Vad är egentligen evangelium?

Evangelium betyder den Glada nyheten och det bryter skarpt mot gamla tråkiga självklarheter.
Skriven av: Fredrik Sidenvall
Publicerad: 11 mars, 2019

I vårt minnes arkiv finns mängder av ord som vi hört någon gång och som vi sedan stoppar in på hyllor för att sedan ta fram dem när de behövs för att vi ska förstå eller själva säga något. Första gången vi hör ett ord kanske det väcker vår nyfikenhet men sedan blir det något bekant som vi tycker att vi känner. Det får stå i rader av andra ord och samla damm.

På avdelningen för religiösa ord på bokstaven E finns det ett ord som vi alla har hört någon gång, som vi tycker att vi förstår på ett ungefär och som sällan väcker vår nyfikenhet; Evangelium. Får vi frågan av någon präst om evangelium är något viktigt så förstår vi säkert att vi ska svara ja. Men om vi lämnas själva med vårt ordförråd så hamnar nog ordet evangelium snart igen på sin dammiga hylla.

Syftet med denna artikel är att dra fram ordet evangelium ur minnets arkiv, putsa på det och upptäcka under dammet och smutsen att evangelium är ett guldord. Det passar inte att stoppas undan utan det ska ligga framme på en hedersplats just vid öppningen mellan minnet och medvetandet för att brukas dagligen. Så ska det visa sin kraft att sprida sitt gyllene sken omkring sig. Det ska förgylla andra ord och sprida glädje och ljus över hela livet.

Hur kan det vara så? Jo, ordet evangelium betyder – och är – den glada nyheten. Och här menas verkligen i bestämdaste mening den Glada nyheten – ett ord i ental (singularis) och med stor bokstav.

1. Evangelium betyder den Glada nyheten

Om vi människor skulle sätta oss ner och granska all information från historien och från nutiden skulle det bli enorma mängder. Tänk dig sedan att vi skulle sortera informationen så att vi i en hög lade sådant som vi kan beskriva som gamla tråkiga självklarheter och i en annan hög lade glada nyheter, då skulle högen med glada nyheter bli mycket liten.

Jag vill hävda att den bara skulle innehålla en enda sak: nämligen evangelium. Men den enda glada nyheten av rent himmelskt guld skulle väga tyngre än hela den väldiga högen av gamla tråkiga självklarheter.

Visst strömmar det över oss ständigt nya nyheter men granskar vi dem närmare ser vi snart att alla har ett liknande innehåll: Människan får gåvan att leva och finnas till, den gåvan vill hon göra det bästa av men det blir aldrig som hon tänkt sig. Människans lider och vållar lidande. Människan tar emot krav från Gud, från människor och från sig själv och lägger själv sina krav på andra.

Lön ska ges efter förtjänst och brott ska straffas. Det bräckliga livet följs av döden. Det som hotar oss och skrämmer försöker vi först förneka, sedan försöker vi besegra det, men till slut förlorar vi. För en tid och till en viss utsträckning kan människor tänka på andra men till sist är vi oss själv närmast.

Ja, ungefär så kan vi sammanfatta innehållet i det stora informationsflödet om människan. Det innehåller mycket lite nyheter utan till allra största delen gamla tråkiga självklarheter. Men den som tålmodigt vaskar i historiens slam kan en dag i silen fånga upp en främmande materia, något som inte kommer från den här världen, något som är helt annorlunda; ja, något som är helt nytt och lyser av gyllene glädje. Det är den verkligheten som ligger i ordet: den Glada nyheten, evangelium.

2. Evangelium och lagen

Evangelium kan bara förstås tillsammans med det motsatta budskapet: lagen. Det första Jesus gör när han träder fram som vuxen är att förkunna evangelium. Det ser vi i de tre första evangelierna. Evangelium är det innersta och viktigaste budskapet i det Ord som Gud själv har uppenbarat för oss människor, nämligen Bibelns heliga skrifter. Men det finns ett annat stort budskap i Bibeln och utan det budskapet kan vi aldrig förstå evangelium: Bibelns andra stora budskap till oss människor kallas för lagen.

Man kan säga att från början i Paradiset levde människan evangelium, själva livet var en del av den stora goda nyheten från Gud. Allt skimrade av guld. Någon lag behövdes egentligen inte utan människans vilja och Guds vilja var ett. Men vi vet att det blev annorlunda när den onde kom och berövade livet dess gyllene nyhet och gjorde det gammalt, luggslitet och trist. Men Gud vet vad han vill och nöjer sig inte med något annat än det fullkomliga och det vill han ge oss tillbaka.

I Guds tålmodiga arbete för att återupprätta sin plan och ge oss det fullkomliga livet så kommer Gud till oss med sin lag. Lagen är krav som Gud ställer på oss. Krav att göra det rätta och det goda, krav på ärlighet och heder, krav på rättvisa och barmhärtighet, ja, krav på kärlek och godhet.

