Kyrkan, det vill säga kristenheten, äger en skatt, som kunde göra alla religionsstiftare och -ledare mycket avundsjuka. Om de visste och förstod vad den i verkligheten handlade om. Kristenheten har en så unik och värdefull skatt, att vi alla har anledning att förundras. Den skatten är evangeliet, budskapet om Kristus, Gud som blev människa, Guds Sons död, hans uppståndelse och himmelsfärd och om den frälsning till evigt liv, som ligger i hans gärning.
Paradisets port
I en liten skrift – Paradisets port (Församlingsfakultetens småskrifter, nr 8) – skildrar rektor Torbjörn Johansson hur Martin Luther upptäckte skatten och hur denne sedan målar frälsningens budskap för människorna i Wittenberg. Under en lång tid hade Luther kämpat med frågan hur han inför Gud skulle kunna bli sådan att han kunde finna nåd hos Gud. Det var ett särskilt begrepp, som han kämpade mycket med: ’Guds rättfärdighet’. När han upptäckte att i det ordet låg inte bara Guds vrede utan också Gud stora nåd, Guds gåva, då upplevde han sig som han var vid Paradisets port.
Så sker hela den reformatoriska återupptäckten av kyrkans skatt, som Luther fick vara redskap till. Och centrum i hela hans verksamhet var detta: Gud har i sin kärlek blivit människa, för att gå in i syndares ställe och ge sitt liv. Nu har han erlagt full lösen genom sin död. Hans uppståndelse och himmelsfärd fullbordar detta. Orden i evangeliet på söndag (Heliga Trefaldighets dag) uttrycker hur den uppståndne överlämnar skatten till apostlarna: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. Döp dem … och lär dem att hålla (bevara) allt …” Den makt det handlar om gäller främst makten (dvs. rätt) att förlåta synder.
Häxan och lejonet
Den engelske författaren och litteraturprofessorn C. S. Lewis har på sitt eget underfundiga sätt med sagans hjälp gett en glimt av Kyrkans skatt i boken Häxan och lejonet (orig. The Lion, the Witch, and the Wardrobe). Lewis målar hur det väldiga lejonet Aslan återvänder till landet Narnia. I åratal hade landet genom Vita Häxans förtrollning haft ständig vinter, utan jul. När Aslan närmar sig, smälter snön, och våren kommer. Men för att besegra häxan och för att rädda förrädaren Edmund ur hennes fångenskap måste Aslan låta sig dödas vid Stenbordet. När Aslan sedan vaknar till liv är det svårt att inte låta tankarna gå till Kristi uppståndelse.
Värdet av Kyrkans skatt – eller betydelsen av Jesu död och uppståndelse – är emellertid möjligt att upptäcka först när man upptäcker människans belägenhet som skyldig inför Gud. Om inte skuldfrågan aktualiseras, upplevs värdet på den skatt som Kyrkan fått att förvalta som oansenligt. Om inte Guds helighet tydliggörs i den kristna församlingen genom en klar förkunnelse av Guds lag, förstår ingen Guds frälsning.
Den förförelse som äger rum i Nord- och Västeuropas kyrkor i det avseendet är en tragedi. Den som inte vet att han är sjuk, behöver ingen läkare. Den som inte förstår att han är en syndare, som gör synd och står med skuld inför Gud, behöver ingen frälsning. Om Kyrkan inte lär att det finns någon dom, så gör Kyrkan sina barn en stor otjänst.
Likafullt är det ännu svårare att göra rättvisa åt det förunderliga budskap, som heter evangeliet. Det är den allra största konsten att predika evangeliet. I urkyrkan bad man för dem som skulle förkunna Guds ord. Det är en dagsaktuell fråga, för här står den verkliga kampen.
Den Onde vill tysta den livgivande förkunnelsen
Tron allena
Ännu en bok ska nämnas, och det är biskop Bo Giertz roman från 1943, Tron allena. Den utspelas under den tid, när reformationens återupptäckt av Kyrkans skatt – det rena evangeliet – banade sig väg in i den svenska kristenheten. Det är en dramatisk – och tidvis blodig – skildring, men där Kyrkans skatt – det äkta evangeliet har kraft att bära döende människor över gränsen till evigheten.
Med ömhet och varsamhet skildras också hur ”den gamla trons” utövare inte bara levde utanför evangeliets kraftfält. Men det blir också tydligt hur annorlunda det äkta evangeliet kan göra människor trygga och vissa vid dödens port genom förtröstan på Kristi fullbordade verk.
Idag tycks den Romersk-katolska kyrkan bana sig nya vägar in i vårt land, och inte så få från både kyrkligt och frikyrkligt håll finner vägen dit – och konverterar. Och de får uppleva gemenskap. Men fortfarande är Kyrkans skatt här till stora delar ersatt eller uppblandad med mariatillbedjan och med förlitande på helgonens förtjänster och förböner. Det innebär en kallelse för oss, som menar oss ha fått fatt i den reformatoriska upptäckten, att med förnyad målmedvetenhet både tillägna oss den och arbeta för att dela den med andra. Kraften ligger i Kristi Ord, vilka fortsatt är Ande och Liv.