Österns Jerusalem

Bilden är från Chilgol kyrkan i Pyongyang som är en av bara två protestantiska kyrkor i Nordkorea.
Skriven av: Petter Johansson
Publicerad: 10 oktober, 2024

Nordkoreas huvudstad Pyongyang kallades en gång i tiden Österns Jerusalem. Det uppskattas att cirka 20 procent av stadens befolkning under 1930-talet var kristna. Där fanns många kyrkor, kristna skolor, universitet och sjukhus. Missionärer i Kina valde att sätta sina barn i internatskola i staden. Ett av dessa barn var Ruth Bell, senare hustru till den välkände predikanten Billy Graham, som spenderade delar av sin tonårstid i Pyongyang.

Korea kristnas

Det finns dokumenterade spår av kristendom i Korea som sträcker sig tillbaka till 1592 då en kristen samuraj vid namn Konishi Yukinaga var befälhavare i den japanska invasionsarmén. Ockupationen den gången var dock kortvarig och Yukinaga fokuserade sin mission främst mot sina egna soldater.

Under Joseon dynastin (1392–1910) var Korea i stort sett isolerat från omvärlden. Men under slutet av 1600-talet uppstod en intellektuell och filosofisk rörelse som kallades Shilhak – praktisk vetenskap. Dess anhängare fann västerländsk vetenskap som astronomi, geografi, geometri och medicin intressant, praktisk och mer verklighetsförankrad än den rådande konfuismen.

1784 blev Yi Sunghun en av de första koreanerna att konvertera till katolicismen. 1795 skrev Jeong Yak-jong den första katolska katekesen på Koreanska. Yi Sunghun, Jeong Yak-jong och många andra arresterades och dömdes till döden under den stora förföljelsen av kristna 1801. Under 1800-talet utsattes kyrkan för flera vågor av förföljelse samtidigt som den växte snabbt.

1865 gjorde den protestantiska missionären Robert Jermain Thomas från Wales sitt första besök i Korea. Den gången stannade han två och en halv månad trots hot om dödsstraff.

1866 återvände Thomas på handelskeppet General Sherman. Koreanerna som fortfarande inte ville ha någon kontakt med omvärlden, bad dem vända om. Medan skeppet seglade upp för Taedong floden kastade Thomas traktat och biblar längs stränderna. En tumultartad händelseutveckling slutade med att skeppet brändes och besättningen dödades. 

I Gapsin-kuppen 1884 blev den koreanska prinsen Min Yeong-hwan brutalt attackerad och nästan dödad. Han hade blivit svårt huggen av ett svärd. Efter att ha vårdats av den amerikanska missionären och läkaren dr. Horace Newton Allen, fick hovet ett förtroende för de kristna. Mellan 1884 och 1893 kunde därför fem missionsorganisationer etablera egna läkarkliniker.

1903 började en väckelse i staden Wosan och spreds sedan snabbt över landet. 1907 blev platsen utanför Pyongyang, där Robert Jermain Thomas dödats 40 år tidigare, hjärtat i den största väckelse som Asien upplevt.

Den andra Japanska invasionen

I slutet av 1800-talet kom Japan att gradvis att ta över makten i Korea. Den 22 augusti 1910 undertecknades det Japan-Korea annekteringsfördraget vilket var slutet för den 500 år långa Joseon dynastin.

Den japanska kejsarfamiljen ansågs vara ättlingar i rakt nedstigande led till solgudinnan Amaterasu. Varje ny kejsare som kom till makten ingick i en union med solgudinnan genom en särskild ceremoni. För att hylla unionen byggdes shinto helgedomar över hela kejsardömet där invånarna förväntades tillbe kejsaren och solgudinnan.

År 1937 befalldes att alla kristna skolor i Pyongyang skulle delta i denna tillbedjan. Medan presbytarianerna omedelbart stängde sina skolor, förklarade andra samfund att det handlade om kulturell känslighet, inte tillbedjan.

Året därpå, 1938, befalldes att kyrkornas medlemmar skulle visa sig vid solgudinnans helgedom innan varje gudstjänst och att nya helgedomar skulle byggas på kyrkans mark. Den 10 september 1938 nådde mörkret även den presbyterianska kyrkan när man bestämde sig för att lyda påbudet.

