Gud har farit upp under jubel, HERREN under basuners ljud.
Idag är det denna jubeldag. Vi firar idag Kristi Himmelsfärds dag, den dag och den händelse som vi bekänner varje söndag i mässan: ”uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida”. Han lämnar nu den form av närvaro som han har haft med sina lärjungar, sin kyrka under de drygt 30 år som han vandrade omkring här på jorden. Ett moln tog honom bort ur deras åsyn. Kristus återvänder till den härlighet han äger med Fadern och den Helige Ande av evighet. Vad betyder då detta att Kristus har stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida? Vad betyder det för oss kristna som lever idag, 2000 år senare?
Kristus har fullbordat vår frälsning och sitter nu på Faderns högra sida
Kristi försoningsgärning ställer mot varandra och åskådliggör både Guds gränslösa kärlek till oss syndare och vår gränslösa syndaskuld inför Gud. I en gammal julpsalm heter det, poetiskt men realistiskt uttryckt: ”O Faderns kärlek stor, Som här i Sonen bor! Genom våra synder Fördömda vore vi, Om han ej oss förvärvat Att evigt sälla bli.”
Det verk han kommit till världen för att utföra är nu fullbordat och han återvänder till Fadern. Men innan han sålunda lämnar världen, så visar han ytterligare sin herdeomsorg om sina får och lamm, om sina lärjungar, som han ju skulle sända ut i världen det största och märkligaste uppdrag som getts åt människor. De behövde alltså ännu mycket undervisning. Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar lät sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.
Kristus på Faderns högra sida leder och bevarar Kyrkan – genom nådemedlen
Guds rike, kyrkan, är inte av denna världen och fungerar inte som de världsliga rikena. Hur styrs hon då, växer till och utbreder sig? Jesus sa: Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och är döpt ska bli frälst, men dem som inte tror ska bli fördömd. Det sker således genom att predika evangelium för hela skapelsen och döpa dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.
Här i sitt nåderike, i kyrkan, styr och regerar han genom de till synes oansenliga nådemedlen. Här nämner han ordet och dopet och om dessa säger han: Predika detta! och Döp dem! Om det tredje nådemedlet, som inte är nämnt här, altarets sakrament, säger han: Gör detta! Nådemedlen ska vara i verksamhet. Och för att det nu ska kunna predikas och döpas och firas nattvard har han utvalt och utrustat sina apostlar som han nu sänder ut med detta uppdrag. Således har Herren instiftat ett särskilt predikoämbete, apostlarna och deras efterföljare intill tidens ände. Om sina apostlar säger Jesus: Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Alltså kommer det an på Herrens kallelse. Må så vara att prästen är ovärdig, även han är ju en syndare, men är han rätt kallad och insatt i sitt ämbete så står Gud bakom hans ämbetsgärning. Genom predikoämbetets tjänst styr och uppehåller Kristus sin kyrka – genom ordet och sakramenten. Här möter vi Kristus i hans profetiska ämbete.
Kristus på Faderns högra sida är inför Fadern vår advokat mot åklagaren
I Uppenbarelseboken 12 hör om en åklagare mot oss, den stora draken, den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, . . . han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud. Och det är inte svårt för honom att finna anklagelser mot oss, ”ty vi syndar dagligen och på mångahanda sätt”. På Faderns högra sida i himmelen sitter dock vår advokat, talesman och förespråkare, som är vår broder och Guds älskade Son, han som i vårt ställe har fullkomligt uppfyllt alla lagens bud och fullkomligt sonat alla våra överträdelser. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig. Här möter vi Kristus i hans översteprästerliga ämbete. Som vår himmelske överstepräst kan han därför helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem. Detta är en stor tröst och glädje som Kristi Himmelsfärds dag skänker oss; vi är inte utlämnade till mörker och hopplöshet när våra synder anklagar oss. Är Gud för oss vem kan då vara emot oss? … Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss.
Gud har farit upp under jubel, HERREN under basuners ljud. Han har farit upp som förstlingen, som huvudet för sin kropp, sin kyrka, för att vi i sinom tid ska komma efter. Ty så har han bett för oss: Fader, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara tillsammans med mig, så att de får skåda min härlighet som du har gett mig. En sådan framtid förkunnar Kristi Himmelsfärds dag för oss. Och under tiden här nere, under vår pilgrimstid, mättar han oss med Livets Bröd, och vi lever våra dagar under hans löfte: Se, jag är med er alla dagar intill tidens ände. Till detta säger vi: Amen, det är visst och sant.