Om frågan egentligen handlar om huruvida jag fullt och fast tror och litar på Bibeln och håller den för att vara alltigenom sann, så är svaret ett rungande ja. Om frågan är, om varje bokstav är exakt sådan den ska vara så är det inte så enkelt. De olika översättningarna har lite olika ordval, och de manuskript som finns har en viss variation, och de ursprungliga texterna skrevs förstås inte på svenska – så då måste ju svaret vara, nej jag är inte bokstavstroende.
Nedan kommer några korta rubriker tänkta till hjälp att svara på frågan i ingressen.
Inte bokstavstroende som muslimer
För det första är det viktigt att notera den viktiga skillnaden mellan religioner som tar sin skrift som gudomligt given i färdig form, och Bibeln. Muslimerna menar att koranen är en ordagrann återgivning av det ängeln Gabriel dikterade för Mohammed. Det innebär att det bara är en äkta Koran så länge den är på arabiska och inga textjusteringar gjorts. Ungefär detsamma gäller Mormons bok, där ängeln Moroni menas ha lämnat över guldtavlor till Joseph Smith (som denne sedan översatte från egyptiska?).
Bibeln är annorlunda
Bibeln har en helt annan tillkomsthistoria. Många författare har skrivit, stilarna varierar kraftigt, den är skriven på två helt olika språk (hebreiska och grekiska) och den har tillkommit under en tid av många hundra år. Paulus skriver ”hela Skriften är utandad av den Helige Ande” (2 Tim 3:16), och en kristen förståelse är att hela Bibeln är inspirerad, men inte dikterad, av den Helige Ande. Varje bok bär prägel av den enskilde författarens tid, språk och kultur.
På samma sätt som Gud använder sig av dödliga människor för att föra budskapet om frälsningen utöver jorden, så har likaledes dödliga människor varit Guds redskap för att skriva Bibelns 66 böcker. Det finns hur mycket som helst att forska kring när de gäller bakgrunden till de olika böckerna.
Andens inspiration
Vi ska inte föreställa oss att den inspiration som vi hävdar, liknar något tranceartat tillstånd, där författarna tas över av den Helige Ande för att överföra Guds tankar till pergamentet. Tänk hellre på hur Lukas i Luk 1:3 själv talar om att han gått tillväga med det han skrivit. Ett mödosamt och tidskrävande faktainsamlande, intervjuer med en mängd människor som hade varit med i de olika situationerna. Det är väldigt långt från Mohammed i sin grotta, som angiveligt får hela Koranen dikterad.
Om vi först ser på Gamla testamentet, hur kan vi säga att denna spretiga samling böcker verkligen är Guds ord? Det primära svaret på det är att Jesus i allt han säger och gör bekräftar det vi kallar Gamla testamentet. Jesus säger ”… Skriften kan inte göras om intet” (Joh 10:35). Inte vid något tillfälle ifrågasätter han gamla testamentets auktoritet. Han refererar också till skapelseberättelsen och Noa som historia, inte myter eller bilder.
Hur kan vi då veta att Nya testamentet är trovärdigt? Kyrkan vittnar om samstämmigheten och trovärdigheten hos apostlarna, och de andra som skrivit böckerna i Nya testamentet (om det finns förstås mycket mer att skriva).
Bibeltrogen, snarare än bokstavstrogen
Själva essensen av att vara kristen hänger ihop med hur jag ser på Bibeln. Kyrkan har i alla tider bekänt att Jesus ”uppstod på tredje dagen enligt skrifterna” (Nicénska trosbekännelsen). Det är liksom inte möjligt att vara kristen, i någon meningsfull betydelse, utan att vara bibeltrogen. Religiös, troende, javisst, men just kristen har alltid definierats utifrån trohet mot Bibeln.
Bibeln är världens mest granskade bok. Mängder av icke-troende granskar Bibeln och sätter fingret på punkter som de menar inte hänger ihop. Vi kan ofta höra populärversioner av kritiken, presenterad som en vedertagen sanning. Bibeln är motsägelsefull, eller liknande. Faktum är att när kritiken granskas så är den sällan så förödande som den framställs. Som regel finns det goda förklaringar.