Många koreaner, som lärt sig att inte dyrka avgudar eller kompromissa med sin tro, kände sig enormt svikna av kyrkan.

Kommunismen och Juche

Redan under 1920-talet började en kommunistisk rörelse växa fram i Pyongyang. Denna hade till en början ingen stor roll i politiken. Men 1940 fanns det totalt 200000 gerillasoldater som stred mot japanerna, varav många tillhörde det kommunistiska partiet.

En av de ledande motståndsmännen hette Kim Il Sung. Han var son till Kim Hyong Jik, en kristen lärare och apotekare. Det finns uppgifter om att Kim Il Sung gick i kyrkan under sin tonårstid, innan han senare i livet blev ateist.

1940 flydde Kim Il Sung till Sovjet, där han fick militär och politisk träning. 1945 återvände han till Pyongyang, utsedd av Sovjet för att leda en kommunistisk regering. 

När kommunisterna tagit över norra delen av landet började en svår förföljelse av kristna. De kristna anklagades för att vara kontrarevolutionära och röjdes många gånger ur vägen utan rättegång. 

Efter att Koreakriget bröt ut 1950 är praktiken ingenting känt om den kristna kyrkan i Nordkorea. Många kristna flydde söderut. 

Den som idag besöker Sydkoreas huvudstad Seol missar inte de många kyrkorna – de flesta har ett stort kors i rött neonljus på taket. Under andra halvan av 1900-talet har Sydkorea sett en enorm ökning av sitt materiella välstånd. Största risken som kristen i Seol är kanske att man, precis som i väst, glömmer bort tron?

Med tiden utvecklade Kim den kommunistiska ideologin till ”Idén om Juche”. Juche påminner om den kristna tron, men där Kim Il Sung och hans ättlingar antar den gudomlig rollen. Regimen i Nordkorea håller fortfarande slavar och driver fruktansvärda arbetsläger.

Back to Jerusalem

Back to Jerusalem är en rörelse med ursprung i kinesiska husförsamlingar. Deras vision är att sprida evangeliet i det som kallas 10/40 fönstret, det vill säga från Korea till Nordafrika, som är den minst evangeliserade delen av världen.

Det finns fortfarande kristna i Nordkorea. Back to Jerusalem är etablerade på den kinesiska sidan av den Nordkoreanska gränsen. Trots stora faror tar man sig regelbundet över gränsen med biblar, mat och andra förnödenheter.

Epilog

De kristna i Korea har utsatts för många svåra prövningar genom historien. Berättelsen om påminner på många sätt om Daniel och Nebukadnessar.

”Då befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. När man hade fört fram dem inför kungen sade Nebukadnessar till dem: ’Är det sant att ni, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, inte dyrkar mina gudar och inte tillber den staty av guld som jag har låtit ställa upp? Allt är nu väl om ni faller ner och tillber den staty som jag har låtit göra, när ni hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, säckpipor och alla andra slags instrument. Men om ni inte tillber, skall ni i samma stund kastas i den brinnande ugnen, och vilken gud skall då kunna rädda er ur mina händer?’” (Dan 3:13-15)

Trots fruktansvärda konsekvenser håller Daniel fast vid att inte tillbe någon annan Gud. Men Gud räddar Daniel och hans vänner. Daniel är senare med om en liknande händelse under kung Darejaves då Gud räddar honom ur lejongropen.

Situationen för de kristna i Pyongyang ändrade sig snabbt på 1930-talet. Har du beredskap att känna igen Nebukadnessar i vår kultur?

Historien om Korea är också berättelsen om påsknattens mörker. Innan natten är slut har Judas förrått Jesus och alla de andra lärljungarna övergett honom. Judas avslutar sitt eget liv i djup förtvivlan, men de övriga lärjungarna finner vägen tillbaka.

Den högmodige Petrus som tre gånger förnekat Jesus i offentligheten, får tre gånger frågan om han älskar Jesus. Bedrövad svarar han:

”Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär.” (Joh 21:17)

Samtala med andra läsare

Vi inbjuder nu våra läsare att vara med och samtala i vår grupp på Telegram. Appen finns både för iOS och Android. Det finns också alternativ för dator.

Notiser om nya artiklar kommer direkt i appen.

Det är också möjligt att följa vår sida på MeWe, en av Facebooks konkurrenter. Vi håller den sidan uppdaterad.