Varje människa känner något av de kraven i sitt samvete. Vår första ingivelse brukar vara att erkänna att Guds lag är god. Med ledningen av den vill vi försöka leva och på den som grund vill vi ordna vårt liv tillsammans i samhället.

Lagen som vi upplever lite otydligt men förpliktande i våra samveten har Gud gjort mycket tydlig i sitt ord. I kapitel efter kapitel möter vi Guds tydliga krav på oss människor.

I de tio budorden blir det tydligt och klart hur vi ska förhålla oss till Gud och till vår medmänniska. Guds lag samverkar med våra samveten och blir ett starkt försvar mot vår själviskhet och ondska. Ja, med sin lag har Gud länge kunnat skydda oss människor mot oss själva och gjort det möjligt för oss att gång på gång efter krig och kaos bygga upp ordnade samhällen. Så har vi kunnat uppehålla någorlunda lag och ordning så att brott stoppas och bestraffas och det människors liv och egendom skyddas.

Men Guds lag handlar inte bara om att skapa ett drägligt liv människor emellan. Lagen är också en väg till himmelen. Lagen är det väsentliga innehållet i all mänsklig religiositet, i allt vårt sökande: Så här kommer lagens förhållande till Gud till tydligt uttryck i Bibeln:

”Vem får gå upp på Herrens berg? Vem får träda in i hans helgedom? Den som ar oskyldiga händer och rent hjärta, den som inte vänder sin själ till lögn och den som inte svär falskt. Han får välsignelse från Herren.” (Ps 24:3-5)

För de allra flesta människor känns dessa ord rimliga och rätta. Så måste väl Gud tänka och så måste vägen till himlen, till Gud, se ut. Renhet och oskuld leder till välsignelse och till himlen. Inget konstigt med det.

Den som bejakar denna religion brukar också finna många olika verksamheter och övningar som gör att man ska uppnå detta önskade tillstånd. Det vanligaste bland människor är också att man själv tolkar Guds lag på ett sätt som står i rimligt förhållande till ens förmåga. Då blir det inte så omöjligt. Tvärtom är det ju något oerhört tillfredsställande att lyckas prestera något ganska svårt och sedan bli belönad och få beröm.

Ännu lättare att nå det målet blir det ju om man inför det relativa betygssystemet, alltså om man tänker så här: det finns ju så många människor som inte sköter sig, ja, de som är riktiga busar, de får säkert en etta av Gud och jag som faktiskt anstränger mig och försöker sköta mig är ju jämförelsevis värd en femma även om jag inte är perfekt.

Nu har det förargliga inträffat att Jesus har kommit och gjort kristallklart att det är ett absolut betygssystem som gäller: Var heliga som Gud är helig! Och: Om er rättfärdighet går långt utöver de skriftlärdas och fariséernas, ska ni inte komma in i himmelriket. Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du ska inte mörda. Den som mördar är skyldig inför domstolen. Jag säger er: Den som är vred på sin broder är skyldig inför domstolen och den som säger till sin broder: Ditt dumhuvud, är skyldig inför Stora rådet, och den som säger: Din dåre är skyldig och döms till det brinnande Gehenna. Matt 5:20-21.

Med sina knivskarpa ord stänger Jesus för alltid lagens väg till himlen, han säger: det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. Hans lärjungars reaktion borde också bli vår när vi verkligen förstår vad Guds lag kräver: ”När lärjungarna hörde detta blev de förskräckta och sade: Vem kan då bli frälst?” Jesus såg på dem och sa: Vem kan då bli frälst? Ja, när lagen predikas tydligt och klart för oss då ser vi vår vanmakt, vårt misslyckande och ser att vi har all anledning att frukta Guds vrede och straff.

Men Gud har också ett annat budskap och det är detta budskap som lyser fram i Jesu svar på de skrämda lärjungarnas fråga: ”För män­niskor är det omöjligt men för Gud är allting möjligt.” (Matt 19:26) Och nu börjar vi äntligen närma oss evangelium, för det är nämligen den glada nyheten om Guds möjligheter när allt har blivit omöjligt för människan.

3. Evangeliums innehåll

Evangelium har ett innehåll: Faderns glädje över Sonen i den helige Ande är en gåva till oss.

Låt oss gör det klart för oss att lag och evangelium både kommer från Gud. Båda är sanna och giltiga budskap men de är helt olika, ja, motstridiga som plus och minus, som eld och vatten. I evangelium finns det inget betygssystem alls, där finns inga krav på oss människor, inga villkor som vi måste uppfylla, inget som vi människor måste ge för att få. I evangelium är allt en enda gåva.

I evangelium finns det inget som är kvar att göra, där är allt redan gjort. I evangelium finns det ingen rättvisa, bara nåd. I evangelium finns inget straff, bara lön. Där finns ingen död, bara liv. Där finns istället för det som är gammalt och trist bara det som obegripligt annorlunda och spännande nytt.

