Ordet blev kött och bodde ibland oss (Joh 1:14).
Att Ordet blir kött – i jungfruns moderliv – är ett stort mysterium. Den evige får ett hjärta som slår sina första slag under moderns hjärta. Att Guds ord blir kött i en människas liv är också ett mysterium. Ordet får fäste i somliga – som i Maria – men inte i alla. Det betyder inte att Gud inte skulle vilja att Ordet blir kött i oss var och en. När vi genom evangeliet för Jungfru Marie bebådelsedag ser hur Ordet når in till Maria, så får vi också ett exempel på hur Ordet kan bli kött i oss också: genom att lyssna som Maria, tro som Maria, och be som Maria.
Lyssna som Maria
Att lyssna som Maria är att bli kvar i Ordet och inte vika undan när det blir närgånget och obekvämt. Det står att Maria blev förskräckt vid ängelns ord, alltså inte själva ängeln, och hon undrade vad orden kunde betyda. Vilka ord? ”Gläd dig, du benådade. Herren är med dig.” Det låter kanske inte särskilt skräckinjagande, men det var det för Maria. Kanske för att hon märkte att Gud kom nära. ”Herren är med dig” blev till en orolig undran: vad vill han mig? Det är när den frågan blir på allvar som Ordet kommer nära också oss, börjar få fäste. Det betyder inte att livet förändras så dramatiskt som för Maria, men det betyder att Ordet gör anspråk på oss.
Att lyssna som Maria innebär att bli kvar i Ordet också när det kräver allt av dig, men det är sist och slutligen för att Ordet önskar ge dig allt. Maria fick höra att hon skulle bli moder åt den högstes Son och om hans väldiga rike. Kände hon sig ärad – eller skräckslagen? Över vem hon skulle få modersansvar för – så fattig, ung och oerfaren som hon var – och alla konsekvenser det skulle få i hennes liv? Den första farhågan måste ha varit att hennes trolovade skulle lämna henne när han fick veta att hon bar på ett barn som inte var hans, en farhåga som också besannades när Josef ville skiljas från henne.
”Gläd dig, du benådade!” Det låter som ett hån. Men det är HERREN som är med Maria – han som gör anspråk på hela henne – med löftet om att han ska vara MED henne, som en benådad. Med Guds nåd var Maria inte ensam, inte ens när det blev som hon fruktade. Gud ledde Josefs tankar och steg till att stanna kvar vid hennes sida. Med nåd från Gud är ingen enda utlämnad. När Maria stod vid sin älskade sons korsfästa kropp gick djupa svärd genom hennes själ, men hon hade funnit nåd hos Gud. Tre dagar senare skulle hon förstå djupen i de orden: ”Gläd dig, du benådade, Herren är med dig.” Bli kvar i Ordet – och lyssna som Maria!
Tro som Maria
Ordet blir kött i en människas liv när det blir till tro, en tro som Marias. Hon tog Gud på orden, även när det var svårt att förstå och det gungade under fötterna. Hur kunde Maria tro? Tro är ett Guds verk, en gåva. Det märks också i hur Maria svarade på det Gud sagt: ”må det ske med mig som du har sagt.” Tron kom med själva orden från Gud, en tro på Honom som gav orden. Jag är Herrens tjänarinna, svarade Maria. Jag är Herrens, och jag får vara Herrens. Det är därför han talar, och vill tala. ”Tala Herre, din tjänare hör,” sa profeten Samuel. Det är trons bön. Men tron är också tillflykt. Kanske var Maria fortsatt skräckslagen, fylld med undran hur allt detta skulle kunna ske. Men vad skulle kunna lindra oron, stilla hennes undran, annat än att låta Gud fortsätta tala, låta honom vara bunden vid det som han själv hade sagt? Vad var alternativet? Att hon skulle ta kontrollen, lista ut, fixa själv?
Egentligen kom allt som tron behöver i de orden: ”Gläd dig, du benådade. Herren är med dig.” Du kan glädja dig, mitt i din förskräckelse, för Herren är med dig. Du har hans nåd, för Sonen kommer att ställas utanför Guds nåd som en förbrytare, för att vi alla – med Maria – skulle kunna ta orden till hjärtat: Gläd dig, du benådade. Herren är med dig. För att det ordet skulle kunna bli kött också i ditt hjärta, bli din tro, behövde Guds Son bli människa som oss, lida i vårt ställe och för våra synders skull. Det kan vara det allra svåraste att tro, att Gud förlåter allt det som du ser stå emot Guds ord i ditt liv, synder som du själv känner är oförlåtliga, synder som kommer tillbaka, eller synder som andra människor inte förlåter dig för. När du hör avlösningsorden är det i tro som du får säga: ”Må det ske med mig som Gud har sagt”.
Be som Maria.
Må det ske med mig som Gud har sagt. Det är trons bön som du aldrig ska sluta att be. För det kan vara så att du får slita med tron på vad Gud har sagt och med konsekvenserna av den tron. Det går svärd genom din själ också. Det vet Gud. Därför har han gett dig Marias bön, en bön om att Ordet ska bli kött och bo i dig med hela sin rikedom och glädje. Glädjen över att vara Hans, vara benådad, ha Gud med sig, och vara Herrens tjänarinna eller tjänare. Det är nåd som också du har fått, ett ord från Gud som söker fäste i ditt hjärta, att se på ditt liv som tjänst, för andra, i stora eller små uppgifter, såsom Gud varje dag tjänar dig.
Vi kan förundras över Marias tro, hennes lydnad, men när vi tänker på svärden som hon fick genom sin själ så måste vi också ödmjukas. Hon hade kunnat leva ett ”ofarligt” Svensson-liv, men för att vi skulle få någon utväg ur syndens och dödens nöd, behövde Guds Son bli människa och Maria bli hans moder. Och Marias son behövde gå igenom ett lidande som ingen annan människa behövt gå igenom. Hon kunde blott stå bredvid och betrakta det. Jag är Herrens tjänarinna. Det är din ära att få tjäna din Herre, med Herrens moder Maria, i glädje och tacksamhet över att Gud ser i nåd på dig för Jesu skull, talar till dig, för att hans ord ska bli kött i dig och väcka trons bön: JAG är Herrens tjänarinna eller tjänare. Må det ske med MIG som Gud har sagt. Amen.