Kristna friskolor – en del av vårt svenska arv

Den svenska skolans historia i korthet

De första skolorna i Sverige, och övriga Europa, var helt och hållet knutna till kyrkan. Redan 1085 startade en skola i Lunds domkyrka (då tillhörde Lund Danmark). Detta var inte unikt för Lund utan i anknytning till varje domkyrka fanns en domskola som domkapitlet ansvarade för och hade tillsyn över. Syftet med dessa skolor var främst att utbilda och förbereda präster för universitetsstudier.

1629 bildades de första gymnasierna och under 200 år var det teologin som präglade skolorna. Förutom de som studerade för att bli präster fanns också ungdomar från adeln. Först på 1800-talet inrättades en form av realskola vid sidan av gymnasiet som främst utbildade teologer. Under 1800-talets andra hälft införlivades realskolan i gymnasiet så att det blev två olika linjer på gymnasiet.

Skolans tydliga koppling till kyrkan fortsatte dock ända fram till 1930 då ansvarat för driften av skolan övergick till kommunerna. Domkapitlen fortsatte dock att hantera folkskoleärenden fram till 1958 då länsskolnämnderna bildades. Kristendom eller kristendomskunskap förblev ett obligatoriskt ämne fram till 1969 då det ersattes av religionskunskap som också inkluderade andra religioner. 1980 gjordes ytterligare en förändring i syfte att tillse att religionskunskapen inte skulle vara konfessionell till sin karaktär.

Långt innan kristendom togs bort och undervisningen i religion inte längre fick vara konfessionell hade kristna privatskolor bildats, vilka senare omvandlades till Kristna friskolor.

De kristna skolorna är alltså inte något främmande inslag i vårt skolsystem, de har snarare på ett naturligt och självklart sätt utgjort själva grunden för hela vårt skol­väsen. Ja, de är en viktig del av vårt svenska arv.

Fredrik Sidenvall är rektor på två kristna skolor, L M ­Engströms Gymnasium i Göteborg och Johan Movingers Gymnasium i Solna, samt skolchef på Mariaskolan i Umeå. Vi ska här få en inblick i dessa skolor.

L M Engströms Gymnasium i Göteborg – en av Göteborgs friskolor

Skolan har en lång historia och har genomgått stora förändringar. Skolan bildades 1924 i syfte att bidra till att minska den stora prästbristen. Det fanns också en oro för att den dåvarande prästutbildningen inte höll måttet utan var urvattnad. Skolan, som då hette Göteborgs enskilda gymnasium för blivande präster, kunde starta efter ett omfattande och lyckat insamlingsarbete lett av kyrkoherden Peter Isaac Béen. Det var också han som kom att ge namn åt den stiftelse som alltjämt driver skolan, Peter Isaac Béens Utbildningsstiftelse.

När Prästgymnasiet startade med 25 ungdomar var det en stor andel som kom från hem utan studietradition. På Prästgymnasiet kunde de genom latinlinjen sedan fortsätta sina präststudier och så småningom vigas och komma ut i prästtjänst. På 1960-talet förändrades den svenska skolan, så också Göteborgs enskilda gymnasium för blivande präster. I och med de stora förändringarna i utbildningsväsendet fanns det inte längre behov av ett särskilt prästgymnasium varpå skolan breddade sitt upptag och blev en allmän gymnasieskola på kristen grund.

Så förblev det till friskolereformen i början av 1990-talet. Då förbättrades förutsättningarna för alla fristående skolor vilket medförde en chans till expansion. Det var också vid denna tid som skolan bytte namn till L M Engströms Gymnasium. Idag har skolan ett naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, ekonomiskt och estetiskt program.

Rektor Fredrik Sidenvall berättar att skolan nu har sex klasser i varje årskull vilket innebär ett elevantal på 570-580 elever. Söktrycket är stort, och intagningspoängen höga, men skolan kan inte ta emot fler elever på grund av att lokalerna inte rymmer fler. För att kunna bereda lite mer plats har skolan bland annat återtagit en restauranglokal som tidigare varit uthyrd av skolan. Restaurangen Hos Anna, som är öppen för allmänheten, serverar under dagen knappt 100 elever i syfte att avlasta den stora matsalen. L M Engströms Gymnasium kallar sig för ”skolan med hjärta i hjärtat av stan”.

