Frukta, älska och hoppas på Honom som vill dig väl!
Som människor kan vi möta många motgångar och svårigheter. Livet kan verkligen vara tungt, svårt och smärtsamt. Förutom de svårigheter som själva livet i sig innebär kommer också smärtan som springer ur vetskapen om alla egna misslyckanden, syndafall och den svaga och flämtande tron.
I mänskligt avseende kommer vi alla också att, förr eller senare, få möta syndens konsekvens: döden. Helt utan kraft, utan eget liv, ligger vi då i vår dödsbädd, döda och utlämnade i människors händer vars ansvar är att föra oss till gravens mörker och kyla. Kampen är över på alla plan, så också den kamp som allt levande för; kampen för överlevnad. Men det slutar likväl inte där. Det är nämligen ”bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas” (Heb 9:27). Detta gäller alla människor och det kan inte människans tro eller otro påverka. Alla kommer att dö och sedan dömas. Däremot kommer inte domen att se likadan ut för alla. Antingen kommer vi på domens dag att stå som ansvariga för alla våra gärningar och dömas för dem eller så kommer vi att stå som ansvariga för alla gärningar som Jesus gjort och frias i domen. Det är bara Jesus och vad han har gjort som kan ge någon människa något hopp inför evigheten. Det hoppet är däremot inte flyktigt och vagt, tvärtom. Det är bergfast!
Profeten Hesekiel skriver i denna söndags gammaltestamentliga text:
Så säger Herren Gud: Jag skall öppna era gravar och hämta upp er ur dem, mitt folk, och föra er hem till Israels land. När jag öppnar eragravar och hämtar upp er ur dem, mitt folk, då skall ni inse att jag är Herren. Jag skall fylla er med min ande och ge er liv och låta er bo i ert eget land. Då skall ni inse att jag är Herren. Jag har talat, och jag skall göra som jag har sagt, säger Herren.
Hes 37:12-14
Tryggheten, trösten och friden som ett Guds barn äger bör inte vara något perifert och dunkelt utan något som bär genom livet. Vi har nämligen ett hopp som grundar sig på Guds, den allsmäktiges, löfte till oss vilket innebär att det är helt orubbligt och kommer att uppfyllas! Hoppet som gäller alla som tillhör Kristus, de vilkas liv flätats samman med honom genom dopet och tron. Detta innebär att allt kommer att sluta väl för alla som tillhör honom, och det oavsett hur livet här på jorden ter sig; så länge du lever i tron på frälsaren och därmed tillhör hans folk.
Jesus säger i denna söndags evangelium att det är Gud vi ska frukta, ”han som kan döda och sedan har makt att kasta ner i helvetet.” Det är väldigt allvarsamma ord från Jesus, men också mycket befriande ord! Herren vill oss väl och det är ett fantastiskt budskap att den ende vi bör frukta är den som älskar oss så högt att han gått i döden för oss och nu väntar och längtar efter att få ta emot oss med öppna armar.
Mörkret som nu alltmer sveper in naturen när vi går mot vinter och nattens mörker förlängs, men också mörkret i samhället och inte minst mörkret i hjärtats innersta rum, kommer att brytas när evighetens påsk gryr över jordens gravar och alla Herrens trogna får gå in i den eviga glädjen:
De skall se hans ansikte, och de skall bära hans namn på sin panna. Och det skall inte mer bli natt, och ingen behöver längre ljus från någon lampa eller solens ljus, ty Herren Gud skall lysa över dem. Och de skall vara kungar i evigheters evighet.
Upp 22:4-5
Vi ber med dagens psaltarpsalm:
Jag älskar Herren, ty han har hört min bön om förskoning.
Han lyssnade till mig när jag ropade.
Dödens snaror omgav mig, dödsrikets fasor nådde mig, jag var i nöd och förtvivlan.
Jag åkallade Herren: Herre, rädda mitt liv!
Herren är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
Herren bevarar de oskyldiga, jag var hjälplös, och han räddade mig.
Kom till ro, min själ, Herren har varit god mot mig.
Han räddade mig från döden, mitt öga från tårar, min fot från att snava.
Jag får vandra inför Herren i de levandes länder.
Ps 116:1-9