Den goda familjen – en sammanställning av forskningsläget om äktenskapets betydelse för individ och samhälle
Claphaminstitutet – kristen tankesmedja och forskningsinstitut – släppte den 9 april en rapport med titeln Den goda familjen. Rapporten är en sammanställning av forskningsläget om äktenskapets betydelse för individ och samhälle.
Författare är André Juthe, lärare och forskare. Han har en doktorsexamen i argumentationsteori från University of Amsterdam, vidare en master i teoretisk filosofi, master i religionsvetenskap, lärarexamen och en filosofie kandidat i praktisk filosofi, samtliga från Uppsala universitet.
Världsomspännande paraplyöversikt
Rapporten är en paraplyöversikt som granskar 60 systematiska översikter (ur ett ursprungligt urval av 625 översikter). Dessa är genomförda över länder från hela världen (Europa, USA, Kina, England, Etiopien, Indien, Storbritannien, de nordiska länderna, Australien, Nya Zeeland, Kanada, Ungern, Nederländerna, arabvärlden etc.), där äktenskap och traditionell familjebildning har studerats som en oberoende variabel i relation till många hälsoparametrar. Resultaten är alltså inte kulturellt eller nationellt bundna, och hundratals studier ingår i dessa 60 översikter.
Syftet med paraplyöversikten är att undersöka vad tidigare forskning säger om relationen mellan äktenskap/traditionell familj och hälsa för individer, familj och samhälle.
Huvuddelar och sammanfattning
Rapporten tar upp tre huvudsaker: 1. Äktenskap och välmående hos barn och ungdomar. 2. Äktenskap och välmående hos vuxna. 3. Vikten av hälsosamma äktenskap.
Och under var och en av dem olika intressanta saker som: Allmänt psykiskt välbefinnande, Mammans sysselsättning och barns skolprestationer, Självmord och självmordsrisk, Stress och utbrändhet, Äktenskap och allmän hälsostatus, Barns psykiska hälsa och Monogama kontra polygama äktenskap, med mera.
I rapportens sammanfattning står att:
”Resultaten tyder sammanfattningsvis på att äktenskapet, även om det inte är den enda förklaringsvariabeln, ofta har en betydande inverkan på både fysisk och psykisk hälsa och välmående. Detta gäller oavsett vilka parametrar inom mental eller fysisk hälsa man väljer att undersöka och oberoende av land och kultur. Faktum är att det inte verkar finnas någon annan enskild social institution som har en sådan vidsträckt påverkan på hälsofaktorer som just äktenskapet.”
Äktenskapet som del i en grundtrygghet
Exempel på områden där gifta har en avsevärt bättre status än ogifta är: Allmänt välbefinnande, Depression, Studieprestationer, Ångest, Självmord, Självmordsförsök, Självmordstankar, Alkoholanvändning, Rökning, Narkotikaanvändning och annat missbruk och beroendeproblematik, Våld i nära relationer, Förlossningsdepression, Demens, Födelseutfall, Allmän mortalitetsrisk, Sjukdom, Cancer, Barnalstring.
Rapporten uppger även att för många av dessa parametrar gäller skillnaderna också både för vuxna och barn.
I rapportens slutdiskussion frågar författaren också: vad är förklaringen till att äktenskap och traditionell familjebildning har sådan positiv betydelse för ett så otroligt stort antal hälsovariabler för både psykisk och fysisk hälsa och välmående? Och ställer sedan fram hypotesen att: äktenskapet bidrar till att ge en grundtrygghet som svarar mot ett djupt liggande mänskligt behov, vilket i sin tur befrämjar god mental och fysisk hälsa och har en skyddande effekt mot stress i allmänhet.
Att underlätta eller underminera
för goda äktenskap
Avslutningsvis skriver författaren:
”Men om nu äktenskapet har en så befrämjande hälsoeffekt, och om dessutom kvaliteten på äktenskapet (föga förvånande) framstår som en så viktig faktor, varför har inte politiker gjort allt i sin makt för att uppmuntra och underlätta för goda äktenskap och familjebildning? Den individualistiska rörelsen har under efterkrigstiden varit stark, inte minst i Sverige, och politiken har samtidigt gjort åtskilligt för att bryta sönder gemenskapsbanden i familjen och ersatt dessa med en starkt individualistisk grundsyn som på flera sätt går i motsatt riktning mot det som en bred vetenskaplig forskning beskriver som positivt för familjer, individer och samhälle. Detta skedde främst under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal, då de politiska processerna formade en miljö där staten istället för familjen skulle vara det viktigaste sammanhållande kittet för Sverige.”
Men istället för staten och institutionerna, kan familjen igen vara det verkligt samhällsbärande. Den goda familjen. Med goda effekter för hela livet, både mentalt och fysiskt, för individer, barn och vuxna, och hela samhället. •
Hela rapporten och mer läsning om relaterade ämnen och artiklar finns på claphaminstitutet.se Rapporten kan även beställas på info@clapham.se
70 kr + frakt, 50 kr/st för beställning av fem ex eller fler.