Femtonde söndagen efter Trefaldighet – 2018

Skriven av:
Publicerad: 6 september, 2018

Texterna är: Nehemja 9:19-21

Apostlagärningarna 20:32-36

Matteusevangeliet 6:31-34

”Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker (arbetar för i sitt anletes svett. Ps 127:2, Förgäves går ni tidigt upp och sent till vila, ni som äter mödans bröd. Detsamma ger han sina vänner när de sover) hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.”

Viktigt med källkritik

När vi bedömer en källas sanningshalt eller trovärdighet så är det tre frågor vi ska ställa. Vem säger det? Vad säger han? och Till vem säger han det? I dagens evangelium, som är en del av Jesu bergspredikan, är det Jesus som talar. Det han säger finns nedtecknat i form av en undervisning, inte direkt som en predikan i modern mening trots att den kallas bergspredikan. De han här vänder sig till i första hand är de tolv. (Läs gärna hela bergspredikan från det här perspektivet.)

Jesus undervisar lärjungarna

Jesus har just kallat sina tolv lärjungar och börjat sin verksamhet genom att tala till folket om riket och bota alla slags sjukdomar. (Matt 4). Folk började samlas kring honom. Nu var det dags att börja med en grundlig undervisning av lärjungarna. Han gick upp på berget, satte sig ner och lärjungarna samlade sig kring honom och så började han undervisa dem och sade: ”Saliga är de som …” Det var främst med tanke på lärjungarna som Jesus undervisade, men med den tanken att de skulle föra budskapet vidare.

Lagen skärps

Till lärjungarna säger han vidare: ”Ni är jordens salt … Ni är världens ljus.” Sedan undervisar Jesus dem om lagens uppgift och sin egen uppgift i relation till den. Lagen gäller fortfarande och ställer krav på fullkomlighet hos varje människa och den får sin fullbordan genom Jesu eget liv och hans försoningsdöd. Jesus skärper lagens krav. Hittills hade man förstått buden så att det gällde de yttre handlingarna. Nu säger Jesus att det gäller hjärtats innersta. Det kommer fram tydligast i samband med det sjätte budet. Man kan begå äktenskapsbrott till och med i tanken, i hjärtat, genom olika begär. Människans syndafördärv är totalt.

Guds fadersomsorg

Sedan går han över till att undervisa dem om bönen. Bönen behandlar han utifrån olika aspekter i relation till det materiella och det mänskliga livet och hur vi ska förhålla oss till det. När Jesus kallade lärjungarna, lämnade de praktiskt taget allt bakom sig. När Jesus senare sänder ut de sjuttio lärjungarna begränsar han det till ett minimum det, som de ska ta med sig. Nu säger han här att de inte ska bekymra sig för det materiella – Gud kommer att ge det som de behöver.
I praktiken gick det bland annat till så, att de församlingar som Paulus grundade tog ansvar för att Paulus och de andra som arbetade för evangeliet hade vad de behövde.

Jesus inskärper hos lärjungarna att de inte kan tjäna två Herrar. Ska de förkunna Guds rike så kan de inte göra det med delat hjärta. (Tänker Jesus månne redan här på Judas och ger honom en indirekt förmaning till sinnesändring?) Genom exempel intygar Jesus, att Gud förser dem med det de behöver. Bekymra er inte!

Jesus använder sig av argumentationsprincipen från det mindre till det större och från det större till det mindre. Först argumentation från det större till det mindre: livet är mer än maten; kroppen är mer än kläderna. Sedan från det mindre till det större: Om Gud förser fåglarna med mat, så varför skulle han inte förse sina barn med mat. Klär Gud liljorna, så varför skulle han inte ge er de kläder ni behöver. 

Så sammanfattar han det här avsnittet med att säga ”Bekymra er inte”. Hedningarna som inte har någon att vända sig till bekymrar sig för samma saker. Men ni som har en allsmäktig Gud ska inte bekymra er. Ni är skapade och återlösta av honom. Han känner sina barn och vet vad de behöver.  

Att söka Guds rike

Jesus vänder sig alltså till dem som redan är lärjungar och säger ”Sök Guds rike”. Att söka Guds rike betyder då inte att de ska söka tron för att bli hans lärjungar, utan att de ska söka det som hör Guds rike till, sträva efter de gåvor som Gud ger av nåd. De ska sträva efter det som Jesus undervisat dem om. Deras mål ska vara att Guds rike skulle förverkligas på jorden precis som Jesus undervisat dem i bönen Fader Vår. Sträva efter att följa Jesu undervisning i tron på Frälsaren Jesus Kristus och i tjänst för andra.

Efter att han visat att vi inte ska ha syndiga bekymmer om mat och kläder och sträva efter pengar, rikedom och ära och annat materiellt, så sammanfattar Jesus det så här: ”Nej, sök först (framför allt) Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.” Det är alltså motsatsen vi ska vara måna om att få. Det är det andliga som är det primära, det viktigaste. Guds rike och hans rättfärdighet är vad vi framför allt ska söka. Vid ett annat tillfälle sa Jesus: ”Ge kejsaren vad kejsaren tillhör och Gud vad Gud tillhör.”

Prioritera rätt

Nu måste vi prioritera rätt. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet. Guds rike är det samma som Guds styrelse, förvaltning, hushållning eller ordning. Att ”söka” är att ställa Guds vilja i främsta rummet. ”Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.” Det är, att mitt liv skulle följa Guds ordning eller vilja. Det sker genom att synden avslöjas i mitt liv. Det är det som Guds styrelse i form av lagen gör i mitt liv när han avslöjar och dömer synden. Sedan kommer Guds rättfärdighet och syndernas förlåtelse. 

Guds rike och hans rättfärdighet kan inte skiljas åt. Jesus har lärt oss be ”tillkomme ditt rike”. Måtte din vilja ske på jorden på samma sätt som den sker i himmelen. Där Guds vilja sker, där är rättfärdighet. Nu är det inte fråga om den rättfärdighet som Gud kräver, utan den rättfärdighet som Gud är, har och ger oss. Den rättfärdighet som Gud är och ger är den rättfärdighet, som vi har i Kristus Jesus. Det är den rättfärdighet som kom i och med att Jesus uppfyllde lagen både genom sitt syndfria liv och genom sin död på korset i vårt ställe. Faderns vilja uppfylldes i allt när Jesus fullbordade Guds vilja. Samma rättfärdighet ges oss i Kristi kyrka på jorden genom Ordet och tron, dopet och nattvarden.

Att leva i nuet

Bekymra er inte för morgondagen. Det är en uppmaning som det inte är så lätt att följa. Visst måste man tänka på framtiden och planera, men i och med att man gör det, så gör man det i bön och förtröstan på att Herren leder ens tankar. Men när man planerar för framtiden ska man inte ta de bekymmer man inte har någon makt över, utan lämna saken i Guds hand och bida hans tid.

Hans vilja kommer ändå att ske.

Boris Sandberg

prost, Vasa