Luk.1:26-38
Oväntat besök
Herrens moder, Maria, var nog inte särskild förberedd på sitt möte med Gud och hans budbärare. Det var inget som var planerat eller inskrivet i hennes fickkalender. Ändå hade hennes möte med ärkeängeln trots allt planerats. Den planeringen skedde i himlen! Gud hade i sitt eviga rådslut för länge sedan utsett henne. Hon utvaldes till att bli den Herrens tjänarinna som hon faktiskt var ämnad för. Tiden var inne för Gud att sända sin Son. Därför fick Maria plötsligt oväntat besök, hon fick finfrämmande. Gud sökte hennes hjärta och ville bevisa sin storhet genom att bli så liten som ett barn. Men han ville också bevisa sin storhet genom sin kärlek till henne och i sin respekt för henne som enskild individ. Gud närmar sig Maria med största respekt, ömhet och finkänslighet. Han frågar henne om lov. Så gör alltid kärleken, den frågar människan om hon vill eller inte. Det är viktigt för Gud att viljan ska vara fri till att säga ja eller nej.
Så här fungerar det vid alla nådestillfällen när Gud besöker oss. Det handlar i grunden om hans besökelse och hans tid. Det är Gud ensam som råder över sättet och tillfället. Så var det för Maria när hon fick det ofattbara uppdraget. Så är det också för oss när trons låga tänds och Kristus tar sin boning i oss. Maria blev överraskad av Gud. Hans fråga överrumplade henne totalt. Hon ställde därför frågan:
”Hur ska det ske?”
Mötet med Gud gör någonting med oss. Hans närhet är så ljuvlig, den är en himmelsk balsam för en orolig själ. Men samtidigt får denna närhet oss att bäva och tvivla. Vi har svårt att förstå hur det hela ska gå till. På vilket sätt ska Gud komma till mig? Vill Han verkligen göra det? Det är så ofattbart att han som skapat hela universum söker just mig. Vi tvivlar och ställer oss frågan: Kommer livet med Gud att passa mig? Det kan säkert passa för andra, för fromsinta och för människor som är bevandrade i Skriften. Men passar det verkligen för mig?
När Maria såg på sig själv då slog tvivlen genast till, för hon upptäckte ju sina begränsningar. Skulle hon kunna bära barnet till världen? Var hon verkligen rätt person att finnas med i Guds projekt på ett så tydligt sätt?
Den högstes kraft ska komma över dig!
När Gud kommer med sitt erbjudande så vet han alltid vad han gör! Gud vet vem han frågar. Han vet vem det är som han vänder sig till. Maria fick böja sitt förnuft under uppenbarelsen. Fastän hon tvivlade på sig själv och sin egen förmåga valde hon ändå att säga ja. Det får vi också göra! Vi får säga ja till Guds kallelse även om vi ser vår egen totala oförmåga. ”Jag tror, Herre hjälp min otro.” (Mark9:24) Allt blir annorlunda när Guds kraft vilar över oss. När Anden kommer över mig och uppfyller mig, då blir till och med det omöjliga möjligt. Jag finner plötsligt hur livet med Gud passar så perfekt. Det är som om jag alltid längtat efter Jesus. Den rättfärdighet som Kristus genom tron gett mig är som skräddarsydd och sitter helgjuten. Jag finner ro för min rastlöshet och bot för min inre ensamhet. Men det är också nu viljan att tjäna Gud kommer. Att precis som Maria ställa sig själv och sitt liv till
Herrens förfogande. Tänk att Gud även vill använda mig i sitt enorma räddningsprojekt! Jag är så liten och Gud så stor. Gud bevisar ständigt sin storhet. Då även jag kan utgöra ett verktyg i Guds mäktiga hand och i ord och handling bära Kristus till en värld som lever utan hopp och som utan honom är dömd till undergång. Över hela världen sker nu ständigt nya nådestillfällen då människor känner igen honom, tar emot honom och får sina liv förvandlade av honom. Det är den uppståndne, Guds och Marias son som alla dessa människor får möta.