Inför Jungfru Marie kyrkogångsdag eller Kyndelsmässodagen – Apostlagärningarna 2:42-46
LÄR AV DE FÖRSTA KRISTNA!
I. Att ta vara på nådens medel
Episteln handlar om ”de döpta” och ”de troende”. Dopet är ett nådemedel. I dopet blev du Guds barn. Du fick nåd och barnaskap hos Gud. Du blev upptagen i Kristi kyrka. Du renades från synden och ikläddes Kristi rättfärdighet. Du fick löfte om evigt liv i Himmelen, om du förblir i ditt dop, om du tillhör trons barn.
Bibeln är också ett nådemedel. Det är viktigt att läsa Den Heliga Skrift, att lyssna till sann förkunnelse och att ta vara på ”apostlarnas undervisning”. Genom Guds ord skapar den Helige Ande tro i ditt hjärta och hjälper dig att förbli i tron.
Nattvarden är även ett nådemedel. Det är angeläget att ta vara på ”brödsbrytelsen”. En rätt värdig nattvardsgäst blir du inte genom att försöka vara superduktig utan genom att se och bekänna dina synder samt genom att förtrösta och lita på Jesus, syndares Frälsare. Nattvarden skänker syndernas förlåtelse, andligt liv och salighet därigenom att du tar emot Kristi sanna och verkliga kropp och blod.
II. Att ta vara på bönens gemenskap
Bön är hjärtats samtal med Gud. Det är en förmån att få bedja och att ta vara på ”bönerna”. I vissa kyrkor har man bönestunder vid speciella klockslag flera gånger om dagen. Det är ett bra sätt för att bönelivet ska bli av och bli regelbundet.
Alla ges inte möjlighet till detta och kan av olika skäl – arbete, skolgång, familjeplikter och annat – inte delta. Men morgonbön och/eller aftonbön i hemmet bör alla bekännande kristna sträva efter.
”Templet” och ”hemmen” är viktiga mötesplatser för bön. Var angelägen om att inte missa söndagens huvudgudstjänst. Tag också vara på möjligheten att komma samman i hemmen. Det är gott att få bedja tillsammans med andra, inte bara i kyrkan om söndagarna, utan också i bostäderna om vardagarna. Den kristna bönegemenskapen behöver du mer än en av veckans 168 timmar.
Genom bönens gemenskap få du del av ”jublande, uppriktig glädje”. Inte minst skänker det fröjd att få tacka, prisa och lova Herren i bön och sång.
III. Att ta vara på givandets välsignelse
Du äger egentligen ingenting. Dina ägodelar är ett lån från alla goda gåvors givare. Antingen du förvaltar pengar och andra tillhörigheter själv eller du har del i en egendomsgemenskap är det viktigt att du delar med dig till fattiga och nödställda ”efter vars och ens behov”. Att själviskt behålla allt man äger för egen del är en svår synd. Girighet utestänger från Himmelen eftersom den girige dyrkar en falsk gud.
Som kristen bör du vara noga med vilka organisationer du skänker pengar till. Inte först och främst till världsliga ändamål, som gärna icke-troende stödjer. En Jesuslärjunge offrar gärna till bibel- och bekännelsetrogna verksamheter, som värnar om Guds rikes utbredande.
En dag ska du göra räkenskap för din förvaltning. Vid Kristi återkomst, på domens dag, blir de saliga, som har burit trons frukt och som har förbarmat sig över svältande, främlingar, klädeslösa, sjuka och fängslade. Goda gärningar gör inte en (till) kristen. Men en kristen gör goda gärningar. En tro utan goda gärningar är en död tro. Men en levande tro visar sig i kärlek och barmhärtighet. Se till, medan nådatiden varar, att du på den Yttersta dagen får gå in i din Herres glädje. Amen. •