Joh 20:1-18
Vi ställs idag inför ett av de mest utmanande skeendena i världen. Jesus påstås ha uppstått? Är detta möjligt?
Är han verkligen uppstånden?
Detta är en verklig fråga för de flesta av oss. Kan Jesus verkligen ha uppstått?
Vi kan se i texten att en del av Jesu lärjungar var LÅSTA. Maria undrade vart de flyttat Jesu kropp. Det fanns inte i hennes tanke att Jesus kunde ha uppstått. Vi kan sitta fast i våra tankar och fördomar. Vi kan även ha läst Bibeln och tycka att vi förstår, men det blir inte verkligt för oss. Så var det för många av de skriftlärda.
Många av oss som har en skeptisk läggning kan säga som Pilatus ”Vad är sanning?”
Vi kan även känna oss som Maria och lärjungarna, det vill säga BLÅSTA. Hoppet var borta. Allt var ju förstört. Jesus var död och nu hade någon till och med stulit hans kropp! Inget hopp. Ingen framtid.
Vi kan känna detsamma på många punkter i våra liv. Vi kanske bildligt står utanför en grav i våra liv. Det kan vara en sorg, det kan vara något som gått förlorat. Kanske var det några beslut vi fattade som vi bittert ångrar, som Petrus. Kanske var det händelser som vi inte rådde över, och det fyller oss med sorg. Det gäller relationer, arbete, livsval …
Slutligen kan vi känna oss VILSNA. Vad ska man tro på egentligen? Jesu ord ”Vem söker du efter” (v. 15), har en djup klangbotten inom oss, Vi söker och vi söker; andligt liv, hälsa, upplevelser. Men vi kanske upplever att det inre mörkret inte lättar. Vi söker och det är fortfarande mörkt.
Påskdagens hälsning: Ja, Han är sannerligen uppstånden.
Det är ett SANNINGSTECKEN.
Vi ser att de var skeptiska. Så kan det vara med oss. Maria och lärjungarna trodde inte utan vidare. De var skeptiska, men uppståndelsen överväldigade dem.
– Graven var faktiskt tom. Det gick inte att plocka fram Jesu kvarlevor.
– Änglar och Jesus visade sig.
– Bindlarna låg snyggt. Några forskare har tänkt att de låg som en kokong där kroppen var borta. Det var därför Johannes såg och trodde (v. 8). Dessa händelser övermannade lärjungarna till en övertygelse om att Jesus lever.
Men vad spelar det för roll om han har uppstått? Rör det mig?
För att vi ska förstå det ger han oss ett tecken till:
Det är ett KÄRLEKSTECKEN.
Om det är något vi hungrar efter så är det att vara älskad. Jesus söker upp Maria. Han kallar henne vid namn. Han känner henne. Så gör han med oss. Djupt i oss känner vi igen rösten. Det är ett rop från skapelsens gryning. Han ropar på oss. Han älskar just oss. Maria får ett personligt möte med Jesus. Det vill han även ge oss.
Det är också en hälsning att Jesu försoningsoffer gäller oss. Skulden är betald och vi får i stället för att vara dömda och förkastade leva i att vi är föremål för den store Gudens kärlek. Vi är benådade med förlåtelse och nytt liv!
Uppståndelsen har med Guds kärlek till oss att göra. Han vill ha en personlig relation med oss alla. Det var det Johannes visste. Det vill Guds Ande tydliggöra för varje lärjunge som kommit nära Jesus. Vi blir då alla den lärjunge som Jesus älskade (v. 2)!
Det är ett LIVSTECKEN.
Hur blir det verkligt för oss?
Där var en grav. Där var död och mörker.
Nu blir allt annorlunda; Ljus, glädje, liv. En ny morgon. För Petrus, Maria, Johannes … för dig och mig!
Trädgårdsvakten är Jesus. Vi är tillbaka i paradiset, men nu är det en annan Adam, en Adam som aldrig sviker. Han söker oss. Han finner oss. Det blir verkligt genom att han ger oss tron som en gåva.
– Han säger ett ord, och allt blir annorlunda! Bibelordet har en unik kraft! Genom det skapar Gud tro i våra hjärtan!
– Han är mitt ibland dem. Han vill möta oss just där vi är. Maria kan inte hålla fast honom, men efter himmelsfärden är han alltid med oss genom sin Ande! Guds Ande försäkrar oss att det Jesus gjorde det gäller mig!
– Det blir en hälsning till liv. Maria förde det vidare till lärjungarna och de till oss. Nu får vi förmedla hälsningen till andra. Ingenting är hopplöst, för Jesus lever idag och han vill möta var och en av oss! •