 – Vi känner en stor glädje över det förtroende som vi upplever av elever och föräldrar som kommer till oss, säger Fredrik Sidenvall. Många som kommer hit på besök, tillfälligt, slås av att det är en så annorlunda anda på den här skolan. Detta på grund av alla ungdomar som de möter som utstrålar värme, vänlighet och livsglädje.

Trots skolans historia som prästgymnasium och att skolan fortsatt är tydlig i sin kristna profil sjunker antalet elever som bekänner sig som kristna.

 – Andelen kristna elever på skolan har minskat de senaste åren. Under flera år har det varit cirka 50 procent av eleverna som anger att de är aktiva i sin kristna tro, nu är det cirka 30 procent. Det beror nog delvis på hur frågan ställs, frågar man hur många som är döpta och konfirmerade så är det fler. Det finns också de som har en stark samhörighet till kyrkan men som inte är vana att gå runt och bekänna sig som kristna, men som har en kristen tro.

Oavsett hur många som räknar sig som kristna är det mycket glädjande, och viktigt för skolans profil, att vi varje vecka kan samla 500 ungdomar i Göteborgs domkyrka och låta dem höra Guds ord. Vi tror att det är viktigt för dem att få göra det tillsammans med så många andra ungdomar.

Johan Movingers Gymnasium i Solna – en av Stockholms friskolor

Rektor Fredrik Sidenvall hade styrelsens uppdrag att undersöka möjligheten att grunda nya gymnasier, då främst med fokus på stockholmsområdet. Kontakt togs då med det redan befintliga kristna gymnasiet, Andreasgymnasiet, för att informera dem om de planer som fanns. Det visade sig då att skolan var inne i ett mycket svårt skede och att inte var självklart att skolan skulle överleva. Då det är lättare att driva vidare en skola med ett befintligt tillstånd valde Peter Isaac Béens Utbildningsstiftelse att 2015 i fullt samförstånd med skolans styrelse att gå in med både pengar och styrelseengagemang. Bland annat blev rektorn för L M ­Engströms Gymnasium, Fredrik Sidenvall, också rektor för denna skola som under denna process bytte namn till Johan Movingers Gymnasium.

Johan Movinger var kyrkoherde i Högalids församling i Stockholm där han byggde upp ett omfattande ungdoms­arbete. Han kom från Orust och flyttade till Göteborg där han gick på Prästgymnasiet, som nu är L M Engströms Gymnasium. Namnet har därmed både en stark lokal förankring men binder också samman de två gymnasierna.

Stiftelsen ansökte också, i samråd med föreningen som driver skolan, om att överta huvudmannaskapet för skolan. Skolinspektionen ansåg att man inte kunde påvisa att det skulle finnas tillräckligt många sökande till skolan och avslog därför ansökan. Stiftelsen fortsatte dock att engagera sig i skolan, vilket gett resultat. Rektor, Fredrik Sidenvall säger:

 – När vi fick kontakt med skolan så kämpade de med sin överlevnad. I samarbete med dem kunde vi överta deras styrelse och arbetar nu för att utveckla och driva vidare den skolan. När vi tog över skolan gick de flesta eleverna på individuellt program eller på Barn och fritids programmet. Det var bara ett fåtal elever kvar, ungefär tjugo stycken. Nu har vi Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program. Vi har också ökat från cirka tjugo elever till åttiofem elever. Vi har också sett stigande resultat beträffande både betyg och examina. Vi har flera elever som verkligen fått göra en resa.

Trots att Johan Movingers Gymnasium har utvecklas och på många sätt står starkare nu än tidigare finns det orosmoment. De tidigare lokalerna som skolan hade i SJ:s gamla lokaler blev de uppsagda från under läsåret 2018/2019. Det såg länge mörk ut att hitta nya lokaler inför det kommande läsåret. Den långa kampen pågick ända fram till den 17 juni då ett nytt hyreskontrakt kunde skrivas på.

