Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor
Generic selectors
Bara exakt matchning
Sök i titel
Sök i innehåll
Sök i artiklar
Sök på sidor

Han är nådens sol – BWV 40

Om Johann Sebastian Bachs julkantat Darzu ist erschien der Sohn Gottes, BWV 40.
Skriven av: Leander Franke
Publicerad: 27 december, 2019

I maj 1723 tillträdde Johann Sebastian Bach tjänsten som Thomaskantor med uppgiften att verka för den musikaliska och allmänna bildningen (däribland även latinundervisning) av gossarna i Thomasschule samt det övergripande musikaliska ansvaret i staden Leipzigs fyra huvudkyrkor. En av de allra mest krävande, och säkert också konstnärligt liksom andligt inspirerande, uppgifterna var att förse gudstjänsterna med nykomponerade kantater till varje söndag och övriga festdagar.

För att visa sig värdig hade han liksom övriga sökande till tjänsten fått komponera och uppföra kantater som ett slags antagningsprov till tjänsten (i Bachs fall kantaterna BWV 22 Jesus nahm zu sich die zwölfe och BWV 23 Du wahrer Gott und Davids Sohn bägge avsedda för fastlagssöndagen 1723).
Särskilt krävande blev denna uppgift kring jul med dess många helgdagar i rad. Sitt första år i tjänst uruppförde han så kantaten Darzu ist erschienen der Sohn Gottes på annandag jul efter att redan dagen innan ha uruppfört sitt stora Magnificat i Ess-dur BWV 63 och för att dagen därpå uruppföra kantaten Sehet, welch eine Liebe hat uns der Vater erzeiget BWV 64 på tredjedag jul.

Vi ska titta närmare på annandagens kantat (BWV 40). Denna har sättningen 2 horn, 2 oboer, 2 violiner, viola och continuo samt solisterna alt, tenor och bas utöver vanlig fyrstämmig kör. Den relativt festliga sättningen med två horn återfinns också i andra julrelaterade verk som kantaten BWV 1 Wie schön leuchtet der Morgenstern och fjärde kantaten ur Juloratoriet.

Verkets textförfattare är tyvärr okänd men huvudstoffet är ändå hämtat ur Bibeln eller med tydlig anknytning därtill. Koralernas texter är från den tidens allmänna församlingssånger. Kantaten har däremot inte, åtminstone inte inledningsvis, någon direkt koppling till annandagens martyrtema.

1. Kör och solister i BWV 40

Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar.(1)
Inledningssatsen sprudlar av energi och glädje med verkets enda direkta bibelcitat (1 Johannesbrevet 3:8). Här är det definitivt inte Stefanosdagen utan den allmänna julglädjen som står i fokus. Åter och åter sjunger kören i samlade jubelrop eller i avancerad kontrapunktisk stämväv om glädjen över att Gud har blivit människa för att besegra djävulen och vinna himmelriket för vår skull. Denna vinning om vilken Luther säger:
”Kort sagt, en så härlig skatt och en så skön tröst byter jag inte bort mot all världens rikedomar, fröjder och strängaspel, även om alla skogens löv och markens gräs är som tungor som lovprisar mig för denna lycka. Ty i detta ord är det inte en kristen eller ens en ängel som prisar mig salig, utan alla änglars Herre som både himmelens änglar och jordiska varelser, löv och gräs, måste böja knä inför och tillbedja.”(2)

Bach verkar själv ha varit mycket nöjd med musiken till ingångskören då han senare återanvände den i sin Missa i F-dur för satsen Cum Sancto Spiritu.

2. Recitativo, tenor

Ordet blev kött och bodde i världen, världens ljus strålade på jorderunden, den store Gudasonen lämnar himmelens tron och sitt majestät för att bli ett litet människobarn. Betänk detta byte, ni som har förstånd; Kungen blev en undersåte, Herren blev en dräng och blev för oss människor, – O ljuva ord i allas öron! – född till tröst och helgelse.

Texten anknyter här till Johannesprologen och följaktligen är det tenoren, traditionellt den som har evangelistens roll i de stora kyrkliga vokalverken, som framför budskapet.

3. Koral

Synden bringar lidande; Kristus bringar fröjd, för att han kom som tröst till denna värld. Med oss är Gud nu i all nöd; Vem skulle oss kristna kunna fördöma.

Efter att i kantatens början ha utlagt texten glädjen i Jesu födelse, leder koralen (med text ur Kaspar Fügers psalm Wir Christenleut från 1592) in oss på den andra delen av Johannesbrevets text, nämligen djävulens verk. De återkommande koralerna i verket, ovanligt många för ett relativt kort verk, fungerar hela tidens som den kollektiva församlingens reflektion över den av solisterna förmedlade texten men också som överledning till nästa avsnitt. Harmoniken i koralen är på grund av textens budskap betydligt kärvare än den normalt brukar utföras. Detta tillvägagångssätt analyserar Albert Schweitzer sålunda:
”Melodin är bekant: alltså är även den allra mest vågade harmonin tillåten, för att örat i sin förväntan på melodins fortgående inte låter sig förvirras…Ju mer man ägnar sig åt hans koraler, desto mer inser man att däri lever ett tillbakahållet hängivet uttryck som i hela litteraturen inte förmår visa en andra motsvarighet.”3

4. Aria, bas

Helvetets orm, räds du inte? Den som likt en segrare krossade ditt huvud, är nu född, och de förlorade blir givna evig frid.