Evangelium är inget som ligger i linje med vad vi människor känner och tycker och vet. Evangelium hör inte till det rimliga, det står inte i samklang med vårt förnuft eller vår moral men det passar på ett underbart sätt till vår nöd, vår längtan, vår rädsla och vår skuld.

Jesus berättar några underbara liknelser för oss för att vi ska förstå evangelium. En liknelse handlar om en herde som tappat bort ett får och söker efter det tills han finner det: Då blir han glad och säger till sina vänner ”Gläd er med mig! Jag har funnit mitt får som jag hade förlorat”. En annan gång är det en kvinna som finner ett borttappat mynt. Till sist möter vi Fadern som får hem den som förrådde och svek honom och som gläder sig och omfamnar sin älskade son.

I alla dessa liknelser får vi en inblick i den treenige Guden: Fadern gläder sig över Sonen och den helige Ande innesluter dem i sin glädje. Denna gudomliga glädje bryter också fram i samband med Jesu dop. Fadern som skulle hålla sig dold i bakgrunden kunde inte hålla sig längre utan bröt fram med sin röst från himlen och ropade: Detta är min älskade son, han är min utvalde.

Evangelium innebär att du som är en stor förrädare och svikare liksom den förlorade sonen i liknelsen, du får som gåva den position, den roll som Jesus har inför Fadern. Du blir det enda fåret som är eftersökt till varje pris, du är det sökta myntet, du är den välkomnade och med glädje bejakade och utvalda. Evangelium är den glada nyheten för att det handlar om ett alldeles nytt sätt att bli indragen i den största och djupaste glädje som kan tänkas – Faderns stolta glädje över sin son.

Grunden för den glädjen är att Jesus har gått in och tagit över din ställning inför Fadern. Han har gjort sig till dig, till den som vållat Fadern sorg och besvikelse och vrede. Jesus fick därför uppleva sig mer sorgsen, mer hopplös och tröstlös än någon annan. Han blev på korset övergiven av Gud.

Därför och bara därför har du nu inte bara möjligheten utan rätten att göra anspråk på att få komma inför Gud Fadern som det trygga, frimodiga och gränslöst älskade barnet och säga: Här är jag den som du älskar så oändligt. Jag vet att du är glad att se mig, jag vet att jag är din ögonsten.

Gång på gång återvänder jag i min Bibelläsning till 1 Johannesbrevet 4:17. Där kommer evangelium till ett så tydligt och radikalt uttryck:

”I detta har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi är frimodiga på domens dag. Ty sådan som han är, sådan är också vi i den här världen.”

Guds kärlek söker att fullbordas i dig genom att du vågar gå in i Jesus positionen inför Fadern och i tro bekänna om dig själv att du i Jesus står rättfärdig inför Gud, att du är älskad i glädje och bejakad.

Detta är ett nytt budskap och det har i sig en oerhört omvälvande och förnyande kraft i djupet av en människas personlighet. I det ligger en läkedom som överträffar allt vad mänskliga terapier och behandlingar heter. Genom detta budskap bli också Faderns glädje över Sonen din glädje över Jesus och din glädje över bristfulla medmänniskor.

Det är kyrkans stora uppdrag att förkunna detta glada budskap, alltid och över allt. Där detta budskap förkunnas byggs kyrkan, där det tystnar bryts kyrkan ner och blir något onyttigt och värdelöst här i världen. Med evangeliets budskap har kyrkan den största och gladaste uppgift i mänskligheten.

4. Evangeliums form

Vi har nu talat om evangeliets innehåll. Oändligt mer finns att säga om det men det får räcka just nu. Nu behöver det också sägas att evangelium har en form. Det är inte bara ett budskap eller ännu värre en åsikt som svävar i luften. Nej, när evangelium kommer till oss med sitt innehåll kommer det också i en synlig och hörbar form.

Evangelium kommer till oss idag genom nådens medel: det är predikan om Jesus, det är syndaförlåtelsen, det är dopet och nattvardens sakrament. I allt detta räcks Jesus till oss, i tro får vi så att säga gå in i Jesus och stå i hans ställning inför Fadern som föremål för Guds stora glädje. Detta är syftet med varje rätt gudstjänst, söndag efter söndag. Gud vet att vi människor så lätt blir inkrökta i oss själva. Därför behöver vi ryckas upp ur oss själva, någon måste komma utifrån och träda över hjärtats tröskel.

Det är detta som sker i varje församling där evangelium, den glada nyheten, tar form och gestalt i nådens medel i ordet och sakramenten och genom prästämbetet som är satt att förkunna ordet och räcka ut sakramenten.

Också den onde känner till att evangelium tar sig denna yttre form och förstår därför hur avgörande viktigt det är att angripa förstöra evangeliets form i gudstjänsten och i kyrkolivet. Men Kristus är Kyrkans Herre och konung och kämpar troget med sitt ord och sin Ande för att uppehålla evangeliets form här i tiden så att alla ska få möjligheten att möta det.

(Läs också: Kristus – Skriftens kärna och stjärna)

0 kommentarer