Tredje söndagen efter trettondagen. 2024

Skriven av: Lars Edvardsson
Publicerad: 3 januari, 2024

Frågan om trons uppkomst i människors hjärtan är så omfattande och svårgripbar att svaren på denna livsavgörande fråga också med nödvändighet blir många och mångskiftande. Låt mig bara dra fram några exempel:

1. För vissa människor blir upplevelsen av naturen som ett bevis för Guds storhet och skaparkraft helt avgörande. Det behöver inte vara spektakulära upplevelser som de amerikanska astronauternas häpnad inför åsynen av jordklotet från månen ett litet stycke ut i världsrymden. Det kan lika gärna handla om soluppgången över slättlandet en sommarmorgon eller ett närmare studium av ett par citronfjärilars flykt över en gräsmatta.

Det kan också handla om upplevelsen av skönheten i den heliga matematik förutan vilken skapelsen aldrig kunnat bli till. Tron kommer till olika människor i olika sammanhang och utifrån olika personliga förutsättningar.

2. För andra människor handlar det istället om att se en manifestation av heligheten i ett imponerande heligt rum. Ett exempel är vad författaren Sven Stolpe kände inför de överväldigande glasmålningarna i ett av den franska gotikens mästerverk i katedralen i Chartres. Det krävs dock inte en mäktig fransk katedral för att skapa sådana känslor. För en tid sedan förrättade jag en begravningsgudstjänst i en enkel stadsdelskyrka. En av deltagarna i gudstjänsten, som bodde på annan ort, hade tagit djupt intryck av kyrkorummet, mest på grund av den enkla altaruppsatsen med en naivistisk framställning från 1700-talet av Jesu instiftande av nattvarden.

3. En helt annan förklaring till trons uppkomst kan vara de lyckosamma fall då barndomsmiljöns trosvisshet skapar goda förhållanden för att tron ska slå rot, alltså då tron går vidare ”ifrån fäder och till söner” Det kan handla om en stark och bärande tro hos mor- och farföräldrar, föräldrar, övrig släkt, lärare, präster och predikanter som fungerat som pålitliga och inspirerande trosvittnen.

4. Tillfälliga möten med medmänniskor som i både ord och handling gjort tron närvarande och levande i ens eget liv kan belysas utifrån vars och ens personliga upplevelser i olika sammanhang. Det som av somliga ses som en slump ser andra som ett direkt gudomligt ingripande.    

Jesus skapar tro

Det som leder somliga människor in på trons väg gör inget som helst intryck på andra. Det ska till något mer än en stor naturupplevelse, imponerande arkitektur, en god barndom eller inspirerande möten med andra människor för att tron ska börja leva och växa. Den tro som växer fram i ett möte med Frälsaren äger å andra sidan en sådan andlig kraft att den inte kan hindras av sådana försvårande omständigheter som tillhörighet till ett helt annat kultur- och religionssammanhang än där kristustron normalt uppstår och blomstrar. 

Ett utmärkt exempel på detta fenomen möter vi i dagens evangelium, där evangelisten Matteus berättar om Jesu möte med den romerske officeren på väg in i Kafarnaum.

Officeren representerade ett helt annat kultursammanhang än den enkle kringvandrande predikanten från den lilla, obetydliga orten Nasaret i den från romersk synpunkt avlägsna provinsen. Ett världsvälde av det slag som det romerska var har vi inte ens idag med våra atombomber, vår cyberworld och vår artificiella intelligens. Inget världsvälde har varit så allomfattande som det romerska. Därför var det inte förvånande att Romarrikets representanter uppträdde med överlägsenhet och arrogans, som exempelvis en Pontius Pilatus. 

I dagens evangelium möter vi en man med helt andra kvaliteter. Det han såg och hörde av Jesus gjorde uppenbarligen ett sådant intryck på honom att alla kulturella hinder i honom övervanns. Jesus skapade helt enkelt tro i hans hjärta. Det Jesus gjorde med den sjuke tjänaren, som officeren ömmade för, gav ytterligare växtkraft åt hans redan spirande tro. 

På samma sätt kan vi, som i hög grad är präglade av en sekulariserad och materialistisk, be Herren Jesus om en starkare tro för egen räkning och en vaknande tro hos alla de unga människor som likt folket i Nineve ”inte kan skilja på höger och vänster” i andliga frågor. Vi människor är ofta bundna av vår egen tids modetankar och trender. För Herren Gud och Sonen Jesus Kristus finns inga sådana hinder. Herren skapar tro,”mot alla odds”.

Det som är avgörande för både troende människor och sådana som ännu inte har kommit till tro är Ordet: Det var genom sitt Ord som Jesus räddade tjänaren undan livshotande sjukdom. Det är genom Ordet som Jesus skapat tro hos oss som har fått nåden att komma till tro, helt utan vår förtjänst och värdighet. Det är genom Ordet som Herren kommer att skapa tro hos nya generationer. Gud Ord skapar liv och frälsning. Det gudomliga Ordet, inte våra tillfälliga känslor och föreställningar och känslor, öppnar vägen till himmelen, idag och i morgon och alla dagar. 

Det officeren och hans tjänare var med om är universellt och gäller i alla tider. Sedan måste Ordet tas emot i trogna hjärtan. Det händer i en ärlig och sann relation mellan Gud och människa.

I tro under himmelens skyar vi nalkas den skimrande strand,

i hoppet, som städse förnyar vår lovsång i jordlivets land,

kring Lammets tron vi sjunger en sång i Faderns hus

den sällsamt nya sången, lik stora vattens brus.

Än räckes Guds frälsning, än räckes Guds frälsning

till den som sig ångrar och tror. 

(Sv.ps. 228:5)