I vårt evangelium förs vi in i en händelse som sker på Lövhyddohögtiden i Jerusalem. Man bodde i hyddor, ofta på taken av husen, som tillverkats av lövruskor. Man gick i procession med lövruskor i handen från Siloadammen till altaret i Jerusalems tempel. Än idag firas denna högtid i Israel. Under den här festens sjunde och största dag stod Jesus bland folket och ropade högt: ”Är någon törstig, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten.” Det är inte underligt att människor blev förskräckta över hans ord. Varför skulle man tro på den judiske man? Var det något märkligt med honom? Så undrade folket då. Och den frågan är fortfarande aktuell : Vem är denne man som har så stora anspråk?
Det fanns många åsikter om honom. Somliga sa att Jesus var den store Profeten, som skulle överträffa alla tidigare profeter. Profeter hade man ju haft, fastän det låg flera hundra år tillbaka i tiden. Johannes döparen var ju en profet men det hade inte alla förstått. Man visste ändå vad en profet var. De var välkända: Elia, Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Amos och flera andra, vars ord vi kan läsa i Gamla Testamentet. Profeten var en person som Gud tagit i sin tjänst för att kunna meddela sig med folket – ett Guds språkrör. Det som profeten talade var inte profetens egna ord utan Guds ord. När vi läser t.ex. profeten Jesaja eller Amos så kan vi se vad Gud hade för ett budskap till sitt folk. Profetorden börjar ofta med uttrycket: Så säger Herren! Ibland kunde orden vara mycket stränga och uttala straffdomar över folket om man avfallit från Guds bud eller ägnat sig åt avgudadyrkan, men ofta kunde det vara löften till folket, framför allt det stora löftet om den kommande Messias.
Johannes döparen var en stor profet. Många menade att även Jesus var en profet. Han predikade med en sådan makt och myndighet att många häpnade. Han hade inbjudit människor till Guds rike, fastän de alls inte hade varit särskilt fromma och gudaktiga. Han hade också varit mycket sträng, när man visade förakt mot Guds helighet. Säkert var Jesus en profet.
Men det fanns de som trodde att han var den alla fromma judar efterlängtade Messias. Den som profeterna hade förebådat. Tecknen han gjorde tydde ju på detta. Han botade sjuka, uppväckte döda. Och – det märkligaste av allt, men tycker kanske inte vi, han kunde säga till människor: Dina synder förlåtas dig. Ord som bara Gud kunde uttala.
Men så fanns även de, som inte alls trodde på honom och menade att han absolut inte kunde vara Messias. Det var helt omöjligt eftersom han var från Galileen. Messias skulle ju födas i Betlehem, enligt profeterna. Och det stämde ju, men det var inte många som kände till hans födelseort.
Det var särskilt översteprästerna och den fariseiska riktningen inom judendomen, som var fiender till Jesus och inte ville tro på honom. De skickade ut poliser som hade till uppgift att se till att människor höll sig till den rätta tron. Polisen skulle arrestera Jesus och kasta honom i fängelse i väntan på rannsakan och dom. Men dessa poliser, som själva var fromma och rättroende judar blev så gripna av Jesu ord och tyckte, att han talade som ingen annan. Tänk om det var sant! Tänk om Jesu ord är Guds ord. De själva blev fångade av hans ord, som talade till deras innersta.
Söndagen Sexagesima har Guds ord som tema i Evangelieboken – ”Det levande ordet”. Guds ord hör ihop med reformation – Kyrklig förnyelse. Därför är kommande söndag också Reformationsdagen. All kyrklig reformation och förnyelse måste utgå från att Guds ord predikas och läres rent och klart såsom det är oss givet i den Heliga Skrift. Detta är en andlig lag som alltid har haft sin tillämpning i Kyrkans historia. Att hålla sig till Ordet innebär inte någon slags fundamentalism eller bokstavsträldom utan det innebär att låta det levande Ordet verka i församlingen, i kyrkan, i de heliga Sakramenten, särskilt Dopet och Nattvarden. Varje väckelse är bibelförnyelse och nattvardsförnyelse. Jesu ord är mäktigt, därför att de är Ande och liv.
Må det gå med oss som med människorna i dagens text: De gav Jesus rätt. Han är Messias, vår Herre och Kung. Han har rätt, närt han dömer vår synd och han har rätt när han erbjuder oss den gåva som ingen annan kan ge: syndernas förlåtelse. Reformation är kyrklig förnyelse och ortodoxi, rätt lära och lovsång. Allt är rätt när du kommer till Jesus med din synd, bekänner den, tackar ja till hans inbjudan att vara med i bröllopsfesten, vars synliga uttryck är den heliga Mässan, där du i kommunionen får mottaga Kristi sanna kropp och dyra blod.
Men att tro på Kristus är inte bara att säga ja till honom under högmässan. Det är inte bara att bli uppbyggd för stunden. Tro betyder mest av allt trohet. Det är att följa Jesus alla vardagar och hela livet. Det är att hålla fast vid hans Ord, både när man hör det i kyrkan eller man läser det hemma. Guds ord hjälper oss att tro på Kristus och hålla fast vid honom. Ordet är ett vapen med vilket vi kämpar mot den onde Fienden. Det finns inget som djävulen hatar så mycket som Guds rena och kraftiga ord. Med Jesu ord är du stark. Så håll dig till Ordet, både det med bokstäver: bibelordet, och det som är handlingar: Dopets och Nattvardens gåvor. Då vinner du den seger som Jesus har lovat dig.