”Jag vet var du bor, där Satan har sin tron.” (Upp 2:13)
Jesu ord till de kristna i Pergamon är alltjämt aktuella. Upplysningstiden må ha avskaffat djävulen och hans hantlangare till hans egen stora förtjusning men hans tron står likväl kvar och de synliga tecknen därpå blir på nytt fler. Gamla hedniska sedvänjor gör comeback. Människor söker sig till häxor istället för själavårdare, de söker kontakt med avlidna, spår sin framtid, ägnar sig åt österländsk meditation och religion, osv. Man kan rycka på axlarna åt de här företeelserna som mänskligt trams. Men det gjorde inte Jesus. Han tog den ondes makt och inflytande på människor på största allvar när han gick i närkamp med de onda andarna. Men också den moderna egocentrerade människans självdyrkan som gör anspråk på allmakt över livet, vare sig det sker genom krigens slaktande, framavlande av människor med högt IQ eller dödshjälp är uttryck för den ondes prägel av vår tid. Och från satans tron utgår dessutom ständigt anklagelser riktade mot de kristna att de är orsaken till allt ont och bakåtsträvande i den här världen, när i själva verket mycket av det goda man kan åtnjuta är den kristna trons rika frukter. Det är lätt att bli skräckslagen och tappa modet när man betraktar samtiden. Men idag möts vi av budskapet om en som är starkare och sitter på en mycket högre tron.
Där Kristus har sin tron
1. Kristus bestiger sin tron
Lärjungarna blev vittnen till Kristi tronbestigning. Hade slöjan som skiljer vår tillvaro från den himmelska dragits undan skulle de ha sett tiotusentals änglar och andra himmelska varelser rada upp sig och bilda en helig häck längs kortegevägen som ledde ända fram till den himmelska tronen, för ”Gud har farit upp under jubel, Herren under basuners jubel” (Ps 47:6). Johannes får se hur han bland änglar, 24 äldsten och fyra märkliga varelser träder fram till Guds tron (Upp 4) och rösten från tronen säger: ”Sätt dig på min högra sida” (Ps 110:1). Jesus hade själv vid sin rättegång profeterat att han skulle sitta på Guds högra sida och hans efterföljare i alla tider har vecka efter vecka instämt i hans bekännelse: ”Sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida.” Där sitter han nu i aktiv väntan på att ”alla fiender ska läggas under hans fötter” (Ps 110:1) och kristenheten väntar på att tron ska bytas i åskådande, att han ska vända åter i härlighet för att öppet och synligt manifestera denna makt, enligt sina löften: ”Ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln.” (Mark 14:62) “Han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen.” (Apg 1:11)
2. Kristus har del i allmakten
Att Kristus har satt sig på Guds tron betyder att han har allmakt. Guds tron är det högsta i tillvaron. Den som sitter på den står över allt annat hur majestätiskt och oövervinnligt det än kan synas. Till de fromma i Israels bekännelse hörde alltid detta att Gud är den som drar i historiens trådar. Men den rätten har nu också han som nu sitter på allsmäktig Gud Faders högra sida och som innan han lämnade lärjungarna sade: ”Åt mig har givits all makt i himmelen och på jorden.” Vid tronbestigningen överlämnades en bokrulle i hans hand i vilken historien står skriven och han ensam har rätt att öppna den (Upp 5:5). Hur förunderligt och märkligt är inte det att en av Adams släkte, en människa av verkligt kött och blod som vi, sitter på tillvarons högsta tron. Guds son delade tronen med Fadern av evighet, men sedan Guds son blivit människa och åter bestigit sin tron sitter där nu en människa, Jesus från Nasaret! Och han vet av egen personlig erfarenhet vad det är att vara människa.
3. Kristus vill bestiga din tron
Kristus nöjer sig inte med att bestiga skapelsen högsta tron, han vill också bestiga tronen i ditt hjärta och inte den högsta platsen där så att inget annan finns där som hans jämlike, vare sig ditt eget jag eller något som du sätter din tillit till. Han som säger att vi ska hedra våra föräldrar och lagt ner föräldrars omsorg om sina barn i människohjärtat säger också: ”Den som älskar far eller mor mer än mig är inte värdig mig och den som älskar son eller dotter mer än mig är inte värdig mig.” (Matt 10:37) Men det är hård konkurrens om hjärtats tron. Det egna jaget vill gärna behålla den och världens lockelser söker hela tiden inta den. Satan erövrar gärna den för att helt besätta en människa men är fullt tillfreds så länge inte Kristus sitter där. Nu kanske det är så att du inget hellre vill än att den himlafarne frälsaren ska sitta också på din tron, men du upplever att så mycket annat hela tiden vill klättra upp och putta ner Kristus. Och satan gör skäl för sitt namn genom att ständigt anklaga ditt samvete för synder du begått. Vad är då att göra? Då ska du på nytt vända dig till honom som har sagt: ”Jag ska inte lämna dig eller överge dig” (5 Mos 31:6). Och till den som anklagar dig får du säga: ”Jag tillhör Kristus och han har all makt. Min broder är starkare än dig och jag får för hans skull vara Guds älskade barn.” Så får du likt lärjungarna tillsammans med alla Guds barn tillbe din himlafarne frälsare och från honom bedja ner hans änglars beskydd över dig så att den onde fienden inte får någon makt över dig. Amen •