Socioekonomiska faktorer
I den läsvärda rapporten ”När brott blir ett acceptabelt handlingsalternativ” sammanfattar Per-Olof H. Wikström, professor emeritus, University of Cambridge, sin forskning om brottslighetens orsaker och dess implikationer för inriktningen på det brottsförebyggande arbetet.
Wikström argumenterar för att man måste skilja på orsak och samband. Han menar att socioekonomiska faktorer inte är orsak till brottslighet. Även om det förekommer fler brottsaktiva individer i socioekonomiskt utsatta områden är de allra flesta individerna i dessa områden inte brottsaktiva.
Istället är det individens personliga moral och självkontroll som avgör brottsbenägenheten. Wikström beskriver vidare hur den personliga moralen formas i unga år av familj och skola.
Välfärdens baksida
I boken Life at the bottom beskriver Theodore Dalrymple, eller Anthony Daniels som han egentligen heter, livet i de lägre samhällsskikten i det brittiska samhället. Daniels skriver utifrån sina egna erfarenheter som psykiatriker på ett offentligt sjukhus och näraliggande fängelse.
I samhället som beskrivs har alla tillgång till det materiellt mest nödvändiga som mat, kläder och bostad.
Men Daniels ser istället en utbredd kulturell fattigdom. Utbildningsnivån är låg, många kan inte alls relatera till viktiga historiska händelser utan lever för dagen där en ny inkomst snart omsätts i en tur till den lokala puben.
Det är vanligt förekommande att män slår sina kvinnor som en skruvad strategi för att hålla dem kvar i en destruktiv relation i brist på tryggheten i ett fungerande äktenskap.
Efter en lång rad exempel på samhällets tilltagande förfall drar Daniels slutsatsen att mycket av förändringarna kan härledas till bristen på mer traditionella moraliska värderingar i samhället, särskilt de kring äktenskap och familj.
Laglöshetens tyranni
I Bibelns Andra Mosebok kan vi läsa om hur Gud befriar sitt folk Israel från slaveriet i Egypten. Förtrycket under den godtyckliga farao vänds till en frihet under Gud. En frihet vars gränser definieras av lagen.
De mest centrala tio Guds bud beskriver idealet för ett bra liv. De handlar om kärleken till Gud, respekt för andra människor, deras ägodelar och inte minst vikten av att vårda familjen. En god moral för ett bra liv tillsammans.
Resten av Bibeln handlar sedan förenklat om hur människan ständigt misslyckas med att hålla fast vid dessa relativt enkla regler och att detta får konsekvenser.
För att en gång för alla köpa människan fri inte bara från farao utan även från den egna synden offrar Gud sin enfödde son Jesus Kristus på korset.
”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)
Även om Jesus köpt oss fria så kvarstår idealen som bygger det goda samhället. Ett samhälle utan lagen och den tillhörande moralen är utlämnat till den starkes rätt. En tyranni som i förlängningen motsvarar godtyckligheten som Israels folk utsattes för utan lagen under farao.
Sverige efter 1900-talet
I vår kultur är moralen något som enligt många är upp till var och en att tolka. Svenska kyrkan skriver på sin webbsida:
”Svenska kyrkan ser budorden som ett slags tumregler för hur ett kärleksfullt liv kan ta sig uttryck i konkreta handlingar. Var och en får själv tolka tron och moralen. Och när människor tolkar budorden kan de förstås på olika sätt, i olika situationer, sammanhang och samhällen.”
Var kommer den här synen ifrån? Sverige var tills för inte så länge sedan ett av världens mest välfungerande länder. Ett land där de allra flesta delade samma moraliska referensramar.
Numera försöker man förklara våra accelererande problem med begreppet socioekonomiska faktorer. Men som Wikström visat är det inte en förklaringsmodell som håller, den är direkt missvisande vilket förstås hindrar oss från att lösa problemen.
Precis som i Daniels Storbritannien kan alla medborgare i vårt land tillgodose sina grundläggande behov, ändå blir det allt oroligare i samhället.
Per Ewert beskriver i boken Landet som glömde Gud hur socialdemokratin medvetet och strategiskt förändrade kyrkan, skolan och synen på familjen. Moralen gick från att vara en gemensam angelägenhet till vars och ens egen tolkning. Människan själv sattes som det högsta goda till att tolka tron och skapa en egen moral.
En genomgripande förändring av samhället vars frukter vi nu skördar.
Vägen tillbaka
Mitt liv är på inget sätt perfekt. Men jag sätter stort värde vid och försöker prioritera familjens gemensamma måltider. Att tillsammans med min hustru få sitta ner och prata en stund med barnen varje dag efter arbetet är en stor förmån och ett viktigt ansvar som förälder.
Där vid köksbordet är vi med och formar framtidens samhälle. Vi har mycket att prata om.
”En vallfartssång. Salig är var och en som fruktar Herren och vandrar på hans vägar. Av dina händers arbete får du njuta frukten. Salig är du och det skall gå dig väl. Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus, som olivplantor är dina barn kring ditt bord. Ty se, så blir den man välsignad som fruktar Herren. Herren skall välsigna dig från Sion. Du skall få se Jerusalems välgång i alla dina livsdagar, och du skall få se barn till dina barn. Frid över Israel!” (Ps 128) •