Den sekulära normen i skolan marginaliserar kristna elever

Det senaste året har larmen duggat tätt om att troende elever i den svenska skolan utsätts för kränkningar från både skolkamrater och personal.
Skriven av: Johan Eddebo, fil dr i religionsfilosofi
Publicerad: 5 oktober, 2020

Det senaste året har larmen duggat tätt om att troende elever i den svenska skolan utsätts för kränkningar från både skolkamrater och personal. Biskop Mikael Mogren uppmärksammade problemet efter att ha samtalat med unga troende; tidningen Dagen lyfte frågan i en artikelserie med flera skrämmande exempel på vad kristna ungdomar tvingas utstå, och Sveriges Kristna Råd har publicerat en enkätundersökning som indikerar att hälften av de kristna ungdomarna utsätts för kränkningar på grund av sin tro.

Som ett led i detta publicerar nu Claphaminstitutet rapporten Kränkt för sin tro, som bygger på intervjuer med 20 unga kristna från olika grenar på kyrkoträdet, och som visar på en grundläggande bild av en ibland outtalad men ofta också aktivt kränkande sekulär intolerans i skolan. Detta är ett oacceptabelt mönster i svensk skolmiljö, och det behöver förändras.

Även om problemet med den sekulära intoleransen har sopats under mattan i offentlig debatt, så är det likväl känt. Regeringens utredning Nya regler för skolor med konfessionell inriktning betonade att elever berättat vid utredningens skolbesök hur de upplevt kränkande behandling och diskriminering i kommunal skola på grund av sin tro. Dessa elever uttryckte att de fått en bättre skolsituation när de bytt till en skola med konfessionell inriktning. Rädda Barnen skrev också ett remissvar till utredningen där organisationen förkastade regeringens förslag om etableringsstopp för konfessionella skolor, och konstaterade att ”barn och unga som tillhör religiösa minoriteter berättar om upplevelser av utanförskap och diskriminering i den icke-konfessionella skolan”. I dagens Sverige utgör troende kristna från olika kyrkor och samfund också en sådan minoritet.

Trots alla dessa alarmerande tecken på att många troende elever far illa i den svenska skolan, har varken ledande politiker eller skolmyndigheter visat intresse för att trygga dessa elevers rättigheter. Regeringens uttalade ambition är i stället att stoppa nya konfessionella skolor; de skolor som är en räddning för många av de elever som dagens svenska skola sviker.

Rapporten Kränkt för sin tro är den första större sammanställningen över unga troendes situation i svensk skola. Den forskningssammanställning vi gjort visar att det de senaste åren genomförts flera studier på området. Forskningsläget och intervjuerna i vår rapport ger en samstämmig och tydlig bild av läget. Situationen kan sammanfattas i följande punkter:

– Elever som är öppna med sin tro upplever sig ofta utsatta av både elever och lärare. Kränkningar, som under andra diskrimineringsgrunder skulle utlöst kraftiga reaktioner från vuxenvärlden, har blivit normaliserade.

– Trots den svenska skolans mångfaldsideal, skräms i praktiken många troende elever till tystnad om sin tro och identitet.

– Skolan har en mycket stark, om än ofta outtalad, sekulär norm, där en ateistisk hållning betraktas som neutral och objektiv. Detta står i skarp motsats till läroplan och övriga styrdokument för svensk skola.

– Trots att många troende ungdomar alltså döljer sin tro i skolan, är det ett stort antal elever i svenska skolor som blir mobbade på grund av sin tro. Sveriges Kristna Råds enkätundersökning indikerar att det gäller så många som hälften av de troende eleverna, vilket skulle innebära att tiotusentals unga är utsatta.

– I många fall bidrar svensk skolmiljö tyvärr inte till öppenhet och förståelse för olika synsätt, utan skapar och förstärker istället fördomar.

En ögonöppnare från intervjuerna är att intoleransen inte enbart uttrycks i direkt kränkande handlingar, utan dessutom i outtalade strukturer, där en kristen tro och identitet utmålas som mindre värd. 

Sverige må anse sig ha kommit långt i mångfaldsarbete på andra plan, men på just det religiösa området finns allvarliga brister. Som en 18-årig elev uttrycker det:

”Normen bygger på att det är helt okej att driva med och underminera religion, och att det inte riktigt är ett problem med elever som kränker troende. Det finns en djupt sittande respektlös attityd gentemot religionen som genomsyrar gemenskapen på ett giftigt sätt, och som på riktigt skadar troende ungdomars självkänsla, självförtroende och andliga utveckling på ett ödesdigert sätt.”

Det är också tankeväckande att flera exempel kommer upp där den utsatte närmast förringar uppenbara kränkningar. Det förefaller ha blivit inbyggt i systemet att kränkningar på grund av tro har blivit så accepterade, att de utsatta själva inte anser sig ha rätt att uppleva sig kränkta. Situationen är också mycket allvarlig ur ett integrationshänseende, då en konfessionell grundhållning ofta är normen bland elever med utländsk bakgrund. En intolerant sekularism riskerar att ytterligare marginalisera och främmandegöra sådana elever i förhållande till majoritetssamhället.

Detta är allvarliga tecken på en intolerant kultur som satt sig i väggarna i landets skolor. När utbildningsminister Anna Ekström fick frågor om Sveriges Kristna Råds enkätundersökning uttryckte hon att ”ingen elev i Sverige ska bli ifrågasatt på grund av sin kristna tro eller religiösa övertygelse”. Det är på tiden att hon, som högsta ansvarig, agerar, och detsamma gäller andra med inflytande över skolan.

En intolerant sekularism som marginaliserar och skapar otrygghet för elever med en religiös konfession eller bakgrund gör våld på några av samhällets mest grundläggande demokratiska principer. Det här är en farlig utveckling som äventyrar elevers hälsa och rättigheter, och riskerar att skapa och cementera djupgående konflikter inför framtiden. En sådan intolerans gentemot vissa grupper gör dessutom i förlängningen samhället till en sämre plats för alla sina medborgare.

I vår rapport ger vi ett antal rekommendationer till regering och andra beslutsfattare om vilka åtgärder som behöver vidtas för att bryta den kränkningskultur gentemot troende som präglar stora delar av svensk skola. Åtgärderna måste dels vara inriktade på att skapa en allmän skola där olika synsätt och livsåskådningar bemöts med respekt, samt dels att säkerställa rätten till skolor på konfessionell grund.

Aktuell forskning, Sveriges Kristna Råds enkätundersökning och vår intervjustudie visar samstämmigt att situationen är mycket allvarlig. Mängder av troende elever far idag illa i skolan. Elever ska inte behöva bli utsatta för trakasserier och kränkningar på grund av sin tro. Vi kräver därför att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa elevernas trygghet i alla Sveriges skolor, oavsett huvudman.

Johan Eddebo, fil dr i religionsfilosofi
Per Ewert, direktor vid Claphaminstitutet, legitimerad lärare, doktorerar på Sveriges sekularisering och individualism
Sven Magnusson, skolkonsult och fd rektor

Artikelförfattarna är även författare till rapporten Kränkt för sin tro.

Samtala med andra läsare

Vi inbjuder nu våra läsare att vara med och samtala i vår grupp på Telegram. Appen finns både för iOS och Android. Det finns också alternativ för dator.

Notiser om nya artiklar kommer direkt i appen.

Det är också möjligt att följa vår sida på MeWe, en av Facebooks konkurrenter. Vi håller den sidan uppdaterad.