”Se, jag har kommit för att göra din vilja, Gud. I bokrullen står det skrivet om mig.” (Heb 10:7)
I söndagens evangelium berättar Jesus en liknelse om två söners olika respons när fadern bad dem gå och arbeta i vingården. Den ene sa nej, men ångrade sig och gick. Den andre sa ja, men gick inte.
Sonen, som berättar liknelsen, sa ja, och gick! Från evighet hade han sin glädje i Faderns vilja och var innan världen skapades inställd på att bli människa för att kunna rädda oss från synden och dess konsekvenser. Jesu person och gärning är ett stort JA till Faderns vilja, och han är Guds stora JA till oss människor. Eftersom han sändes för att genom sin lydnad och sitt lidande rädda oss från att gå evigt förlorade, förstår vi hur högt vi är älskade av Gud (Joh 3:16).
Nu talar Den helige Ande till oss idag och vill låta Ordets ljus lysa in i våra hjärtan och tankar: Hur förhåller du och jag oss till Guds kallelse? Vi får låta Guds Ande pröva våra hjärtan i ljuset av de båda sönernas förhållningssätt.
1. Sonen som sa nej, men gick
Den förste sonen blir i sammanhanget en representant för ”tullindrivare och prostituerade”. Alla såg att de levde ett liv som stred emot Guds vilja, och många såg ner på dem. När människor ser dig och ditt liv är det kanske inte alls så på det sättet, utan de ser en som lever ett respektabelt liv? Men hur står det till i Guds ords ljus? Finns det kanske någon punkt där du slutit fred med synden? Att du har gett upp kampen, och istället för att bekänna det som du vet går emot Guds bud, börjat försvara och ursäkta det istället?
Det är mycket farligt att gå emot samvetets röst och Guds Ande som kallar till omvändelse. Om vi gör våra hjärtan hårda tvingas han till slut lämna oss och vi får själva stå ansvariga inför Gud på domens dag, och höra att han inte känner oss …
Det behöver inte gå så för någon av oss, för Jesus har verkligen utplånat alla våra synder genom sitt försoningsoffer. Han kallar oss nu idag att bekänna vår synd, alltså instämma i det Guds ord säger om synden, och ta emot förlåtelsen som han ger i överflöd, han som är rättfärdig och trofast (1 Joh 1:9)
2. Sonen som sa ja, men som inte gick
Den andre sonen Jesus berättar om blir en varning till översteprästerna och folkets äldste. Utåt sett var deras liv ett stort ja till Gud. De tog det noga med gudstjänster och offer, och de hade en lång rad föreskrifter som skulle säkerställa att de inte bröt mot buden. Men enligt flera uttalanden av Jesus fattades det något avgörande hos många av dem: Trons liv som inte bygger på egen rättfärdighet utan som bara griper om och berömmer sig av Guds nåd och förlåtelse.
Är det så för oss? När omvändelseropet når dig, är det då något som andra behöver höra men inte du själv? Är det kanske så att du ser det som en självklarhet att du hör till Guds rike, men att du ser ner på andra som hamnat snett och lever omoraliskt? Att du istället för att be för dem som fallit och visa kärlek och barmhärtighet, istället bara beklagar dig över dem? Saknas kanske insikten om att allas våra hjärtan är opålitliga och fördärvade, och att vi bara har Herren att tacka om vi inte har fallit i samma synd?
3. Sonen som sa ja och gick
Nu kommer Jesus till oss, han som är full av nåd och sanning. Han bejakar aldrig det som bryter mot Guds bud. Han kallar oss till omvändelse, ger en överflödande förlåtelse och säger samtidigt: Gå och synda inte mer.
Du får leva ditt liv iklädd hans rättfärdighet, den som Guds Ande kläder oss i genom dopet och tron. Varje dag får du, som vet att du i dig själv är en syndare värd att bli bortvisad av Gud, påminna dig om att du i Jesus är fullkomligt fri från synden, döden och domen. Du får i honom leva ditt liv under en öppen himmel med Gud som din käre himmelske Fader och Jesus som din Broder och Den helige Ande som din Hjälpare. Han överger dig aldrig.
När du lever med Jesus i hans ord och sakrament, så formas du mer och mer till att bli lik honom. Ja, låt Guds nåd fostra dig till ”att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar” (Tit 2:12-14).
I, med och genom Jesus, är du och ditt liv inför Gud som sonen som sa ja och gick till arbetet i vingården. •