Recension: Lova Herren 2020

Även om Lova Herren, utgiven av BV-förlag 2020, inte gör anspråk på att vara en psalmbok är den fullt jämförbar med en psalmbok.
Skriven av: Daniel Johansson
Publicerad: 10 maj, 2021

Det är inte varje dag man får en ny psalmbok i sin hand! Även om Lova Herren, utgiven av BV-förlag 2020, inte gör anspråk på att vara en psalmbok är den fullt jämförbar med en psalmbok. Här finns 625 sånger från fornkyrka till nutid för det kristna troslivet och kyrkoårets söndagar. 

Bibeltrogna Vänner gav 1988, två efter att 1986 års psalmbok publicerats, ut sångboken Lova Herren. Den var resultatet av ett 10-årigt arbete med att redigera Bibeltrogna Vänners sångbok från 1937 och ett tillägg till denna som kommit 1980. Den gamla sångboken från 1937 var i sin tur, enligt Wikipedia, en sammanställning av främst gamla läsarsånger från Pilgrimsharpan, Sions nya sånger, Lovsånger och andeliga visor, Nilssons sånger, samt psalmer ur psalmboken. Arbetet med nya Lova Herren påbörjades 2005. Som ett resultat av det initiala arbetet publicerades sångboken Den nya sången, 2010. Av de 625 sångerna i den nya sångboken kommer 485 från gamla Lova Herren och 95 från Den nya sången. Övriga 40 är helt nya, i regel nyskrivna eller nyöversättningar. 

Undertecknad tillhör inte dem som växt upp med den sångtradition som utgör stommen i sångboken. Men jag har ibland, i olika sammanhang sjungit ur Lova Herren, ofta som ett komplement till 1986 års psalmbok. Att jämföra gamla och nya Lova Herren fordrar en mer ingående kännedom än jag besitter. Det som nu följer är i stället några allmänna reflektioner i första hand för dem som inte alls är förtrogna med Lova Herren, från en som är uppväxt med Svenska kyrkans psalmböcker och som också haft förmånen att möta den evangelisk-lutherska sångskatten utomlands, i framför allt Lettland och USA. 

Finns det, om 1986 års psalmbok eller någon av dessa föregångare, är den psalmbok man brukar i hem och församling, ändå anledning att skaffa ett exemplar av nya Lova Herren? Ja, det gör det om något av följande skäl väger tungt. 

Om man tycker mycket om Lina Sandell Bergs psalmdiktning finner man här en stor källa till glädje. Om jag räknat rätt har Lina skrivit, översatt eller bearbetat 117 av sångerna! Många andra nyevangeliska diktare är också representerade. Carl-Olof Rosenius står bakom 16 sånger. ”Med Gud och hans vänskap” finns i originalversionen med sju mycket innehållsrika verser utöver de tre som finns i 1986 års psalmbok. 

Om man tycker att nyevangelismens psalmdiktning är tillräckligt representerad i 86:an finns det ändå goda skäl att skaffa Lova Herren. Det finns förvånansvärt få psalmer i 86:an som på ett klart sätt uttrycker den evangelisk-lutherska rättfärdiggörelseläran (exempel är t ex Sv.ps. 245, 553). I Lova Herren finns en hel avdelning med rubriken Trons grund (337-354) och många andra sånger som lyfter fram denna centrala punkt i vår evangeliska tro. 

En annan mycket fördelaktig sida är att Lova Herren innehåller många klassiska lutherska hymner i språkdräkt som överträffar 86:an. Ifall där innehållet blev till det sämre eller ströks i 86:an erbjuder Lova Herren bättre alternativ. Exempel på detta är Sv.ps. 36, ”O Kriste oss benåda” som motsvaras av LH 20, ”Förlossningen är vunnen” och ”Välsignat är det hem förvisst” (LH 522 resp. Sv.ps. 294). Här finns också många andra förnämliga revisioner av texter där Lova Herren erbjuder ett mer nutida språk än 86:an utan att förlora det teologiska innehållet. Här har inte minst Andreas Holmberg gjort ett förtjänstfullt arbete. Jag tänker till exempel på ”Vår Gud är oss en väldig borg” (LH 414) och ”Glad jag ständigt vill bekänna” (LH 212).