I basens hotfulla, närmast hånfulla, aria kopplas Kristi seger över djävulen ihop med texten ur 1 Mosebok 3:15 där Gud säger att ”Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han ska krossa ditt huvud och du ska hugga honom i hälen”. Djävulen som ju också kallas ”Ormen från urtiden” i Uppenbarelseboken 12:9. Musikaliskt målar Bach upp scenariot genom att låta orkesterns förstafiol vindla sig som en orm genom resterande instruments ”trampande”. Allt medan solistens djärva språng och spänstiga rytmer får visa vem som är hjälten i sammanhanget. Ett i Bachs musik återkommande tonsymboliskt ”knep” kommer mot slutet när han låter solistens ord ”ewigem” sjungas på en mycket lång ”evig” ton.

5. Recitativo, alt

Ormen, som i paradiset lät giftet falla över alla Adams barn, utgör inte längre en fara; Människosonen uppenbarar sig, frälsaren har blivit kött och har fråntagit henne allt gift. Var därför vid gott mod, bedrövade syndare.
Här förtydligar altsolisten kopplingen mellan den förste och den andre Adam samt ormens slutgiltiga förlust. Tonen är däremot inte triumfalisk utan ömt inkännande. Hela satsen ackompanjeras av stråk som genomgående spelar så kallade ”suck-motiv”.

6. Koral

Skaka ditt huvud och säg: vik hädan du gamla orm! Varför förnyar du ditt bett? Varför skrämmer du mig? Är inte ditt huvud krossat, och jag är genom min frälsares lidande upptagen i glädjens sal.

Till text ur Paul Gerhardts psalm Schwing dich auf zu deinem Gott konstaterar kören slutgiltigt Kristi seger. Att det fortsatt är ett allvarligt tema visar den synnerligen intrikata harmoniken. Bach låter här även basen rulla lite extra livligt när ormens krossade huvud nämns. Om djävulens verkningslösa anfäktelser vet Luther att predika:
”Jag vill intet vara, all min makt skall vara Herrens … När jag gör så och alldeles tömt mig på mitt eget kan jag säga: Vad vill du djävul? Söker du att anklaga mina goda gärningar och min egen helighet inför Gud? Se, Jag har inga; min makt är inte min egen makt, det är Herren som är min makt … Så gott vore det för den som så kan släppa sitt eget och håna djävulen med sina tomma fickor.”4

7. Aria, tenor

Gläd er, ni Kristi barn! Om än helvetesriket mullrar och satans ondska skrämmer: Jesus, som kan rädda, tar sig an sina kycklingar och vill gömma dem under sina vingar.

Först nu kommer kopplingen till dagens texter. Evangelietexten för Stefanosdagen är Matt. 23:34-39 där vers 37 lyder: ”Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte.” I denna för sångsolisten otroligt virtuosa och krävande tenoraria spelar Bach ut hela känsloregistret från ”Gläd er” (”freuet euch”) som sjungs i långa glittrande girlanger till ”skrämmer” (”erschrecken”) som hackas upp i korta brottstycken. Glädjen överväger dock, vilket också den vaggande 12/8-takten understryker. Dirigenten Hans-Christoph Rademann menar sig till och med höra hönans kacklande i orkestern.5 Skyddade från djävulens anfäktelser kan även vi frimodigt ge Kristi kärlek vidare:
”Ty så gör också hans Fader, när han överflödande och frikostigt ger allting åt alla och låter sin sol gå upp över både onda och goda. Och när ett Guds barn gör så och låter detta ske, då leds det endast av den otvungna glädje, som det känner i Gud, som ger så stora gåvor.”6

8. Koral

Jesus, se på dina lemmar i nåd, skänk oss vad vi ber om, för att vederkvicka dina bröder: Giv hela den kristna skaran frid och ett välsignat år. Glädje, glädje över glädje! Kristus besegrar allt lidande. Lycka, lycka över lycka! Han är nådens sol.

Återigen besvarar kören såsom en idealiserad menighet på solistens förkunnelse med en psalmtext, i detta fall fjärde versen ur Christian Keymanns 1646 diktade Freuet euch, ihr Christen alle. Koralen börjar i moll men vandrar genom tonarterna för att slutligen landa i ett skimrande F-dur med Kristus som nådens sol för ögonen inför det nya året:
”Att Gud har genom Evangelium byggt en ny stor himmel över oss troende, som kallas nådens himmel och är mycket, mycket större och vackrare än den synbara himmelen, därtill evig, sann och oförgänglig.”7

Noter:

1. Till alla bibeltexter används Svenska Folkbibelns översättning.

2. Luther, Martin. (1990). Kommentar över Bergspredikan. Skellefteå: Artos Bokförlag. 50.

3. Schweitzer, Albert. (1908, 2016). Johann Sebastian Bach. Leipzig: Breitkopf & Härtel. 404. 

4. Luther, Martin. (1847). Dr. Martin Luthers exegetische deutsche Schriften, neunter Band.  Erlangen: Carl Hender Verlag. 62. Författarens översättning.  

5. Om Rademanns utläggning av kantat 40, se https://www.youtube.com/watch?v=zP0tKNJI0PM

6. Luther, Martin. (1929, 1993, 2011). Om en kristen människas frihet. Stockholm: Verbums Förlag. 35f. 

7. Luther, Martin. (1846). Dr. Martin Luthers exegetische deutsche Schriften, achter Band.  Erlangen: Carl Hender Verlag. 312. Författarens översättning.  

Läs mer

Leander Franke har också skrivit en artikel om Actus Tragicus, ett av Bachs mest uppskattade körverk.

0 kommentarer

Trackbacks/Pingbacks

  1. Actus Tragicus - luthersk sorgemusik • Kyrka och folk - […] Av samme författare: Han är nådens sol – BWV 40 […]