Tacksägelsedagen

Skriven av: Fredrik Sidenvall
Publicerad: 10 oktober, 2019

”Och de prisade Israels Gud.” (Matt 15:31) 

Lovsång är målet som dagens evangelium når fram till och det är därför också målet för denna betraktelse. Syftet är att du och jag ska få vara med och prisa Israels Gud. Den stora lovsången, den stora tacksägelsen i himmelen är målet för hela tillvaron: ”Helig, helig, helig är Herren Gud, allhärskaren, han som var och som är och som kommer.” (Upp 4:8) I dagens text Matteus 15:29-3 beskrivs i snabba och enkla drag vägen till lovsång, alltså hur vi alla ska kunna göra som människorna då när Jesus vandrade på jorden, och som helgonen och änglarna i himmelen gör. Också oss vill Guds Ande frigöra till att av våra hjärtan lovsjunga Gud.

Vägen till lovsång börjar hos Jesus och slutar hos Jesus

1. ”Jesus gick utmed Galileiska sjön och sedan upp på berget. Där satte han sig ned.” (Matt 15:29)

Det är med ganska svepande ord som Guds ord här beskriver Jesu färd. Först ställs Jesus sida vid sida med den väldiga Galileiska sjön och sedan går han upp på berget. Vi får inte veta vilket berg det handlar om, bara att Jesus stannar upp där och sätter sig ned där. Man får nästan bilden av att Jesus sätter sig på det där berget som på en pall. 

Guds ord är alltså inte ute efter att här ge oss någon exakt beskrivning var i landskapet Jesus satte ner sina fötter utan poängen är närvaron. Jesus Kristus Guds son drar fram där i landskapet, han är närvarande här i världen längs sjöarnas stränder i de djupa dalarna och ända upp till bergens krön. Vi påminns här om det som står skrivet om Guds son i Johannesevangeliet inledning: ”Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till som är till. I honom var liv och livet var människornas ljus.” (Joh 1:3, 4) Som väldig Andemakt sveper han fram överallt och skapar och formar och uppehåller livet. 

Så det allra första steget på vägen till lovsång är förstås att vi överhuvudtaget fått livets dyrbara gåva. Som människor är vi skapta på ett så underbart och förfinat sätt att vi har förmågan tänka över livet. Vi kan föreställa oss motsatsen till att leva och finnas till och ana vilken förmån livet är. Vi har fått gåvan att kunna lägga märke till det goda och sköna som finns runt omkring oss i Guds skapelse. Vi har fått förmåga att göra oss nytta av alla de rikedomar som Kristi Ande lagt ned i naturen. Vi som njuter av att kunna andas frisk luft, att kunna dricka rent vatten och dagligen får bröd på bordet, vi anar att det lyser om livet vi fått från Gud. Att finnas till och att glädja sig över allt det goda som finns det är ett första viktigt steg på vägen till lovsång. Ja, han som vandrade längs med Galileiska sjön och upp på berget sveper osynligt fram i världen idag och formar och skapar liv. 

2. Men han har också stannat upp och satt sig ner på berget, berget Sion. Sion är Gamla testamentets namn på Kristi kyrka. I sin kyrka har Jesus stannat upp och vänder sig mot människorna och väntar på att de skall komma i kapp honom. Han vill samla oss här inför sitt ansikte. Han vill tala med oss och handla med oss och låta oss få uppleva att han verkligen är närvarande mitt ibland oss. Här kan det liv som fördunklas av lögner få se sanningens klara ljus. Här kan det liv som Han skapade men som skadades bli helat igen. Här kar det liv som missbrukats och tyngs av skulder bli befriat igen. Här kan det liv som är märkt av döden fyllas av evigt liv. 

Den som kommer till berget där Jesus satt sig ner och möter honom här i tron den har kommit långt på vägen till lovsång. Det är om sådana människor Jesus säger: 

”… ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till änglar i mångtusental, till en högtidsskara, en församling av förstfödda som har sina namn skrivna i himlen, till en domare som är allas Gud och till andarna hos de rättfärdiga som nått fullkomningen. Ni har kommit till det nya förbundets medlare, Jesus, och till det renande blodet som talar starkare än Abels blod.” (Heb 12:22-24) 

Det är till detta heliga berg som vi får gå upp varje gång vi firar en rätt gudstjänst där Jesus sitter närvarande ibland oss. I varje sådan gudstjänst bryter lovsången fram.