”Men den natten fick de ingenting.”
Simon Petrus och de andra lärjungarna begav sig ut på sjön för att fiska. De var erfarna fiskare som lade ut sina nät vid den tid på dygnet då fångsten borde ha blivit god. Men de fick inget. Detta var ingen slump. I misslyckandet är Gud med: Herren ser till så att de inte får någon fisk för Han vill säga något till oss genom det: Är inte Jesus med oss kan vi inget uträtta av värde. Varför då? Därför att vi behöver gemenskap med Jesus, Skaparens Son, för att vårt arbete ska få mening. För Han är den ende som för oss in i Guds rike där vi finner verklig mening, äkta glädje och evigt liv! Lärjungarna ger sig ut för att skaffa lite mat. Det är en vardagssyssla som misslyckas för dem. Även vardagen blir tom och meningslös om inte Jesus är med.
Men händelsen handlar också om att vinna själar för Guds rike. Fisken som håvas upp i nätet representerar människor som räddas ur avgrundens mörka djup. Utan Jesus kan man inte vinna en enda människa för Guds rike. Apostlarna hade mycket gott att säga om Jesus när de begav sig ut på sjön. Men de kände ännu inte Jesus den uppståndne som den han verkligen var. Och de var inte ännu inte sända av Honom och Sanningens Ande. Men det skulle nu ändras. Snart skulle apostlarna få den insikt och fullmakt de behövde för att fullgöra sitt uppdrag. Det skulle iklädas Sanningens Ande! Jesus sänder dig och mig när Guds Ande iklätt oss med Guds kraft. När vet vi att den tiden har kommit? Då vi förstår att vi är totalt beroende av Jesus Kristus för att få leva i Gud i tid och evighet. Då vi känner Honom som den Han verkligen är. Utan Jesus kan vi inget göra! Den insikten ger Anden oss.
”Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så skall ni få.”
Herren Jesus står på stranden när apostlarna kommer åter tidigt på morgonen. De ser inte att det är Han fast de är nära land. Den för dem okände mannen ger en märklig uppmaning: De ska kasta ut nätet på högra sidan av båten. Där satt rodret. Nätet kunde lätt trassla in sig där. Ändå ska de kasta ut nätet på höger sida. Och så säger Jesus att de ska få fisk nära stranden: det talade mot all erfarenhet. Men dessa erfarna fiskare följer den besynnerliga uppmaningen utan protest. Och Herrens löfte uppfylls. Näten fylls med fisk.
Händelsen visar att vi är beroende av Herrens ord för att nå sann framgång. Herren talar och människan tror på Hans ord trots att Ordet låter märkligt. Det som sker visar att tron skapas av Herrens ord: Jesus talade och lärjungarna lade ut nätet utan protest: De blev Guds ords förlängda arm, de utförde det Ordet ville. Så får vi se på varje människa som genom tron hör Herren till: genom tron på Jesus och apostlarnas vittnesbörd om Honom är den kristne förbunden med sin Mästare: Jesus verkar i den troende. Genom din tro på Guds ord så får du vara Guds förlängda arm. Och allt du gör i Herren, det lyckas väl! Så även om du inte väntat dig det. Som då Herren en morgon uppmanade sina apostlar att kasta ut nät på högra sidan av båten, nära land, för att få fisk. För Herren är inget omöjligt!
”Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: ’Det är Herren.’”
Apostlarna känner igen Jesus. Då klarnar allt: Jesus hade ju för ett par år sedan låtit dem vara med om ett mirakulöst fiskafänge och då sagt att de skulle bli människofiskare. Och Jesus hade nyligen uppenbarat sig för dem såsom Uppstånden från det döda. Lärjungarna är nu i Galiléen för att den uppståndne Jesus befallt dem att gå dit. Genom detta fiskafänge återknyter Jesus till sin tidigare gemenskap med sina vänner: samme Jesus som vandrat med dem i Galiléen visar sig nu för dem.
Johannes, lärjungen som Jesus älskade, är den första som känner igen Herren. Petrus är den förste av dem som går att möta Jesus. Andra lärjungar bärgar den väldiga fångsten. Alla apostlar och alla kristna har i grunden samma kallelse: Att känna igen Jesus som Johannes, att gå till Jesus som Petrus och att dra med sig andra människor till Jesus som lärjungarna som drog upp fisken på land. Och alla har vi kallelsen att vara hos Jesus. Men detta kan ske lite olika för oss. Trons sanningar upptäcker vissa före andra. En del är initiativrika, andra eftertänksamma. Några är ledare. En del arbetar med andra medkristna i bakgrunden utan att framträda själva. Men alla har de ett gemensamt: De tror Herrens ord, de känner igen Jesus, de går till Jesus, de för andra till Jesus på olika sätt.
Och de vill vara hos Herren! Lärjungarna samlas kring en glödhög där Herren grillar fisk och bröd. Scenen uppenbarar Herren Jesus som Gud, alla goda gåvors givare. Det var Han som gett dem fisken de fångade. Det är han som ger dem födan på land.
Scenen har förståtts som ett budskap som pekar på nattvarden. Men glödhögen fick nog Petrus att tänka på något annat också: elden på översteprästens gård där han tre gånger hade förnekat Jesus. Jesu samtal med Petrus efter måltiden på stranden anknyter till det: Jesus vill påminna Guds barn att de är syndare. Samtidigt låter Han dessa syndare med sitt vittnesbörd föra nya återlösta syndare till Guds rike där Han ger födan vi behöver som Guds barn: syndernas förlåtelse. Detta får vi lära av påskens vittnen. Jesus Kristus är deras vittnesbörds innehåll. Han är kraften som ger tro. Han är världens Herre som ger oss jordiskt liv med sina gåvor. Han är Försonaren som ger syndernas förlåtelse och evigt liv i Guds himmelska rike. Amen! •