Lokalfrågan löstes genom att kommundirektören, Kristina Tidestav, och högsta förvaltningschefen, Anders Offerlind, i Solna rekommenderade kommunstyrelsen att hyra ut en gammal kommunal skollokal till Johan ­Movingers Gymnasium. Fredrik Sidenvall säger:

 – Det blev efter en lång tid, där det pendlade mellan hopp och förtvivlan, en stor glädje! Nu har vi stora och fina lokaler som är mycket funktionella. Skolan ägde inga inventarier, men när vi flyttade så skänkte den gamla hyresvärden alla de möbler som vi hade disponerat, så de kunde vi ta med oss till den nya skolan. För en liten summa fick vi också köpa de inventarier som de gamla hyresgästerna, Hermods vuxengymnasium, hade i våra nya lokaler.

Trots att skolan har flyttat, vilket alltid innebär en viss risk, var det fler elever vid skolstarten än tidigare år, 78 stycken. Att skolan vuxit och etablerat sig i som omstöpning är tydligt, men trots det återstår en del innan den har den ekonomiska stabiliteten som är både nödvändig och önskvärd.

 – Trots flytten har elevantalet kunnat hållas uppe. När skolinspektionen gjorde en jämförande studie om skolornas kvalitet så var Johan Movingers Gymnasium den skola i stockholmsområdet som fick bäst resultat beträffande trivsel och trygghet. Det glädjer oss mycket att elever trivs och känner sig trygga, det är också så att en skolas bästa reklam är de tidigare elevernas berättelser. De elever som vi nu har måste också få uppleva hur skolan blivit efter flytten. Först då kan vi förvänta oss att de berättar för sina vänner om skolan.

Det är också så att vi med de större och finare lokalerna behöver få in fler elever för att det ska bära sig ekonomiskt, och i år är vi inte riktigt där. Vi söker därför breddat samarbete med andra organisationer och huvudmän så att skolans framtid kan tryggas. Det är ett stort böneämne!

 – Vi har sett engagemanget i Johan Movingers Gymnasium som ett litet västsvenskt missionsprojekt i Stockholm. Trots att det varit ett traditionellt sätt att bedriva mission genom att bygga upp skolor och utbildningsinstitutioner är det ganska unikt att den västsvenska kristenheten har gjort det i de östra delarna av Sverige. Hur stor skolan kan bli och dess framtid, det ligger i Guds händer.

Mariaskolan i Umeå – en av Umeås friskolor

Mariaskolan som är en kristen grundskola grundades 1994. Under flera år har skolan bland annat kämpat med ett minskande antal elever. I december 2016 hade det gått så långt att man kallat till ett föräldramöte för att meddela föräldrarna till de tolv kvarvarande eleverna att skolan skulle läggas ner. I det svåra läget togs kontakt med Fredrik Sidenvall som berättar:

 – Någon dag innan föräldramötet blev jag uppringd av en av föräldrarna, Anders Kling, som under många år haft barn på skolan. Han uttryckte en stor sorg över att skolan som grundats 1994, då kopplat till Mariehemskyrkan, skulle läggas ner. Jag sa direkt att de absolut inte skulle lägga ner skolan. Jag sa: Jag kommer upp så kan vi se vad vi kan göra.

Då satsade vi på att anställa en ny rektor, Johannes Axelsson, och att samla verksamheten kring några större lärartjänster. Vi hittade några duktiga unga lärare med stor professionalitet. De har tillsammans med den nya rektorn uträttat storverk och har fått skolan att både professionaliseras och växa. Skolan har vuxit och stabiliserat och nu är den uppe i fyrtiofyra elever.

Mariaskolan har också flyttat och fått nya, mera anpassade, lokaler som ligger mera strategiskt till i Umeås västra utkanter. Det är EFS sommarhem som härbärgerar skolan sedan början på detta läsår.

Fredrik Sidenvall:
 – EFS har haft sommarverksamhet där under många år men man har haft svårt att få ekonomin att gå ihop då man endast har verksamhet där under sommaren medan kostnaderna för lokalerna löper under hela året. Nu när vi har kommit dit så kan deras ekonomi gå ihop och samtidigt har vi fått fantastiska lokaler i ett mycket fint grönområde. Det känns verkligen som ett stort Guds verk, och en stor glädje, att ha fått se denna utveckling.

