Konkordieformeln 1577

Konkordieformeln är ett av de lutherska kyrkornas viktigaste dokument. Den skrevs 1577, och är än idag fundamental för många kyrkor. Här är en genomgång av den.
Skriven av: Martin Wihlborg
Publicerad: 2 december, 2019

De lutherska bekännelseskrifterna eller Konkordieboken (endräktsboken) innehåller flera olika större och mindre skrifter. Där ingår de tre gammalkyrkliga symbola eller trosbekännelserna, den apostoliska, den nicaenska och den athanasianska. Vidare ingår tre skrifter av Martin Luther: Stora och Lilla Katekesen samt Schmalkaldiska artiklarna. Tre skrifter är författade av Filip Melanchton: Augsburgska bekännelsen, Augsburgska bekännelsen apologi och Om påvens makt och överhöghet, som egentligen är ett tillägg till Schmalkaldiska artiklarna. Slutligen finns det också en skrift som kom ut 1577 det vill säga efter Martin Luthers död. Den heter Konkordieformeln eller endräktsformeln och jag tänkte här helt kort berätta lite om bokens tillkomst och innehåll.

Stridigheter bland de lutherska

Efter Martin Luthers död 1546 blev det snart interna stridigheter bland de lutherska. Det fanns ingen person som naturligt kunde ta ledningen teologiskt. Framförallt var det två falanger som stred, dels de så kallade filippisterna som fick sitt namn av Filip Melanchton och dels gnesiolutheranerna vars främste representant var Mattias Flacius. Filip Melanchton visade sig efter Luthers död ha alldeles för lätt att kompromissa i teologiska frågor. I vissa frågor, till exempel frågan om människans fria vilja, började han också avvika från den lutherska läran.

Inte heller Mattias Flacius visade sig lämplig att bli ledare för lutheranerna. Han gick i vissa frågor alldeles för långt åt andra hållet i sin iver att försvara den lutherska läran. Istället växte det fram en tredje grupp som försvarade den lutherska läran. Det är sex personer som har skrivit under Konkordieformeln. Av dessa sex tänkte jag skriva några ord om Jacob Andreae, Niklas Selnecker, David Chytraeus och Martin Chemnitz, som var de som tog fram Konkordieformeln.

Jacob Andreae

Jacob Andreae föddes 1528. I sin ungdom fick han tidvis avbryta sina studier för att försörja sig som snickare. Men tack vare ett stipendium kunde han fortsätta sina studier vid universitet i Tübingen. Han blev präst i Stuttgart men tvingades fly därifrån när de lutherska furstendömena besegrades i det schmalkaldiska kriget. Han återvände efter ett tag till Tübingen där han doktorerade och blev professor vid universitet. Han tog fram en förutgåva till Konkordieformeln som gick på remiss till Chemnitz och Chytraeus. Han var även den ledande när man tillsammans formulerade det som blev Solida Declaratio. Förmodligen var Andreae den mest drivande mannen vid framtagningen av Konkordieformeln.

Martin Chemnitz

På 1600-talet formulerades ett latinskt uttryck som i svensk översättning lyder. ”Om Martin inte hade kommit hade Martin aldrig stannat”. Den Martin ”som inte stannat” är naturligtvis Martin Luther och den Martin ”som kommit” är Martin Chemnitz.

Chemnitz föddes 1522. Han började med att studera matematik i Wittenberg men började efter ett tag studera teologi för Melanchton. Sina främsta teologiska kunskaper fick han dock genom egna studier. Han var nämligen övervakare av hertigen av Königsbergs bibliotek vilket gav honom stora möjligheter att läsa böcker. Melanchton bad honom återvända till Wittenberg för att föreläsa. Då blev han också prästvigd och tjänstgjorde sedan som präst i Braunschweig till slutet av sitt liv.

Hans, näst Konkordieformeln, största teologiska verk är Examen Consilii Tridentini (finns översatt och utgiven på engelska). Här går han mycket ambitiöst igenom skrifterna från det tridentinska mötet. Detta möte är ett katolskt motreformationsmötet som skedde under tiden 1545-1563 i staden Trient i norra Italien.

