Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har under våren 2024 föreslagit regeringen att det ska vara lagligt att odla mänskliga embryon till 28 dagars ålder1. Idag är det tillåtet till 14 dagars ålder. Smer skriver att det ”skulle kunna leda till nya strategier för att exempelvis förebygga sjukdom och behandla infertilitet”2. Ordföranden, representanter från sju av de åtta riksdagspartierna samt de åtta sakkunniga har ställt sig bakom förslaget. Representanten från Kristdemokraterna har dock reserverat sig.
Innan det aktuella förslaget kommenteras riktas fokus på tidigare dokument, inte minst för att belysa föränderligheten i etiska resonemang. Den nu rådande lagen om 14-dagarsgräns tillkom på 80-talet efter förslag från den statliga Gen-etikkommittén med dess utredning Genetisk integritet3. Kommittéskrivelsen var i stor utsträckning föranledd av situationen med överblivna embryon vid en tid när möjligheten för provrörsbefruktning var tämligen ny i landet.
Bakgrund till tidigare beslut att tillåta forskning på mänskliga embryon
Genetisk Integritet förespråkade att forskning på embryon skulle vara tillåtet utifrån följande tre argument:
” 1. Inte förrän vid implantationen (i livmoderväggen) skapas förutsättning för utveckling av individuellt liv.
2. Neuralröret är första ansatsen till centrala nervsystemet och därmed förutsättning för medvetet liv. Det anläggs först efter implantationen.
3. Diagnostik och terapi kan inte få tillgång till nödvändig kunskap på annat sätt.”4
Vidare skriver man att för att överhuvudtaget tillåta forskning på embryon ska det vara ”medicinskt välmotiverade försök”.
Det finns anledning att se närmare på skälen. Naturligtvis är implantationen i livmoderväggen en nödvändig förutsättning för vidare utveckling. Men ett embryo är både före och efter implantationen beroende av den yttre miljön för överlevnaden. Och även den framfödda människan är beroende yttre betingelser för sin överlevnad. Att hindra förutsättning för vidare utveckling och överlevnad kan rimligtvis inte tas till intäkt för att forska på ett embryo med dess destruktion som följd.
Det andra argumentet uttrycker att det mänskliga skulle vara koppat till det medvetna. Man talar om det första som är ansatsen till det andra som är förutsättning för det tredje. En fråga som infinner sig är: När skapas förutsättning för neuralröret som är första ansatsen till centrala nervsystemet? Naturligtvis är det vid befruktningen. Även i detta argument talas det om implantationen vilket knappast har med den neurologiska utvecklingen att göra.
Om etiken/det rätta handlandet bygger på medvetet liv hos objektet reses frågor hur man bör betrakta handlingar gentemot den demente eller den medvetslöse. Det finns god grund för att hävda att ett embryo eller foster som växer, utvecklas som individ/människa och inte till individ/människa. Annars finns endast ett alternativ och det är att kriterier sätts upp för vad som ska uppfyllas för att ett växande embryo eller foster ska betraktas som individ/människa. Och vem ska i så fall göra detta?
Då det gäller det tredje argumentet, att kunskap inte kan erhållas på annat sätt är det, som fristående argument, uttryck för att man kan se människan som ett medel. All forskning på människa kan då motiveras helt oberoende av konsekvensen för den enskilde.
Bakgrund till gränsen 14 dagar i nuvarande lagstiftning
Gen-etikkommitténs diskussion kring tidsgränsen för forskning på embryon är motsägelsefull.
Avsnittet som berör tidsbegränsningen inleds med att hävda:
”Implantationen (cirka 10 dygn efter befruktning) utgör en viktig gräns enligt det förda resonemanget. En annan viktig gräns är anläggningen av neuralröret som påbörjas efter implantationen och tidigast under 3:e veckan.”5
Vidare skriver man:
”Den marginal som det förda resonemanget angivit ligger mellan tidpunkten för implantationen och tidpunkten för neuralrörets anläggning. Det innebär att den bortre gränsen skulle kunna infalla under tredje veckan. Kommittén har dock valt att sätta gränsen vid 14 dygn. Där träds inte människovärdesprincipen för nära samtidigt som den gränsen möjliggör inhämtande av angelägen kunskap för att förbättra diagnostik och terapi.”
