I Faderns, Sonens och den helige Andes namn. AMEN.
Jesus mötte en hednisk officer vars tjänare var förlamad och med svåra plågor. Ett fruktansvärt tillstånd. Officeren bad Jesus om hjälp.
Alla blir vi sjuka då och då, oftast inte så allvarligt men ändå. Sjukdomarna kommer och går. Oavsett vilken sjukdom, allvarlig eller inte, så är det en konsekvens av synden. Synden har orsakat och orsakar mycken smärta och lidande. Hade du och jag levt i en syndfri värld hade vi aldrig blivit sjuka. Vi hade varit fullständigt friska. Ja, vi hade heller aldrig behövt dö. I Johannesevangeliet frågade Jesu lärjungar en gång om en ung man som var blind sedan födelsen hade sig själv att skylla eller kanske det var hans föräldrars fel. Jesus svarade: ”Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan det har hänt för att Guds verk skulle uppenbaras på honom.”
Gud har också välsignat oss med enorma framsteg inom medicin och hälsovård. Vi har sjukhus, läkare och specialister. Vi har läkemedel som kan bota sjukdomar och lindra smärta och lidande. Människor ber till Gud om helande. Men inget verka hända och alla blir inte helade. Och vi vet att vi alla kommer att lämna denna värld på grund av någon sjukdom. Jesus helade officerens tjänare utan att ens se honom. Han botade honom på avstånd. Men det var inte den stora händelsen i dagens evangelium. Det stora, det vad det som hände med denne officer. Han var en hedning, han tillhörde inte rikets barn, Abrahams barn. Han hade ingen judisk mor. Han hade inga rättigheter överhuvudtaget.
Men han hade sett något som många andra inte sett. Det som hände med hans tjänare, att han blev frisk, det hände med honom på det andliga planet. Människan har en sjukdom som är värre än förlamning, spetälska och obotlig cancer, en som är där dag och natt ända tills döden kommer. Det finns inga naturliga läkemedel som kan hjälpa. Det finns inget vaccin vi kan köpa. Vårt blod är smittat sedan vi blev till i vår moders liv. Vi talar om synden. Och denna sjukdom stänger himmelriket för oss. Ja, synden dödar oss. Vi blir kastade utanför ut i mörkret, där man skall gråta och skära tänder.
Jesus sa en gång: Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Herren läkte officerens själ med sitt ord. Herren helade honom ifrån denna dödliga sjukdom och insatte honom vid Abrahams, Isaks och Jakobs sida. Officeren var läkt, försonad och älskad av Gud. Herren är lika barmhärtig mot dig som han var med denne officer. Inte på grund av den du är, utan på grund av den han är. Och såsom Jesus med ett ord helade officeren och hans tjänare med sina läppar, så gör han på samma sätt med dig: Han säger: Jag förlåter dig. Jag frikänner dig. Gå, din synd finns inte mer.
’Officeren sa: Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. Denna bön används idag i många kyrkor som den traditionella bönen innan vi tar del av Kristi kropp och blod i nattvarden. Vi är inte värdiga. Vi är moraliskt orena eftersom vi har syndat. Vi är orena. Vi har inte fastat. Vi är oförberedda. Men Jesus sträcker ut sin hand och säger: Tag och ät. Detta är min kropp. Utgiven för er. För att rena och rensa er. Så gör vi det, på hans befallning, under hans auktoritet. Och våra själar är läkta, inte på avstånd, utan just där. Det stora mirakel vad var det? Hans tjänare blev läkt? Nej, det var inte det stora mirakel. Det var heller inte officerens tro.
Det stora mirakel är Jesus Kristus, Kristus själv, hans nåd, hans oförtjänta kärlek, hans barmhärtighet. Det är det stora miraklet. Han är Israels hopp. Han är frälsaren även för icke-judar såsom officeren, ja, för dig och mig. Han är givaren av tron. Det är han som skapar tron. Det är han som gör oss kristna, vilket gör oss till bröder och systrar, i orden som sades en gång på korset: Det är fullbordat. För Jesus har i sin kropp tagit på sig alla sjukdomar, all orenhet, ja all din och min synd. Ja, alla dina värsta önskningar, mest lustfyllda tankar, mest skamliga gärningar, din otrohet och själviskhet. Och han har gjort dem alla till sina. De tillhör inte längre dig. De tillhör honom som dog för dig. De är fastspikade på skammens träd. Du har inget mer att skämmas för.
Det stora mirakel det är att Jesus har betalat för allt med sitt eget blod och åstadkommit det enda slutgiltiga och fullständiga botemedlet mot den dödliga sjukdomen synden. Och därmed är vi läkta och våra synder är förlåtna. Och så har vi en plats vid Abrahams och Isaks och Jakobs sida i himmelriket.
Sjukdomar och lidande finns fortfarande. Men, varför måste kristna lida? Om vi gick igenom detta livet utan lidande och smärta, så skulle vi snart inte behöva någon Gud eller frälsare. Lidande för oss till Jesus och håller oss vid honom och det visar oss hur mycket vi är beroende av honom, hans ställföreträdande lidande, hans kors och hans död. Och en gång skall han som hade makten att hela väcka upp oss ifrån våra gravar. Och då skall vi med våra egna ögon se honom, den korsfäste och uppståndne och förhärligade frälsaren, ja läkaren som räddade oss ifrån den eviga döden.
I Jesu namn. Amen.