Tolfte söndagen efter Trefaldighet. 2024

Skriven av: Gunnar Andersson 
Publicerad: 16 juli, 2024

”Då ska blindas ögon öppnas och de dövas öron upplåtas. Den lame ska hoppa som en hjort, den stummes tunga ska jubla.” (Jes 35:5-6)

Jesaja profeterar om när Herren ska gripa in och frälsa sitt folk. Undret Jesus gjorde med den dövstumme var ett tydligt tecken på att Guds Messias nu kommit till dem, sam­tidigt som det var ett bevis för Jesu kärlek och omsorg om den lidande mannen. 

Det som skedde var också ett förebådande av den befrielse som hela skapelsen ska möta på yttersta dagen och den slutgiltiga befrielse från all sjukdom, allt lidande och all synd som Guds barn då ska få del av. Då ska de få del av den fulla friheten i Kristus, som de redan nu äger genom tron. 

Det var förstås en stor befrielse för den dövstumme mannen att bli botad. Han hade varit isolerad, avskärmad från omvärlden, vilket alla som är döva eller hör dåligt känner igen sig i. Nu blev hans öron öppnade så att han kunde höra alla ljud i naturen, såsom vindens sus, vågornas kluckande och fåglarnas kvitter. Allt som vi hörande tar för självklart och kanske glömmer att tacka för. Nu kunde han också följa med i samtal och själv delta fullt ut! Han kunde höra Jesu undervisning, lovsjunga och tacka Gud! 

Liksom man kom till Jesus med den dövstumme mannen, så får också vi komma till honom med bön för våra sjuka. Det kan vi göra med stor frimodighet, eftersom Herren är den store läkaren som har omsorg om oss. Vi kan lita på att han hör vår bön. Han kan hela kroppsligt eller psykiskt här och nu, eller ge kraft att bära lidandet. Låt oss inte heller glömma att det ytterst är Gud som står bakom när vi får hjälp genom sjukvården.

Men tänk på att Jesus alltid har vår evighet för ögonen. Han vet att det finns något som är mycket värre än att lida av sjukdom här i tiden. För även om vi får vara friska och starka, så kommer det ändå en dag då döden skiljer oss från livet, om inte Herren kommer tillbaka innan dess. Jesus innerliga önskan är att vi alla innan dess ska ta emot hans nåd och förlåtelse och kunna gå in i hans eviga glädje. Det var ju därför som han tog på sig all världens ondska och ställde sig själv under Guds brinnande vrede på korset. 

”Effata!” Öppna dig! Det är kraft i Jesu ord. Det han säger sker också. Vi märker det på flera ställen i evangelierna: Han talar till vinden och den blir stilla, han talar och människor blir friska. Vid tre tillfällen talar han till och med till döda och de vaknar som om de bara sovit helt lätt. Och Jesus säger; dina synder är förlåtna, och då är de förlåtna, utstrukna i himlen! 

Hans ord har samma kraft idag. Därför samlas vi i gudstjänsten kring hans ord. Det talade, men också det synliga ordet i sakramenten. Därför predikas hans ord. Därför sänder vi missionärer att förkunna Guds ord. För vi vet att Den helige Ande verkar i Ordet, och det är bara Anden som kan omvända våra hjärtan och skapa den frälsande tron på Jesus. 

Därför får vi uppmana varandra att verkligen låta Guds ord ljuda in i våra liv, inte minst på söndagen, så att vi kommer till gudstjänst när det är möjligt, och att vi läser Bibeln hemma. Vi behöver hela tiden höra evangeliet på nytt, liksom vi behöver vanlig mat varje dag. 

Eftersom Den helige Ande verkar i evangeliet kan vi också uppmana människor att lyssna till det. Vi kan och bör svara på deras frågor om tron, men vi ska inte tänka att vi kan argumentera någon till tro.
I stället får vi göra som Filippus som säger till ­Natanael: Kom med och se! (Joh 1:46)

Många tycks tänka att de är fria och helt självständiga när de inte har med Gud att göra. Det man då inte inser är att ingen är helt obunden och självständig. Är du inte ”bunden” till Kristus är du i stället bunden till syndens och dödens krafter. Men i ­Kristus finns den verkliga friheten, eftersom han har besegrat allt det onda, även döden. 

Kristus befriar var och en som tror på honom från synden, från döden och lagens dom. Så att vi får leva i den goda relation med vår Skapare som det var tänkt från början. Redan i dopet fick vi denna stora gåva. Aposteln skriver i Romarbrevet 6 att vi dog med Kristus i dopet: 

”Den som är död är förklarad fri från synden. Har vi nu dött med Kristus, tror vi också att vi ska leva med honom… Så ska också ni se på er själva: Ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.”

Du som lever i ditt dop, som tror och litar på Jesus, kan veta att du står i nåden, du är omgiven av Hans förlåtelse och hans renande blod (Rom 5:1f). Det är verklig frihet. Stanna kvar hos honom, under alla livets förhållanden. Då kommer du att märka att Han är trofast. Du kommer att märka att han leder och skyddar dig, som den gode herde han är, helt fram och hem till det eviga målet. Ja, redan nu kan du glädja dig i hoppet om Guds härlighet. Då, när Herren till sist hämtar dig hem, då ska du få uppleva denna frihet på ett obeskrivligt högt och härligt sätt, när allt det onda som präglar världen här för evigt är borta, och hela tillvaron är fylld av Guds godhet. •