Den förnämliga TV-kanalen Axess visar vid upprepade tillfällen en serie om tre avsnitt med temat ”Människan och Gud”. Enligt förhandstexter ska Gud sättas på prov. Det låter värre än vad det är –Gud låter sig inte prövas. I själva verket är det snarast den ateistiska naturalismen som sätts på prov. Här får vetenskapsmän som fysikern Paul Davies, som är teist – alltså räknar med Gud som förklaring till världens uppkomst – komma till tals. Kristna, judiska och muslimska teologer intervjuas och ger sin syn på förhållandet mellan naturvetenskap och gudstro. Vår tids främsta kristna apologeter (alltså försvarare av tron), såsom John Lennox medverkar liksom de mest aggressiva företrädarna för en ateistisk världsbild såsom Richard Dawkins och Christopher Hitchens medverkar.
Någon från den ateistiska sidan framhåller att den naturvetenskapliga metoden helt enkelt går ut på att förklara världens uppkomst och fortskridande utan Gud. Därför avfärdas principiellt alla förklaringsmodeller för universums uppkomst som räknar med Gud.
En övertygad ateistisk fysiker medger dock att om det finns något, i all kunskap som naturvetenskapen utvunnit om universum, som kunde få hans ateism att vackla, så är det finkalibreringen av naturkonstanterna. Det finns i vår värld naturlagar som är fasta och oföränderliga – konstanta. För att vårt universum – från makrokosmos med galaxer och solsystem till mikrokosmos i atomkärnor och celler – ska kunna existera måste alla dessa naturlagar vara oerhört fint inställda och samverka och inte sällan motverka varandra. Astronomerna räknar med en mörk energi som får universum att expandera med en väldig fart. Men varför skingras då inte allt i ett enda kaos? Jo, det finns en motkraft som gör att galaxer, solsystem och planeter behåller sina inbördes avstånd till varandra.
Någon nämner att finjusteringen ibland är så exakt att den avgörs av ett fenomen som kan representeras av ett numeriskt tal med femtio decimaler. En förändring av en decimal och universums existens vore hotad.
Varje rimligt och öppet förnuft måste med den här kunskapen tänka att det kan finnas ett mäktigt medvetande som format och uppehåller dessa finkalibrerade naturkonstanter. Därmed står dörren öppen för förundran, mening och ytterst för möte. För naturalisterna är ett sådant förhållningssätt otänkbart. Till varje pris måste det förunderliga bagatelliseras. Lösningen blir att, utan varje annan grund än att det motverkar gudstro, komma upp med idén att det har funnits miljarder universa och att därmed – förment helt enligt sannolikhetskalkylen – något av dessa helt naturligt skulle ha de finkalibrerade naturkonstanter som till slut gör det möjligt för ateistiska naturvetare att framträda ur massan av atomer och celler.
Den skarpare diskussionen med en ateistisk och filosofisk ateism förs nu av rader av begåvade och kunniga försvarare av Gudstron. Den som skriver dessa rader är inte en av dem. Men låt oss en stund ta fasta på fenomenet finkalibrering. Tänk om det handlar om mer än om fysikens lagar? Ateister vill gärna se människans högsta funktioner – vårt jagmedvetande och vår språkförmåga – som lustiga biprodukter av den biologiska evolutionen. Tänk istället att det kan vara så att den väldiga kraft som finkalibrerat universums naturkonstanter också finkalibrerat våra nervsystem och hormoner så att människans odödliga själ ska kunna ta gestalt och kommunicera i våra personer? Det skulle ju betyda att vi människor till vårt psyke inte skulle förstås och förklaras endast utifrån kemi och biologi utan att vi istället är avsiktligt finkalibrerade till ett jagmedvetande som kan förstå oss själva och varandra med hjälp av språket.
Tänk vidare att den Gud som finkalibrerar universum också har finkalibrerat sitt ärende till mänskligheten och in till femtionde decimalen har format sin uppenbarelse i skriftlig och mänsklig form, alltså i Bibeln och i Jesus Kristus. Tänk vidare att Gud inte är fullt färdig med att finkalibrera dig. Något fattas dig, något är skadat. Men med den finkalibrerade kraften – som samverkar och motverkar – i konstanterna lag och evangelium, så kan nu den Helige Ande finkalibrera ditt hjärta till tro, hopp och kärlek.
Ateisterna letar desperat efter liv på andra planeter och i andra solsystem. Av någon underlig anledning så tycker en del av dem att den cellklump som vi kallar människa är värd att bevaras för framtiden. Därför drömmer de om att människan ska kolonialisera universum.
Men tänk om det är här och bara här som Guds finkalibrering är verksam på den svindlande höjd och det hemlighetsfulla djup att en dödlig människa kan ställas om till ett odödligt Guds barn? Tänk om detta är det stora äventyret och hoppet för mänskligheten? Med de finkalibrerade konstanterna i Guds rike är det möjligt.