Martin Chemnitz

David Chytraeus

David Chytraeus föddes 1531 och började tidigt studera vid universitet i Tübingen. Efter ett tag flyttade han till Wittenberg där han ska ha blivit en av Melanchtons favoritelever men han lyssnade också till Luther. Han blev därefter professor i Rostock. Han fick i uppdrag av fursten att organisera den evangeliska kyrkan i Österrike. Tyvärr hade fursten ett helt annat mål för kyrkan i Österrike än det Chytraeus kunde acceptera, så han åkte snart tillbaka till Rostock där han var med i framtagandet av Konkordieformeln. Chytraeus hade också en del kontakter med svenska teologer och har därmed direkt påverkat teologin i Sverige.

Niklas Selnecker

Niklas Selnecker föddes 1530. Han studerade också i Wittenberg. Som ung var han organist och ledare för gosskören i S:t Thomaskyrkan i Leipzig. Det är kyrkan där J. S. Bach 150 år senare blev kantor och körledare. Selnecker blev sedan hovkaplan i Dresden. Där gav han ut böcker i teologi. Från början var kurfursten och den politiska makten mycket positiva till honom men efter det att han började kritisera adeln för att de förstörde för de fattigare bönderna kom han i onåd och blev avsatt. Istället blev han professor i Jena och senare i Leipzig där han blev pastor i Thomaskyrkan. Selnecker var också psalmförfattare. I svenska kyrkans nuvarande psalmbok finns fortfarande kvar 373 och 502 som han skrev.

Konkordieformelns stridsfrågor

Konkordieformeln består av två delar. Den första delen som skrevs av Jakob Andreae som kallas epitomeen är en kort sammanfattning av de olika punkterna. Där framställs på ett föredömligt sätt inom varje fråga:

  1. Vad som är huvudfrågan i den aktuella striden.
  2. Vad som bejakas i den frågan.
  3. Vad som avvisas i den frågan.

Den senare delen, Solida Declaratio, består i sin tur av tolv avhandlingar som mera genomgående beskriver de olika frågorna som man stred om.

Jag försöker skriva några ord om vad varje fråga gäller även om jag är medveten om att det egentligen blir alldeles för kortfattat. Det är viktigt att komma ihåg att den då aktuella striden inte nödvändigtvis var den samma som under Luthers tid men även om striden bara rör vissa delar i en aktuell fråga så har Konkordieformeln oftast en gedigen sammanfattning av hela ämnet.

1. Arvsynden

Här förklarar man att arvsynden är ett djupt fördärv hos människan som uppkom i och med Adams fall och som därefter finns i varje människas natur. Men det som framförallt gjorde att detta blev en fråga efter Luthers död var att de så kallade gnesiolutheranerna menade att arvsynden blev en del av människans natur, vilket Konkordieformeln avvisar. Samtidigt avvisar man också alla som menar att människan av egen kraft kunde förtjäna syndernas förlåtelse.

2. Den fria viljan

Denna fråga gäller vad människan själv kan åstadkomma innan hon har kommit till tro. Att människan själv inte kan åstadkomma något för att komma till tro är ju själva grunden i Martin Luthers reformation. En av hans mest berömda böcker är Den trälbundna viljan som Luther skrev mot Erasmus av Rotterdam. Boken ansåg Luther själv vara en av hans allra viktigaste böcker. I Konkordieformelns andra fråga tar man avstånd från uttryck som ”Gud drager men han drager den som är villig” och ”Människans vilja är icke overksam i omvändelsen utan verkar något”. Istället är det helt och hållet Gud som genom nådemedlen omvänder en människa.

3. Trons rättfärdighet inför Gud

Här slår man tydligt fast att vår rättfärdighet inför Gud består i att Gud av nåd förlåter oss alla våra synder genom att tillräkna oss det Kristus har förtjänat för oss. Speciellt diskuterades då om Kristus förtjänade detta enligt sin mänskliga eller gudomliga natur. Man är därför tydlig att säga att Kristus är vår rättfärdighet enligt både den mänskliga och gudomliga naturen.

4. Goda gärningar

Frågorna här gällde om goda gärningar var nödvändiga för att bli salig och om hur man ska använda orden ”nödvändig” och ”fri” när det gäller de gärningar som den troende gör. Man slår fast att även om goda gärningar inte gör oss saliga, så kommer goda gärningar alltid att följa på en sann tro.

5. Lag och evangelium

Frågan gällde här hur man skulle skilja mellan lag och evangelium. Svaret är kortfattat att det som undervisar om vad som är rätt och vad som är emot Guds vilja är lag. Det som undervisar om vad Kristus har gjort och att han har betalat vår synd det är evangelium. Evangelium är därför inte en botpredikan utan en tröstpredikan.

