som annars blir oundviklig.
I dopet finns kraften och räddningen från andlig död räckt som en gåva – och med detta rika sakrament kallar Herren en människa till tro. Det är nåd alltsammans och beror inte på någon människas förtjänst eller egen fromhet, tvärtom.

”Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet.” (Tit 3:4-7)

Dopet ger delaktighet i Kristus och i Hans nåd. Ja, hela Jesu frälsningsverk finns med i dopet – Hans lidande, död och uppståndelse. Evangeliet om Jesus fick Filippos förkunna i episteltexten (Apg 8:26-39). Men i denna speciella missionssituation ledde förkunnelsen fram till dopet istället. Därför kunde den mäktige hovmannen svara Filippos: ”Är det något som hindrar att jag blir döpt?” 

Nej, det fanns inga hinder för detta. Tvärtom behövde han bli döpt för att bli en kristen och räknad som ett Guds barn och en Jesu lärjunge. Han hade blivit kallad till detta av Gud. Anden hade genom Ordet fört honom till tro på Jesus. Dopet gav honom då del av allt det som Jesus kom för att ge: syndernas förlåtelse, liv och salighet. 

Kallelsen i dopet

Det ligger också nedlagt en kallelse i dopet. En kallelse till att tro på Jesus, till ett liv i efterföljd av Honom som Frälsare och Herre. Evangelietextens (Matt 3:11-12) ord om Helig Ande och eld visar på kraften i det kristna dopet. Det renar på djupet och ska bränna bort slagget och ondskan i människan. För att en människa ska kunna bli renad ifrån syndens skuld räcker det inte med mänskliga vilje­krafter och ambitioner att vara en kristen. Trots att många på den tiden lyssnade och tog till sig av Johannes Döparens omvändelseförkunnelse och ville bättra sig räckte det inte till. Hans omvändelse- och bättringsdop var inte tillräckligt – och det verkar Johannes Döparen själv ha insett. 

Nej, Herren Jesus själv behöver gripa in och rädda och frälsa människan från allt ont. Det är Han själv som behöver verka en sann omvändelse genom sin kraftfulla Ande. Bara Gud kan frälsa människan från den ofrånkomliga domen. 

Den helige Ande skänks i dopet som en gåva av nåd. Men Gud har inte menat att Anden ska vara overksam i den döpte. Den helige Ande vill också skapa om människan till likhet med Gud. Dopet kallar till ett nytt liv – till ett liv i dopets nåd, under Andens ledning och i efterföljelse av Jesus. För dopet är inte bara en engångshändelse, utan är också tänkt att vara som ett startskott och en pil som varje dag ska peka på Jesus.

Dopet kallar till daglig omvändelse från synden. Ja, varje dag får den som är döpt se tillbaka på nåden som man fick i dopet och även leva i denna nåd. Men varje dag får den döpte också se fram emot kallelsen som där gavs: Ett nytt liv tillsammans med Jesus, i efterföljelse, tro, helgelse och gemenskap med Honom. Aposteln Paulus skriver ju att den som blivit döpt till Kristus också har iklätt sig Honom (Gal 3:27). Gud kallar den döpte och troende att ”klä av sig” den gamla människan och istället klä sig i ”den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare” (Kol 3:9-10). Denna höga kallelse finns för varje människa som genom dopet har fötts på nytt och blivit ett Guds barn genom tron.

Därför gäller det att påminna sig om och ta vara på dopet. Där har Gud lagt ner allt som Jesus har vunnit åt oss för vår frälsnings skull – och där finns nåden att varje dag växa till i tro och kristet liv fram till den dag då Herren ska skapa sina barn fullkomliga och fläckfria till ande, själ och kropp, redo för himmelrikets eviga glädje.

Och den som döps till Kristi död
med honom äger livet.

Så möt mig, Fader. Låt mitt namn
 i livets bok bli skrivet.

I Kristus allt blir skapat nytt,
vår bundenhet i frihet bytt 

och barnaskapet givet. 

(Sv.ps. 68:2)