På denna stora högtidsdag blir vi påminda om hur underbart Gud genomför sin frälsningsplan. Reda på syndafallets dag hade Gud en plan att sända Frälsaren till världens folk. Nu är tiden inne. Sakarias får i templet genom ängeln Gabriel veta om Johannes döparens födelse. Han måste komma först, ”så att Herren får ett folk som är berett” (Luk 1:17).
Maria får av Gabriel veta att hon ska föda Frälsaren. Och hon vågar säga ja.
Vilken glädje! Gud har inte övergett oss. Han ger oss den Frälsare som vi behöver och som kan ge förlåtelse och nytt liv.
När Johannes träder fram blir det väckelse. Folket strömmar till. Inte på århundraden har någon profet som han trätt fram. Nu blir han den siste och den som knyter ihop det gamla förbundet med det nya. Profeterna bereder väg för Herren. De talar tröstens ord. De säger sanningen om folket, också om synden och bristen på rättfärdighet. De pekar på den som Gud lovat sända för att rädda oss.
När tiden var inne för Elisabet att föda, födde hon en son. Grannar och släktingar samlades i förundran över att Elisabet kunde få barn. Hon var inte längre ung. Vi blir påminda om att inget är omöjligt för Gud. När Sakarias fick veta att Gud skulle gripa in vågade han inte tro. Därför blev han stum. Han fick också budskapet om vad barnet skulle heta. Hans mor för fram namnet Sakarias fick av ängeln; Johannes. De känner inte igen det i släkten så de vänder sig till Sakarias. Han skrev: ”Johannes är hans namn”. Genast kunde han tala igen.
Här ser vi hur Gud är med och genomför sin plan och att vi ska tro på hans löften och hans verk.
Johannes föds 6 månader före Jesus. Han förbereds för sitt verk att bereda vägen för Frälsaren genom att liv i avskildhet och fasta och bön i Juda bergsöken. När Johannes träder fram i trakten av Jordan förkunnar han överallt syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop (Luk 3:3)
Han stryker inte medhårs eller fjäskar för att vinna uppmärksamhet. Han är obeveklig: ”Huggormsyngel, vem har sagt er att ni kan slippa undan den kommande vreden?” (Luk 3:7).
Folket berörs av Johannes förkunnelse och ställer frågan: ”Vad skall vi då göra?” Han ger dem raka och tydliga anvisningar om ett rättfärdigt liv. Men det är inte moralism. Han talar om frukt (Luk 3:9). Det nya som kan växa när vi tar emot Jesus i tro.
Summan av det som händer runt Johannes döparen är förväntan. ”Folket var fyllt av förväntan” (Luk 3:15). Inte konstigt att de trodde att Johannes kanske var Messias. När Paulus talar om Johannes citerar han Johannes ord: ”Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna” (från dagens epistel). Johannes är inte Messias men han bereder väg för Herren genom sin omvändelseförkunnelse. När Gud förbereder sitt frälsningsverk genom sina profeter varav Johannes är den siste och den störste är det dags för världens Frälsare att träda fram. Och det är Johannes som pekar ut honom och visar att han är den som vi väntat på. ”Nästa dag såg han Jesus komma och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd.” (Joh 1:29) Så går det till när Gud sänder Frälsaren till oss och idag får vi tacka och jubla också över Johannes som bereder vägen och pekar på Jesus för vår skull.
Här kan vi också se hur Guds Ande verkar tron. Han bryter ner det som hindrar och för oss fram till Frälsaren, Det finns en ordning och ett sammanhang. Det börjar med tröst och stora löften om en Frälsare. Det är så vi blir kallade genom evangelium. Men sedan behöver vi upplysas av lagen. Om vad ett rättfärdigt liv är men också om våra synder både synderna konkret men också det sammanhang som innebär att vi i oss själva är syndare, långt borta från Gud. Det är detta som kallas upplysningen genom lagen, först synderna sedan synden. Det var så Johannes beredde vägen för Herren. När vi ser att vi inte räcker till kan vi börja se efter frälsningen, ja Frälsaren själv och när han kommer till oss målar Guds Ande Frälsaren och säger till oss: Där är Guds lamm som tar bort världen synd. Vi förstår att vi inte klarar det själva men att Jesus har gjort allt och offrat sig för vår skull i oändlig kärlek. Det är upplysningen genom evangelium som får oss att se på Frälsaren som vår Frälsare.
Så kan Guds Ande verka tron på Jesus i våra hjärtan och när han får göra det blir vi rättfärdiga i Guds ögon för Frälsarens skull.
Detta underbara blir vi påminda om i dag genom Johannes döparen på hans dag. Låt oss ivrigt hålla fast vid detta och bruka Ordet under bön och be Guds gode helige Ande att han fortsätter sitt verk med oss varje dag tills vi är framme vid målet och får vara med i hyllningskören runt Guds lamm som tar bort världen synd.
Amen. •