6. Lagens tredje bruk

Lagen har ju tre uppgifter, att bevara yttre ordning i samhället, att föra människor till kännedom om synd samt att vara en regel för troende människor. Det var det tredje bruket som det hade blivit strid om. Här tar man klar ställning för att lagen även har denna tredje uppgift.

7. Nattvarden

Denna punkt är egentligen riktad mot anhängare av Zwingli men eftersom hans åsikt även hade trängt in bland lutheraner tog man upp den här. Zwingli förnekade nämligen att Jesu sanna lekamen och blod verkligen var närvarande i nattvarden. Mot detta hävdar Konkordieformeln att bröd och vin verkligen är Kristi sanna lekamen och blod. Vi får inte Kristi lekamen och blod bara på ett andligt utan på ett verkligt sätt genom munnen när vi åter och dricker bröd och vin i nattvarden. Detta gäller både de som tror och de som icke tror.

8. Kristi person

I denna artikel känner man igen mycket av striderna från fornkyrkan om hur den gudomliga och mänskliga naturen förhåller sig till varandra. Men att frågan kommer upp nu beror på att kalvinistiska teologer inte behöll den rätta tron. De påverkade också lutherska teologer. Men här uttrycks klart att det hos Kristus finns en gudomlig och en mänsklig natur som inte ska sammanblandas men att dessa är förenade i en person.

9. Kristi nederstigande till helvetet

Här slås fast att Kristus verkligen nedstigit till dödsriket och omintetgjort dess makt över de troende. I övrigt ska vi inte spekulera om hur det gick till.

10. Kyrkliga bruk eller adiafora

Adiafora är sådant som varken är förbjudet eller påbjudet. Men i tider av förföljelse och då man tvingas göra något som i och för sig är frivilligt kan det ändå vara nödvändigt att säga nej och inte göra det.

11. Utkorelsen

Ett ämne där det inte just då var någon strid. Här konstateras att man måste skilja på förutvetande, att Gud vet vad som ska hända och utkorelsen att Gud bestämmer vad som ska hända. Men det är viktigt att hålla fast vid att utkorelsen gäller det vill säga att Gud av evighet är orsak till att hans barn blir saliga.

12. Övriga

Slutligen finns det också en artikel där man tar avstånd från andra sekter som aldrig antagit den Augsburgska bekännelsen. Det gällde vederdöpare med vilket menas de som inte godkände barndopet, schwenkfeldianer, en spiritualistisk rörelse på 1500-talet, samt de som man kallade de nya arianerna, det vill säga rörelser som påstod att Jesus var underordnad Gud Fadern.

Avslutning

Hela Konkordieformeln sändes så runt i det lutherska Europa för studium och påskrift. Inte mindre än 8188 lutherska teologer signerade den. På 50-årsdagen av presentationen av Augsburgska bekännelsen 25 juni 1580 presenterades så hela Konkordieboken det vill säga de tre gammalkyrkliga trosbekännelserna, Augsburgska bekännelsen med sin apologi, Luthers två katekeser, Schmalkaldiska artiklarna, Om påvens makt och överhöghet samt Konkordieformeln.

När det gäller Svenska kyrkans inställning till Konkordieformeln gäller att vid Uppsala möte 1593 nämns förutom de gammalkyrkliga trosbekännelserna endast Augsburgska bekännelse. Det är först under 1600-talet som Svenska kyrkan hänvisar till hela Konkordieboken. I 1686 års kyrkolag åberopas den som en förklaring till Augsburgska bekännelsen. Svenska kyrkan har fortsatt att hänvisa till boken även om det åtminstone för mig är mycket oklart vad man egentligen menar med det.

Själv har jag dock genom åren haft stor nytta av boken och hoppas att jag ska kunna få någon mer att läsa igenom epitomeen för att lära sig mer om vad luthersk kristendom är.

(Läs också om bekännelsens relation till Bibeln: Att vara bunden vid Bibeln eller den lutherska bekännelsen?! av Timo Laato)

3 Kommentarer

  1. Jakob Birgersson

    Utmärkt genomgång Martin. Finns anledning att läsa Konkordieformeln igen.

    Svara
    • Martin Wihlborg

      Tack så mycket! Inser också att jag behöver läsa den igen även om jag inte tror att man skall sträckläsa den utan ett stycke i taget.

      Svara
  2. Daniel Wihlborg

    Bra artikel!

    Svara

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *