Ordet blev kött och bodde bland oss. (Joh 1:14)
Det grekiska ord som översätts med ”bodde bland oss” har en mycket tydlig grundbetydelse, nämligen att tälta eller resa sitt tält ibland oss. I evangeliet för Söndagen efter Nyår, andra årgången, Markus 11:15-19, får vi höra hur Jesus i ord och handling gör anspråk på att vara Herre över Jerusalems tempel. När Jesus driver ut dem som sålde och köpte på hedningarnas förgård, när han slog omkull bord och stolar, var han noga med att förklara sitt handlande i ljuset av Guds ord: ”Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk” (Jer 7:11). Ord och handling tillsamman ger oss ett klart budskap: Jesus ser sig som rättmätig huvudman för templet. Det betyder förstås inget mindre än att Jesus gör anspråk på att vara Israels Herre och Gud – en fullständig galenskap eller en svindlande sanning! I ljuset av julens budskap anar vi att Johannes ord om att Ordet ”slår upp sitt tält ibland oss” inte endast handlar om att Gud Ordet blir kött, människa och blir synligt närvarande på jorden. I ljuset av att alla evangelisterna vittnar om att Jesus rensar templet anar vi att Guds son vill vara en templets eller tabernaklets Gud. Platsen, rummet och ordningen där, är inte likgiltig för Jesus. Gud har inte kommit till jorden för att få oss att endast söka honom i himlen, i en för oss osynlig värld. Vi förstår inte evangelierna rätt om vi inte tar på allvar att Jesus vill att hans människoblivande, hans död och uppståndelse mynnar ut i nådens medel – ordet och sakramenten, förvaltade av det apostoliska ämbetet. Vad Jesus gör i Jerusalems tempel skapar ingen varaktig reform av tempelgudstjänsten. Vi vet ju också att Jerusalems tempel skulle förstöras för att ligga i ruiner ända till vår tid. Men genom sitt framträdande på hedningarnas förgård visar Jesus att nådastolen, gudsnärvaron, är i rörelse från det allra heligaste ut i hela världen. Jesus talar om sin kropp som templet som bryts ned men byggs upp igen på tre dagar. Det betyder inget mindre att den korsfäste och uppståndne Jesus i kraft av sin gudomliga natur kan vidga sin person, ja också sin kropp, så att den kan innesluta alla i hela världen och genom alla tider som samlas i Jesu namn.
Vid dessa samlingar kommer Jesus vara kraftfullt närvarande precis som han var den där dagen bland tempelskaran i Jerusalem. Att fira gudstjänst i Ande och sanning innebär inget mindre än att inför Gud vara i Jesus. Han är vårt tabernakel, vårt tempel. Att vara i Jesus innebär inget mindre än att han i vårt ställe uppfyller allt det som krävs för att få vara i Herrens tält. I Psaltaren 15:1 läser vi: ”Herre, vem får vistas i ditt tält, vem får bo på ditt heliga berg? Den som lever och handlar rättfärdigt”. Men nu säger Jesus också om sitt liv och sitt verk ”det är fullbordat” (Joh 19:30). Hans fullbordande och hans rättfärdighet innesluter oss när vi i tro firar gudstjänst i Ande och sanning. När en sådan tro skänks är den alltid förenad med ånger och vilja att bryta med synden. Bara den som är besvärad av sin synd söker asyl i Jesus-templet.
Hos Jesaja finns profetior om att världens alla folk ska söka sig till Jerusalems tempel och söka räddning där. Den stora visionen förverkligades aldrig i templet i Jerusalem men den förverkligas i det tempel som inte är byggt av människohänder men som har genomborrade människohänder: Jesus Kristus. När en kristen församling samlas i Jesu namn för att bekänna sina synder och i tro ta emot syndernas förlåtelse, för att lyssna till Guds ord och ta emot Jesu kropp och blod i bröd och vin, då är denna församling i templet. Med denna sanning ska vi inte i första hand tänka på våra kyrkobyggnader utan på Jesus som öppnar sig för oss alla som ett skyddande tabernakel. Men kyrkorummen blir heliga rum för där kommer Jesus och är verkligt närvarande ibland oss och tar oss in sitt tempel. Låt oss alltså komma till gudstjänst med stor förväntan och i tro jubla över att vi tillsammans får vara i Jesus. Vi får vara med om – i alla de gamla och nya kyrkor, i alla enkla lokaler och rum där det firas gudstjänst i Ande och sanningen – att Guds tempel och templets Herre möter oss ”i ett bönehus för alla folk”.