Peter Isaac Béens Utbildningsstiftelse har varit med och stöttat Mariaskolan främst genom det arbete som Fredrik Sidenvall utfört som skolchef för skolan samt under en kortare period också stöttat ekonomiskt. Syftet har aldrig varit att ta över huvudmannaskapet utan att stötta Mariaskolan till att först och främst överleva men sedan också att utvecklas och stå stadigt på egna ben.

Visioner som lever vidare

Redan vid bildandet hade Peter Isaac Béens Utbildningsstiftelse en vision om att det skulle finnas ett prästgymnasium i varje stiftsstad. Så blev det inte då, men visionen är också idag större än att endast driva ett gymnasium i Göteborg.Fredrik Sidenvall säger:

 – Styrelsen, och jag, delar en vision om att det ska bli fler skolor. Ofta nöjer sig stiftelsedrivna skolor med den verksamhet de har, det är inte bra att det är så. Vi som har en kristen profil borde vara angelägna, och är angelägna, om att sådana skolor ska få finnas också på andra orter.

Fredrik Sidenvall berättar också att den tilltagande sekulariseringen lett till att många kristna föräldrar tvekar om de vill föra sin tro vidare till sina barn. Att de helt enkelt är rädda att deras barn ska hamna i utanförskap i skolan. Han lyfte också fram ett mycket oroande resultat från en ny undersökning från England. Den visar att det endast är 34 procent av de kristna föräldrarna som vill föra sin tro vidare till sina barn. På frågan varför man inte ville det var den dominerande orsaken en rädsla för att barnen skulle fara illa i skolan.

 – Skulle man undersöka samma sak i Sverige så befarar jag att det skulle se liknande ut här. Ska den kristna tron bevars i Sverige är det därför mycket angeläget att det också fortsatt ska få finnas kristna skolor.

Nu äventyras, genom regeringens agerande, möjligheten att grunda nya kristna skolor. Det är därför en brännande fråga för mig som skolchef för alla dessa tre skolor att det fortsatt ska få finnas kristna skolor. Det är också andra skolor som vänt sig till oss och frågat om vi skulle kunna ta ett ansvar för att de kristna skolorna ska kunna överleva.

Kraven som ställs på skolornas huvudmän är så omfattande i dag att det är svårt för små huvudmän att leva upp till kraven. Lagen är anpassad för kommunerna, därför måste de små skolorna gå samman i koncerner för att ha möjlighet att överleva.

De flesta kristna skolorna idag drivs av trosrörelsen. De har varit duktiga på att det göra och har varit framgångsrika på många håll. Det är också viktigt för oss att det finns skolor med luthersk profil.

Fredrik Sidenvall fortsätter:

– Sedan måste jag understryka att det är absolut rimligt att undervisningen ska vara i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig forskning. Det finns ju inte, som exempel, en specifik kristen matematik.

Däremot kan ju inga lärare framträda som robotar. För att lärandet ska kunna vara effektiv och nå eleverna så är det också nödvändigt att de ibland avslöjar något om sina egna värderingar, och det gäller i alla skolor. Då är det ändå viktigt i en sådan situation att läraren säger att det är vad den själv tycker och inte försöker dölja det bakom begrepp som ”värdegrund” eller ”såhär tänker vi nu för tiden”.

Svårigheterna för kristna i den svenska skolan hänger delvis samman med hur kurslitteraturen sett ut för lärar­utbildningarna. Sedan en mycket lång tid tillbaka har det funnits kurslitteratur som varit präglad av en uppgörelse, och en kritik, mot kyrkans roll i historien. Hur läraren formats av detta och hur den uttrycker sig kan skapa ett främlingskap mellan läraren och de kristna eleverna. Det kan också ses som ett tyst godkännande för kamraterna att se ner på de kristna eleverna. De kristna eleverna kan då ha svårt att både uppleva och få ett reellt stöd hos vuxna i skolan.

Skolorna tar med glädje emot gåvor och donationer.
L M Engströms Gymnasium BG 5807-0822
Johan Movingers Gymnasium PG 23 60 34-5
Mariaskolan BG 5190-2138