Krav utan kraft

Biblisk kristendom ställer människor inför mycket höga krav på etik och moral. Men med kraven ger oss Gud också övernaturliga krafter som driver människan att i frihet ge ut av sig själv i kärlek. 
Skriven av: Fredrik Sidenvall
Publicerad: 5 september, 2019

Biblisk kristendom ställer människor inför mycket höga krav på etik och moral: ”Var heliga såsom jag är helig!”, ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och din näst såsom dig själv.” Här lämnas inte något förhandlingsutrymme! Guds vilja är entydig och orubblig. Men med kraven ger oss Gud också övernaturliga krafter som driver människan att i frihet ge ut av sig själv i kärlek.

Men kristendomen är inte ensam om att ställa människor inför höga etiska krav. Den avkristnade majoritetskulturen odlar självbilden av att en gång för alla ha skakat av sig fjättrarna från Gud och kyrkan. När samvetena inte längre behöver böja sig för Guds alla bud och för inskränkta människors normer, då vädrar människan frihetens och självständighetens morgonluft som hon äntligen kan njuta utan skuld och skam.

Att frigörelsen från det kristna arvet i Bibeln, Kyrkan och familjen har gått snabbt och långt ser bara de som genom egen erfarenhet eller studium vet något om hur det var förr. Till de moderna människornas försvar måste dock sägas att de, också utan Gud i världen, tycker sig ha skyldigheter, om inte mot Gud så mot sina medmänniskor och mot skapelsen.

Mänskligheten i Sverige och den övriga sekulariserade västvärlden kunde liknas vid tonåringar som äntligen blir ensamma hemma. Först jublar de och känner att de är skyldiga sig själva att ta vara på frihetens alla möjligheter. Men så vaknar de upp och märker att ingen kommer hem och tar hand om dem. Då inser de att de måste bli sina egna föräldrar som sätter gränser och tar ansvar. Till slut upptäcker de att de regler som de gjort upp för sig själva och för andra är strängare än någonsin föräldrarnas.

Den som vill beskriva den moderna människan som helt styrd av laglöshetens ande träffar inte rätt. När man pekar på det skamliga i att slösa med jordens resurser och när man vill att gränserna ska lösas upp så att resurserna ska fördelas rättvisare i vår värld, kan det knappast kallas laglöshet. Ofta kan vi i den politiska vänsterns och i globalisternas visioner känna igen ideal från Bibeln och från kyrkans liv.

Alla människors lika värde och en absolut inriktning på att visa solidaritet med de svaga och utsatta står i samklang med den bibliska etiken. Samma sak gäller förstås viljan att hushålla med jordens tillgångar och stoppa rovdriften och nedsmutsningen. Den som vill beskriva ett sådant program som ett uttryck för ondskans makter är mycket fel ute.

Den svenske rabbinen och författaren Dan Korn har nyligen utkommit med en viktig bok som heter Som om Gud fanns: det sekulära samhällets religiösa rötter. Han pekar på ett mycket intressant fenomen, nämligen att människor utformar regler och värderingar som bygger på att det finns en kärleksfull och allsmäktig Gud. Samtidigt förmenar de sig själva kunskap om Gud och gemenskap med Gud.

Här någonstans kan vi ändå skymta bockfoten: att styra så att människor, på sig själva och andra, skärper buden, men samtidigt med de skärpta kraven skär av varje tillförsel av etisk kraft och gudomlig nåd och förlåtelse. Välvilliga människor som brinner för fred, rättvisa och hållbarhet glömmer lätt vad det är som gör kampen hållbar.

Människans etiska kapital byggs inte bara upp av normer och ideal. Det byggs upp av en djupliggande känsla av att leva inför Guds ansikte. De etiska normernas kraft växer fram ur en bävan inför den Helige. Kraften att förverkliga det goda, inte bara i slagord eller yttre handling utan med hjärtats övertygelse, föds fram ur det förtroliga umgänget med Gud som älskar, förlåter och förnyar.

Att samma kulturella och politiska krafter, som höjer kraven på medborgarnas osjälviskhet, intill utplånandet av självbevarelsedriften, också angriper och underminerar de motorer som bygger upp det etiska kapitalet – alltså familjen, de kristna församlingarna och skolorna – det skapar en situation som ger den onde ett betydligt manöverutrymme. När människor med ett svagt etiskt kapital upplever att de tvingas till en generositet som de inte har etisk täckning för eller till en trygghetsminskning som de inte får kompensation för genom tron, då kan de reagera starkt och våldsamt.

I Guds ordning går de etiska kraven hand i hand med kraften och nåden. Att förmena sig själv och andra kraften från Gud samtidigt som man höjer de etiska kraven på sig själv och andra är inte hållbart. Historiskt vet vi att sådana utopier gång på gång lett till tvångsåtgärder som uttrycker allt annat än godhet.

Samtala med andra läsare

Vi inbjuder nu våra läsare att vara med och samtala i vår grupp på Telegram. Appen finns både för iOS och Android. Det finns också alternativ för dator.

Notiser om nya artiklar kommer direkt i appen.

Det är också möjligt att följa vår sida på MeWe, en av Facebooks konkurrenter. Vi håller den sidan uppdaterad.