De 66 böckerna är en bok
Det fantastiska är att ju mer man läser dessa 66 böcker desto mer ser man hur det hänger ihop, det enorma tidsspannet och de olika författarna till trots. Gamla testamentet vittnar med mängder av profetior om hur den kommande Frälsaren och Profeten ska vara. Jesus uppfyller bådadera. Nya testamentet är dessutom sprängfyllt av citat och parafraseringar av Gamla testamentet.
En enskild tråd i väven inte utgör helheten, men tillsammans bildar trådarna ett mönster som vävaren hade bestämt att trådarna tillsammans skulle gestalta. Vi ser något liknande i Bibeln. På ett intrikat sätt är Bibelns texter sammanvävda till en helhet som övergår mänsklig uppfinningsrikedom. Jesus kan förklara för emmausvandrarna hur alla Gamla testamentets texter talar om honom. Det är ett vittne om hur Bibelns komplexitet övergår mänskligt förstånd.
Läs Bibeln utan krumbukter
Under Kyrkans historia har det uppkommit olika sätt att läsa Bibeln. I flera fall har det varit avarter. Luther kritiserar samtida teologer för att de lade alltför stor vikt vid allegorier och lät det skymma det som faktiskt står där. Det är också i Luthers respons vi kan hitta goda råd om hur man faktiskt ska läsa sin Bibel.
Läs Bibeln naturligt, som du skulle läst en annan bok. Kommer det en historisk beskrivning, ska den som regel förstås som just det, medan en psalm är poetisk till sin karaktär, och inte ska förstås som vetenskapliga beskrivningar av den materiella verkligheten. När det talas om att ”… alla markens träd ska klappa i händerna” (Jes 55:12), så är det givetvis en bildlig beskrivning.
Hur ska man förstå Bibeln?
Vad ska man svara på beskyllningen: ”Om du nu tar Bibeln allvarligt, varför förespråkar du inte stening av de som hädar Gud?” Eller någon annan lag från gamla förbundets tid.
En viktig insikt som man bör ha med sig när man läser är att det alltid finns en mottagare som bibeltextens författare skriver till. Det är ju ganska uppenbart när det gäller Pauli brev – de är skrivna till de angivna mottagarna, församlingar eller enskilda. Samma gäller lagarna i moseböckerna. De är skrivna till Israels folk i öknen. Den teokratiska ordning som Gud gav Israels barn att leva i var helt annan än den ordning som råder i det nya förbundet.
Även om texterna har en ursprunglig adressat betyder inte det att texten bara gäller dem. Vi läser de enskilda bibelorden, men förståelsen måste vara utifrån Bibeln som helhet. En förståelse av det nya förbundet är nödvändigt för att förstå hur vi ska förhålla oss till Gamla testamentets lagar. Jesu och apostlarnas klara undervisning måste ligga till grunden för hur vi tolkar Gamla testamentet, vilket exempelvis innebär att 10 Guds bud gäller alla.
Bibeln är varje kristens egendom, skriven av människor till andra människor, och samtidigt inspirerad av den Helige Ande. Den bok som av människor kan kallas för en gammal sagobok, rymmer det kortfattade evangeliet – ”I dag ska du vara med mig i paradiset.” (Luk 23:43) Samtidigt är det tusentals forskare som på heltid ägnar sig åt att forska i den, plus flera hundra miljoner flitiga bibelläsare som dagligen hittar nya skatter och finner tröst och förlåtelse i Guds löften.
(Läs hur du själv kan studera Bibeln.)
Jesustrogen är bibeltrogen
Jesus säger i Joh 14:21: ”Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig.” Det finns ingen kristendom vid sidan om Guds ord. Det finns ingen gemenskap med Gud som går utanför vad han uppenbarat i sitt eget Ord.
Vi läser Gamla testamentet för att bättre förstå det Nya, samtidigt som det nya ger förståelse åt det Gamla. Vi läser det Nya testamentet i ljuset av det gamla, och med insikten om att det finns en tidslinje som går från skapelsen till yttersta dagen, där vi finns någonstans i slutet av den linjen. Vi tar emot Bibeln som Guds gåva, som en uppenbarelse av vem han är, vad han vill, vilka vi är och vad han vill med oss. Vi ser fram emot dagen då vi en gång ska kunna se allt klart.
”Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning.” (Joh 1:14)
(Läs också: Att vara bunden vid Bibeln eller den lutherska bekännelsen?!)