Matteus 11:2-10.
Johannes frågar: ”Är du, Jesus, Frälsaren?”
Johannes döparen satt i fängelse och skulle snart bli halshuggen. Han var den främste av gudsmännen i Gamla förbundet. Han representerar Lagen, Guds krav som ingen människa kan följa. Inte heller Johannes. Att han var syndare kan ha visat sig i att han börjat tvivla på att Jesus verkligen var Frälsaren. Johannes är då en förebild för vad syndare bör göra då tvivel tränger sig på: Man går till Jesus med sin brist på tro. Genom sina lärjungar frågar Johannes Jesus: ”Är du den som skulle komma eller ska vi vänta på någon annan?”
I vår synd och ofullkomlighet kallas vi att söka göra Guds vilja. Och att bekänna Hans bud som sanna. Också här är Johannes en förebild. Han stod upp för Guds ord. Han var inte som de höga vasstråna som vajade för vinden i Jordanflodens vatten. Han anpassade inte sin mening efter vad folk tyckte. Han var Guds talesman inför Guds folk Israel. Kung Herodes Antipas i Galileen behövde tillrättavisas för äktenskapsbrott: Kungen hade äktat Herodias, gift med hans halvbror Herodes II. Johannes brännmärkte kungens synd med sitt liv som insats. För Johannes var lydnad mot Gud viktigare än leva länge på jorden: Han kom att avrättas för sin frispråkighet.
Johannes levde i öde trakter där han förkunnade Guds ord och döpte landsmän till omvändelse. De som lyssnade tog emot Guds rike genom att ångra sina synder och så bekänna sin önskan att få leva ett gudfruktigt liv. Och så fick de av Johannes höra sanningen att Jesus från Nazaret var Guds lamm som borttager världens synder. Jesus var Frälsaren som skulle ge dem rättfärdigheten de visste att de behövde.
Men nu verkar alltså Johannes tvivla: ”Jag har tjänat Gud i trohet. Ändå låter Gud mig sitta fängslad och inväntar döden. Jesus förkunnar och gör tecken, men förtryckare och falska lärare fortsätter styra vårt folk. Är Jesus verkligen befriaren?”
Jesu svarar: ”Jag är Frälsaren som Skrifterna vittnar om.”
Jesus svarar Johanneslärjungarna: ”Berätta för Johannes vad ni hör och ser: spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår.” Sådana under kan bara Gud göra. Jesus som utför dessa verk är Guds son. Han uttalar gudomliga ord och det sker som Jesus har sagt.
Men dödas uppväckelse är inte det största som sker. Det avgörande är, att ”de fattiga får höra glädjens budskap”: Evangeliet proklameras! Evangeliet om Jesus handlar inte om att helas kroppsligen i denna värld. Att ta emot Evangeliet är att få Guds nåd och förlåtelse och därmed evigt liv med den evige Guden. För utan syndernas förlåtelse kan man inte leva med Gud. Evangeliet är också hoppet att en dag helt renas från synden. För ingen oren kan träda in i den nya, syndfria värld Gud ska ge sitt folk vid denna tidsålders slut. Johannes döparen kunde därför dö i frid i fängelset där han inväntade sin avrättning. För i Evangeliet om Jesus Kristus tog han emot livet med Gud som fortsätter efter den jordiska döden.
Evangeliet om Frälsaren tas emot i tro av fattiga som blir rika i Jesus
För de fattiga predikas glädjens budskap. Vi är alla fattiga syndare som behöver Evangeliet för att få det rika livet med Gud. Det är ett i sanning glädjebudskap! Tänk att det är möjligt att få leva med Gud som skapat och upprätthåller hela världen bara genom att tro Guds ord i den Heliga Skrift. Ord som både förkunnar frälsning och vårt behov av denna frälsning.
Johannes döparen manar till omvändelse, till insikt om att vi är syndare som behöver Guds förlåtelse; i sin person visade han på trohetens betydelse. Johannes vajade inte hit och dit för att vara människor till lags: Men hur ofta styrs vi inte av människors meningar. Vi kan säga något som gillas i ett sammanhang och sedan motsatsen för att gillas i ett annat sammanhang. Ostadigt går man, än åt det ena, än åt det andra hållet. Man är opålitlig. Detta kan föra en bort från Livets väg som står för fasthet och trohet. Må Johannes trohet hjälpa oss att se vår brist på trohet. Johannes offrade jordelivets bekvämlighet i Guds tjänst. Men hur är det med mig? Det är så naturligt för oss att gå upp i omsorger om oss själva. Må Johannes döparens ord avslöja bundenhet vid egen jordisk lycka. Må Guds lag avslöja för oss att vi är egoistiska syndare! Att vi behöver Jesus Frälsaren, detta så att vi inte tar anstöt av honom och vänder oss bort från honom när vi möter Honom i Evangeliet.
Johannes förkunnar: Jesus Guds lamm som borttager världens synder. Det får vi tro. Lever vi i den tron, sker Guds under med oss, som när Jesus helade lama, döva och blinda och uppväckte döda. Vandringen i denna tro innebär både lidande och glädje. Men vandringen leder till Guds härlighet. Gudsmannen Johannes dog martyrdöden i fängelset. De som dödade honom är sedan länge döda, men Johannes ord och exempel lever. För de återges i Bibeln. Och Bibelns ord är den levande Gudens egna ord som förenar Guds barn med Guds son så att de får vandra längs det gudomliga livets väg. När olyckor, världens orättvisor och egen synd trycker ner oss, får vi tro vad Gud genom Johannes döparen säger om Jesus: Du, Jesus från Nazaret, är Guds lamm som borttager världens synder. Och vi får ta till oss den himmelske Faderns ord då Jesus döptes av Johannes: ”Du är min son den Älskade. I dig har jag min glädje!” Så får vi i Jesus Kristus Guds rättfärdighet, beskydd och eviga liv tillsammans med Johannes döparen och alla Guds heliga i alla tider, i all evighet! Amen! •