Här får man intrycket att kommittén ser embryonalt mognadsstadium och människovärdesprincipen som väsentliga för 14-dagarsgränsen. Men så ska det dock inte uppfattas. Man skriver nämligen samtidigt:
”Det bör tilläggas att den föreslagna etiska förbudslinjen inte bör uppfattas som oeftergivlig. Kommittén utesluter inte att den medicinska grundforskningens behov kan väga så tungt att dispens bör medges för ett särskilt viktigt forskningsändamål.”
Och man medger också att ”om odlingstekniken skulle utvecklas så att 14-dygnsgränsen lätt kan passeras torde gränsfrågan ånyo komma att väckas”.
En rimlig tolkning av diskussionen i Genetisk integritet är att 14-dagarsgränsen har sin grund i de rent praktiska möjligheterna att odla embryon.
Ny tidsgräns på 28 dagar föreslås 2024
I april i år skriver Smer:
”När 14-dagarsregeln formulerades var det inte möjligt att få embryon att utvecklas i laboratorium så länge som två veckor. På senare tid har tekniker utvecklats som gör att det idag är möjligt. Just perioden efter dag 14 är kritisk tid under embryoutvecklingen då de viktigaste organsystemen grundläggs och embryot är särskilt sårbart för störningar. Denna period har kallats för en ’svart låda’ på grund av att så mycket kunskap fortfarande saknas.”6
Således ”saknas kunskap” och Smer tillägger:
”Ökad kunskap om människans tidiga utveckling skulle kunna komma till nytta på flera sätt. Många medfödda sjukdomar har sin grund i störningar under denna period, och mer kunskap om genetiska och miljörelaterade orsaker till sådana störningar skulle kunna bidra till utvecklingen av nya behandlingar, både förebyggande och terapeutiska.”
Motivet för forskningen är alltså ”nytta”.
Men hur förs det ”etiska” resonemanget 2024 i Smer jämfört med den statliga utredningen 1984? Några områden bör särskilt belysas.
1. Den tidigare utredningen uttrycker alltså att ”anläggningen av neuralröret som påbörjas efter implantationen och tidigast under 3:e veckan” är en ”viktig gräns” för 14-dagarsregeln.
Smer har en annan uppfattning, nämligen ”att embryot i perioden 14-28 dagar inte (utvecklar) några nya egenskaper som gör att dess skyddsvärde förändras på ett avgörande sätt”.7
2. Som tidigare nämnts uttrycker den tidigare utredningen att vid gränsen 14 dygn ”träds inte människovärdesprincipen för nära”.
Åttiotalets kommitté hänvisar till människovärdesprincipen ett flertal gånger, till exempel:
”Om tidsgränsen förlängs ökar risken för kommersialisering av verksamheten. En sådan hantering är oförenlig med idén om människovärdet och den humanistiska människosynen.”8
Smer har valt att helt bortse från människovärdesprincipen. Ordföranden för Smer, Sven-Eric Söder, klargör att ”Smer talar inte om människovärdet i det här sammanhanget, utan om skyddsvärde när vi resonerar om embryon”9.
Livsåskådningen/synen på etik
– ett avgörande perspektiv
En grundfråga i etiska överväganden är om det finns något överordnat värde som inte får kränkas med ”nyttan” som intäkt. Vilket värde är det i så fall? Och hur motiveras det?
Ordet etik finns alltså med i namnet Statens medicinsk-etiska råd. Innebörden av begreppet etik kan uppfattas på olika.
Ett synsätt är att man reducerar en etisk värdering till en upplevelse eller känsla, och kanske ytterst till en reaktion i nervtrådar som ren nödvändighet av yttre stimuli.
Ingenting mer.
Rent språkligt har etik med sedvänja att göra, det kan vara ett konstaterande av vad som är brukligt eller vad som är en kulturell konvention, alltså etiken är föränderlig. Det ter sig som om det är denna förståelse av etik som Smer förespråkar. Man skriver:
”Även om synen på det mänskliga embryots moraliska status varierar, finns det en utbredd uppfattning att det mänskliga embryot i sin egenskap av det mänskliga livets ursprung har ett särskilt skyddsvärde …”10
Det hänvisas alltså till ”utbredd uppfattning”, en konvention, vilket i sig inte garanterar det goda eller rätta även om uppfattningen kan vara det rätta.
