Aposteln Paulus förmaning i Romarbrevet bär på en tidlöshet som är anmärkningsvärd. Hans uppmaning är lika aktuell i varje tid och detta budskap är alltid viktigt att följa. Men vad anpassningen till världen består i kan skilja sig åt från tid till tid, alltefter rådande tidsanda.
I denna ledare vill jag lyfta fram tre aktuella exempel på hur kristen tro och skapelselära utmanas och anpassas efter tidsandans progressiva värderingar. Denna anpassning sker i den politiska, den samhälleliga, och i den kristna världen.
1. Frågan om könstillhörighet
I en gästkolumn i Göteborgsposten (GP 27/3 2024), skriver Anna-Karin Wyndhamn om det nya förslag i riksdagen till könstillhörighetslag. Hon beskriver hur en sådan lag skulle göra det enklare för minderåriga att byta kön i juridisk mening (det vill säga byta namn). Åldersgränsen för detta skulle då sänkas från 18 till 16 år. Dessutom skulle krav på medicinsk diagnos tas bort och inget tillstånd skulle heller krävas från Socialstyrelsen för ett kirurgiskt ingrepp. Enligt den nya lagen skulle det räcka med ”Självidentifiering”.
Men enligt Wyndhamn är motståndet mot en sådan lag stort – både bland svenska folket och Tidö-partiernas egna väljare. Och hon lyfter fram det märkliga i att M och L försöker driva igenom denna lag, trots stor intern kritik inom de egna partierna. Hon skriver vidare:
”Den medicinska expertisen varnar för att lagändringen skapar ett snabbspår för en grupp som ofta har en kombination av diagnoser som framkallar oro och ångest. Det är inte säkert att det handlar om könsdysfori. Mikael Landén, professor i psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, kallar förslaget ’seklets största skandal’”.
Wyndhamn ställer därför en berättigad fråga: ”Är det för att man vet att det man gör är fel som M och L duckar offentlig debatt?” Det ska här tilläggas att inställningen till detta nya lagförslag även splittrar S (aftonbladet.se 20/3 2024). Ändå kan riksdagen komma att rösta igenom förslaget 17 april.
Anledningen till att styrande politiker vill anpassa sig till tidsandans värderingar beror säkert på rädsla att bli stämplade som exkluderande och trångsynta. Men i andlig mening också på att man låter sig anpassas till ett ont och ogudaktigt tankesätt. En sådan risk finns för både sekulära och kristna politiker.
2. Frågan om ”pridemarkörer”
Prideflaggor är idag spridda på många platser i samhället. Det gäller även idrottsvärlden. Flera medier lyfte fram den 24-årige fotbollsspelaren Anel Ahmedhodzic, som fick vikariera som lagkapten för sitt Sheffield United vid en match i slutet av 2023. Han valde då att inte bära den så kallade ”regnbågsfärgade” kaptensbindeln. Efter matchen gjorde många en stor affär av att han spelat utan ”pridefärgerna”. Ja, många blev mycket upprörda på sociala medier. Han blev hånad och uthängd för att han inte, som förväntat, bar denna bindel. Snart fick han förklara att han inte stod emot ”alla människors lika värde”, men att han på grund av sin tro inte ville bära bindeln. Det ska tilläggas att Anel är muslim. Men själva saken delar han ändå med bekännande kristna över hela världen. Trycket på anpassning i tidsandans aktuella frågor är ofta mycket starkt. I detta fall fick Anel ”löpa gatlopp” hos både medier och pride-aktivister. Och han är bara ett exempel av många, där man under sken av ”allas lika värde” försöker tvinga på alla en pride-ideologi som i grunden är en liberalprogressiv politisk värdering.
3. Frågan om en ”transteologi” för Svenska kyrkan
I Kyrkans tidning (KT nr 14-15 2024) publicerades en artikel om Svenska kyrkans förhållande till transpersoner och könsidentitet. I sitt remissvar har Svenska kyrkan ställt sig bakom förslaget om att göra det enklare att byta juridiskt kön. Detta trots att flera organisationer inom Svenska kyrkan är kritiska och påminner om att många som vill byta kön mår psykiskt dåligt. Bland flickor 13-17 år gamla har också diagnosen könsdysfori kraftigt ökat det senaste decenniet. Men Svenska kyrkans ledning med dåvarande ärkebiskop Antje Jackelén och kyrkosekreterare Christina Grenholm bejakade redan 2018 års lagförslag om juridiskt könsbyte – och kyrkokansliets argumentering bygger också på att kyrkan måste tolka om sin teologi för att passa nya normer. Därmed skapar man ny lära i stället för att följa uppenbarelsen i Guds Ord. Den biologiska skapelseordningen med man eller kvinna byts ut mot samtidens begrepp och värdegrund – med konsekvenser vi bara sett början av.
Med tanke på det ovanstående skulle aposteln Paulus ord om att inte anpassa sig efter den här världen bli en tydlig väckarklocka för kristna också i vår tid. Och på frågan vad man då som kristen ska göra, lyder versens fortsättning, ”utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom” (Rom 12:2). Genom Guds eviga ord och helige Ande får vi god och sann vägledning att leva. Och med Andens hjälp kan vi också få vishet i möten med människor som kämpar med sitt liv – också på områden som sexualitet och könsidentitet, samt Guds hjälp att kunna tala sanning i kärlek till våra meningsmotståndare. •