”Se, nu är frälsningens dag.” Så kan det sägas varje dag, eftersom vi fått en Frälsare som dött och uppstått för oss och så skaffat bot för syndafallets skador. Men ”snart är nådens dag förliden, och vi får ej flera bud”. Men ”se” då detta! ”Tänk var dag, var timma, att nu är tid, blott nu.”
Ta vara på frälsningens dag medan den ännu varar
1. Jesus påminner Jerusalem om den frälsningens dag Gud gett staden då Han sände sina profeter med sitt frälsande ord. Profeterna fick också förkunna dom över synd och obotfärdighet. Men syftet var att väcka folket ur dess andliga säkerhet och få det att vända om till Gud i bekännelse och bön om nåd, nämligen för den Frälsares skull Gud lovat sända och som profeterna också, ja, framför allt förkunnade. Och vilken frälsningens dag var det inte då Frälsaren själv stod mitt ibland stadens invånare och talade sitt frälsande ord!
Ännu varar frälsningens dag, eftersom du ännu har tillgång till Guds frälsande ord. Även om detta ord blir allt mer sällsynt, sänder Gud också i denna mörka tid budbärare med ordet om Jesus, ”sann Gud och mänska sann” och därför ”oss arma mänskor frälsa från synd och död Han kan”. Så länge detta ord når dig kan det i sanning sägas: Ännu varar frälsningens dag. Men det hänger också, ja, framför allt samman med att Jesu frälsarefamn ännu står öppen för dig. Det hade den länge gjort för Jerusalem. Avsikten med ordet Gud sänt sina profeter att tala till folket, liksom det ord Jesus själv hade talat till stadens invånare, var att kalla dem till sig och ge dem ett säkert skydd mot allt som ville fördärva dem för tid och evighet, alldeles som hönan lockar till sig sina kycklingar och samlar dem under sina vingar när hon ser att någon fara hotar dem. Men det är avsikten också nu och med dig när Gud sänder sitt frälsande ord i din väg. Han vill kalla dig till den ännu öppna frälsarefamnen och där ge dig det säkra beskydd du behöver mot djävulen, världen och ditt eget kött. Och hur gott när det får bli få! När du ber: ”Bred Dina vida vingar, o Jesus, över mig, och låt mig stilla vila i ve och väl hos Dig”, svarar Han: ”Med mina fjädrar skall jag betäcka dig, under mina vingar skall du finna tillflykt. Min trofasthet är sköld och skärm.”
Ja, ännu varar frälsningens dag, eftersom du ännu har tillgång till Guds frälsande ord och Jesu frälsarefamn ännu står öppen för dig. Men detta ”ännu” säger att det inte alltid ska heta: ”Se, nu är frälsningens dag.” Den har ett slut som kan komma förr än du anar. Så vad du gör: Ta vara på frälsningens dag medan den ännu varar.
2. Jerusalem tog inte vara på den frälsningens dag Gud gav staden då Han sände sina profeter med sitt frälsande ord. ”Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig.” Och den frälsningens dag som var inne när Frälsaren själv stod mitt ibland dem med sin öppna famn och inbjöd dem att komma till Honom, tog man inte vara på. När Jesus sagt: ”Hur ofta har jag inte velat samla dina barn som hönan samlar sina ungar under vingarna”, tillägger Han med sorg i rösten: ”… men ni ville inte.” ”Han kom till det som var Hans, och Hans egna tog inte emot Honom.”
När Jesus nu kommer i Ordet och sakramenten med erbjudande om den frälsning Han vunnit åt alla, gäller sorgligt nog om de flesta att de inte tar vara på den frälsningens tid som ännu är inne för dem. Ordet om synd och nåd vill man inte höra eller ta till sig. Därför kommer man inte heller när Jesus inbjuder dem att komma för att få det skydd mot synd, död och allt ont ni så väl behöver. Jesu ord till Jerusalems invånare är därför ett ord lika mycket till människor i dag: ”… ni ville inte.”
Men hur olyckligt att inte ta vara på frälsningens dag medan den ännu varar! Så var det för Jerusalem. När staden inte aktade på den tid då den var sökt, måste Jesus till sist lämna den. Inte förrän Han kom på himlens skyar skulle de möta Honom igen. Men den Messiashälsning de då skulle ge Honom – samma som vid intåget i Jerusalem – skulle inte springa fram ur hjärtan som jublade över mötet med Frälsaren. Nej, motvilligt och framför allt för sent skulle de tvingas inse och erkänna att den Jesus de förkastat var den ende som hade kunnat frälsa dem.
Också templets rasering skulle ske därför att man inte tog vara på frälsningens dag medan den ännu varade. Den domen kan komma också för oss, kanske inte så att våra kyrkor står där tomma och övergivna, men att Guds frälsande ord inte längre finns där och Jesus därför inte längre står där med sin öppna frälsarefamn och inbjuder syndare att komma för att få allt som behövs till frälsning. Men ännu är vi inte där. Ta då vara på den frälsningens dag som ännu varar. Låt Guds frälsande ord få tala till dig om din synd och fälla domen över dig, men också locka och dra dig till Honom som gått in under domen i ditt ställe och dött till försoning och förlåtelse för all din synd. Då ska Gud också framöver se till att du har tillgång till detta ord, även om mångas förakt för det kan innebära att vi inte får ha Hans ord ibland på samma sätt som hittills. Men den saken får vi lägga i Guds händer, liksom oss själva och vår frälsning. Därmed är allt lagt på den tryggaste plats. Amen. •