Men det är knappast denna betydelse av etik som torde vara den väsentliga när man talar om etik. Att vilja fånga ett moraliskt perspektiv är en allmänmänsklig erfarenhet. Det som verkligen är rätt eller fel i förhållande till min medmänniska, när man ställer det på sin spets, växlar inte med tid eller kultur. Och människan har en benägenhet att bedöma företeelser frikopplade från den rådande lagstiftningen. Annorlunda uttryckt det är som om något i människans inre vänder sig mot ett, som man menar, felaktigt eller icke acceptabelt handlande. Det är som om det finns en referens eller en lag nedlagd i människan.
Smer har ett nyttoetiskt tänkande. Grunden för påståendet är alltså att man motiverar forskningen med ”nyttan”, samtidigt som man inte anger vad absolut värde är. Man talar om att embryot har ett skyddsvärde och samtidigt vill man tillåta experiment och destruktion av embryot. Man måste mena något annat med ”skyddsvärde”, än att embryot har ett värde och därför behöver det skyddas.
Vidare uttrycker ordföranden för Smer i Sveriges Radio att:
”Det finns de som menar att människan uppstår redan när ägget befruktas. Men det är en annan diskussion som oftast har sina rötter i religion eller andra moraliska uppfattningar.”11
Enligt min mening är detta en anmärkningsvärd kommentar. Smer blir ju direkt svaret skyldig. Det verkligt stora problemet för Smer är nämligen, vill jag hävda, att man inte själv kan motivera människovärdet eller när människan ”uppstår”. Och det är inte konstigt. Är utgångspunkten en materialistisk verklighetsuppfattning är människovärde och omdömena rätt och fel främmande och irrelevanta begrepp. Det intellektuella försvaret av människovärdet behöver ett livsåskådningsmässigt perspektiv där man erkänner att människan inte själv kan definiera sitt värde.
Slutsats
I aktuellt 28-dagarsförslag från Smer underkänns således de argument som för 40 år sedan låg till grund för att begränsa forskning på embryon till 14 dagar. Det ”etiska” försvaret för embryoforskning överhuvudtaget, och skälen för en tidsgräns, är emellertid lika tunt hos Smer som det var på åttiotalet. Det finns nämligen i båda förslagen en utgångspunkt där man varken kan eller vill man erkänna objektiva värden. Ordföranden för Smer måste därför medge att en odlingsgräns på just 28 dagar inte kan motiveras12. Avgörande för förslaget ter sig om igen vara den praktiska odlingsgränsen. Och rörelsen på det sluttande planet fortskrider. Bland forskarna kring embryonal överlevnad utanför kvinnans kropp torde knappast någon våga hävda att man i framöver inte skulle kunna odla embryon/foster längre än 28 dagar. Och vem vågar utesluta att det i framtiden skulle vara omöjligt att utveckla en konstgjord livmoder utanför kvinnans kropp? Dessutom, med ”nyttan” som argument samtidigt som människovärdet inte motiveras, bör man heller inte utesluta ett framtida fokus på foster, till exempel då det gäller behov av organ för transplantation.
Kanske är en helt nödvändig grundfråga vid etiska överväganden: Vad är då en människa? •
Noter
1. https://smer.se/2024/04/05/skrivelse-till-regeringen-se-over-regelverket-for-forskning-kring-det-mänskliga-livets-tidiga-utveckling/
2. DN-debatt 240405
3. Genetisk integritet, betänkande av Gen-etikkommittén, SOU 1984:88
4. Genetisk integritet, betänkande av Gen-etikkommittén, SOU 1984:88, Sid 136
5. Genetisk integritet, betänkande av Gen-etikkommittén, SOU 1984:88, Sid 136
6. DN-debatt 240405
7. DN-debatt 240405
8. Genetisk integritet, betänkande av Gen-etikkommittén, SOU 1984:88, Sid 137
9. Världen idag 240418
10. https://smer.se/2024/04/05/skrivelse-till-regeringen-se-over-regelverket-for-forskning-kring-det-mänskliga-livets-tidiga-utveckling/, sid 5
11. P1 Morgon 240405
12. P1 Morgon 240405