Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor
Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor

Men vad står egentligen Svenska kyrkan för?

Domkapitlet anklagar och bestraffar – Överklagandenämnden frikänner – men vad står egentligen Svenska kyrkan för?
Skriven av: Fredrik Sidenvall
Publicerad: 28 maj, 2020

Domkapitlet i Luleå beslutade den 19 december 2019 att förklara en kvinna i Piteå, präst inom EFS, obehörig att utöva vigningstjänsten. Bakgrunden var att hon förra sommaren fick rycka in vid ett konfirmandläger för att undervisa. Några konfirmander kom att ogilla en del av hennes undervisning. Dels hade hon inte bejakat samkönat äktenskap som en del av Guds plan och dels hade hon inte gått med på att livets uppkomst uteslutande kunde förklaras med evolutionsläran. Detta räckte för att Domkapitlet i Luleå skulle ta fasta på de kritiska synpunkter som framfördes av lägerdeltagares föräldrar. Hon fråntogs därmed sin rätt att utöva prästämbetet i Svenska kyrkan. 

Att denna tidningens linje sedan länge är att ordningen med kvinnliga präster strider mot Bibelns förtar inte det faktum att den här aktuella medarbetaren i EFS stått upp för två bibliska sanningar: Allt liv är skapat av Gud och att det sexuella samlivet enligt Guds plan är avsett att komma till uttryck inom ramen för äktenskapet mellan en man och en kvinna. 

EFS har sedan ett tjugotal år ett särskilt samarbetsavtal med Svenska kyrkans officiella struktur. Därför får EFS sina prästkandidater prästvigda i Svenska kyrkan och därför måste också Svenska kyrkans biskopar, när de behandlar EFS-präster i ärenden hos Domkapitlen, alltid först samråda med EFS:s företrädare på distrikts- och riksnivå. Så hade inte skett i det här fallet. 

EFS har under de senaste årtiondena i flera frågor utvecklats i en allt mer frimodig Bibeltro istället för att följa den läroupplösning som har präglat Svenska kyrkan i stort. Därför väckte Luleå domkapitels behandling av det här ärendet stor irritation inom EFS – ja, det skramlades också med hotet om kyrkosplittring. EFS trädde till sin medarbetares försvar och stödde hennes överklagande.

I måndags den 18 maj avkunnades så Svenska kyrkan Överklagandenämnds beslut. Domkapitlets dom upphävdes och efter närmast ett halvår kunde den dömda få tillbaka rätten att utöva prästämbetet igen. Överklagandenämndens beslut är ett stort glädjeämne för alla lekmän och präster i Svenska kyrkan. Mot bakgrund av en översikt hur frågan om homosexuellt samliv betraktats i Svenska kyrkan under tiden efter Andra världskriget, kommer Överklagandenämnden fram till följande slutsats:  

”Inom Svenska kyrkan finns inte någon för alla gällande hållning om samkönade relationer och hbtq-frågor eller om skapelsen och evolutionsteorin. Uttalanden i dessa frågor kan därför inte strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära eller innebära att har brustit i solidaritet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Inte heller kan hennes uttalanden anses innebära att hon har brutit mot vigningslöftet att följa Svenska kyrkans ordning.”

Det finns alltså livsrum i Svenska kyrkan också för mer traditionella kristna och församlingar. Men överklagandenämnden uttalar också följande:

”Däremot framstår det som en brist i hennes förberedelser inför lägret att inte vara ordentligt förberedd på denna typ av frågeställningar från konfirmanderna och som en pedagogisk brist i hennes undervisning att som svar på frågor inte redogöra för Svenska kyrkans hållning i dessa frågor.” 

Det framgår av texten i övrigt att Nämnden menar av Svenska kyrkans hållning kan utläsas dels av den historiska behandlingen av en fråga och dels av kyrkomötets olika beslut. Är det verkligen så man kan avgöra vad Svenska kyrkan tror, lär och bekänner? Naturligtvis inte. I Kyrkoordningens första paragraf fastslås:

”Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, såsom de tär givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, sammanfattad i den apostoliska, nicenska och den athanasianska trosbekännelsen, samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530, är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593, är förklarad och Kommenterad i Konkordieboken samt i andra av Svenska kyrkans dokument.”

De som vill hålla sig till Guds ord i Svenska kyrkan kan aldrig nöja sig med att den bibeltrogna uppfattningen kan tillerkännas livsrum i Svenska kyrkan vid sidan av obibliska läror tack vare historiska omständigheter eller den ena eller andra ”luckan” i kyrkomötes­beslut. Svenska kyrkan är som kristen kyrka bunden vid Bibelns ord fram till dess att Jesus kommer tillbaka. Svenska kyrkans svar och hållning i olika frågor kan aldrig stå i strid med Bibelns ord och med den rätta förståelse av Bibeln som finns sammanfattad i de allmänkyrklig och lutherska bekännelsetexterna. Svenska kyrkan är sig själv då – och endast då – hon lär, beslutar och formar sitt liv i enlighet med Guds ord. Inga mänskliga majoriteter, om än aldrig så stora, kan förändra den saken.  

0 kommentarer