Man kan också glädja sig åt att sångboken innehåller klassiska lutherska hymner som saknas i 86:an. Thomas Kingos nattvardspsalm ”O Jesus vid ditt altarbord” (LH 221) i översättning av Per Jonsson är i mitt tycke en av de bästa lutherska nattvardspsalmerna som finns. Man kan bara beklaga att så få Kingo-psalmer funnit vägen in i den svenska psalmbokstraditionen. Orsaken torde vara politisk (de svensk-danska motsättningarna på 1600-talet) snarare än teologisk. Ytterligare två fantastiska sånger i Lova Herren av Kingo kompletterar väl de fyra sånger som finns i 86:an. Här måste jag också nämna den härliga lovsången ”O, du ärans konung” (LH 75) av Joacim Neander (författaren till Sv.ps. 2). Det är en sång som ofta sjungs i den av tyska hymner präglade lettiska traditionen, men som av någon anledning inte funnit vägen in i den svenska psalmboken. 

Lova Herren innehåller inte bara äldre sånger utan flera nyskrivna sånger eller sånger som är nya i svensk språkdräkt. ”It is well with my soul” skrevs av Horatio Spafford 1873 men kommer nu i svensk språkdräkt för första gången: ”Det är väl med min själ” (LH 390). Andreas Holmberg har gett den negro spiritual som ligger till grund för nattvardspsalmen ”När vi delar det bröd” (Sv.ps. 75), ett betydligt djupare innehåll i ”Låt oss dela det bröd som Herren ger” (LH 220) än dess motsvarighet i 86:an. Stuart Townend, nutida diktare och kompositör som är känd både för ett genuint och djuplodande innehåll i texterna och sångbara melodier, är representerad genom fyra sånger, bland annat, ”Denna kraft i hans kors” (LH 133). Bland de nya sångerna vill jag också nämna en av Johan Åström, en av de fyra medlemmarna i Lova Herrens sångbokskommitté. Sången ”I gryningen de begav sig” (LH 166) fyller en lucka i påskpsalmsrepetoaren. Till skillnad från julpsalmerna (jfr Sv.ps. 128 och 129) finns i svenska psalmboken ingen påskpsalm som på enkelt sätt återberättar påskdagens händelser. På den mäktiga melodin från Köln 1623 (= Sv.ps. 332) proklameras här påskens händelser följt av den återkommande refrängen: ”Var ej rädda, Jesus Kristus, den korsfäste, han har uppstått! Han har segrat!”

Lova Herren kommer som melodisångbok med ackordanalys och koralbok (där texten står mellan notsystemen). Den finns också tillgänglig som app i vilken melodin kan spelas upp. Utan att i övrigt jämföra nya Lova Herren med den gamla är detta en väsentlig förbättring. Den som inte är uppfödd med de många melodierna från 1800-talet som inte alltid tar den mest logiska vägen kan nu med vägledning från noterna följa med i svängarna! En annan fördel är att det också finns sångförslag till kyrkoårets samtliga söndagar.   

Att recensera en sångbok av den här storleken fordrar egentligen en lång tids användning. Det här får ses som en anmälan och en rekommendation av en ny evangelisk-luthersk sångbok från en som har hunnit använda den lite grann!

Lova Herren. Helsingborg: BV-förlag, 2020

Samtala med andra läsare

Vi inbjuder nu våra läsare att vara med och samtala i vår grupp på Telegram. Appen finns både för iOS och Android. Det finns också alternativ för dator.

Notiser om nya artiklar kommer direkt i appen.

Det är också möjligt att följa vår sida på MeWe, en av Facebooks konkurrenter. Vi håller den sidan uppdaterad.