Artiklar

Kyrkflytt i Kiruna

Kyrkflytt i Kiruna

I Kiruna har delar av staden flyttats för att ge plats åt malmbrytning. Under en längre tid har det förberetts för att flytta kyrkan och i augusti var det dags. Anette Asplund, uppvuxen i Kiruna, delar sina tankar om händelsen.

En stav, ett ämbete lämnades över

En stav, ett ämbete lämnades över

Veckoslutet i augusti markerade en stor händelse i modern, lettisk kyrkohistoria. Fredagen den 29 augusti, på den 32:a årsdagen av sin vigning till ärkebiskop, lade ärkebiskop Janis Vanags ned sin kräkla på altaret i Riga Domkyrka.

Stackars Arius!

Stackars Arius!

Presbytern Arius i Alexandria (ca 256-336) är (ö)känd för sin syn på Kristus. Fördömd vid kyrkomötet i Nicea 325 har han fått klä skott för allehanda avvikelser från bekännelsen antagen där.

Från Torpa via Ungern och Rhodos till USA

Från Torpa via Ungern och Rhodos till USA

Det görs många påståenden om både nutid och framtid. Vissa slår in, andra blir föråldrade direkt. Nu ska vi lyssna till den mest kända förutsägelsen om biskop Bo Giertz och hans betydelse.

“Känner ni inte att något händer?” – “Nä”

“Känner ni inte att något händer?” – “Nä”

Nyligen kom jag att av en händelse lyssna på en präst som talade om att kyrkan i nutiden ser tecken på förnyelse. Vårtecken. Prästen ställde frågan: “Känner ni inte att något händer?” Det fick igång mina tankar. Känner jag att det är något som händer? Vad prästen...

Kvinnans roll i församlingen – ett personligt perspektiv

Kvinnans roll i församlingen – ett personligt perspektiv

Jag är väl medveten om att det väcker starka känslor när man börjar tala om vad kvinnor får eller inte får göra i kyrkan. Det gäller inte bara i Sverige eller i lutherska sammanhang – det är ett globalt fenomen, vilket jag själv kan intyga. Jag flyttade hit som 25-åring och har en bakgrund i en icke luthersk kyrka.

Teologisk och filosofisk människouppfattning enligt Luther

Teologisk och filosofisk människouppfattning enligt Luther

Hos Luther och luthersk tradition undervisas om likheter och skillnader mellan teologi och filosofi. Bengt Hägglund undersöker bland annat detta i sin klassiska bok De homine: människouppfattningen i äldre luthersk tradition (1959). Nedan följer ett sammandrag av bokens första kapitel.

Händels Messias tillkomst

Händels Messias tillkomst

År 1741 komponerade Georg Friedrich Händel sitt välkända verk Messias, efter en tids sjukdom och tunga motgångar. Nils Stobaeus, pensionerad intern- och njurmedicinare, skriver nedan om historien bakom mästerverkets tillkomst. Artikeln är tidigare publicerad i Läkartidningen 15-16/2025 och publiceras här efter välvilligt tillstånd av författaren.

Sund andlighet 

Sund andlighet 

När vi talar om sund tro är ämnen kopplade till sund och osund andlighet ofta inom synfältet.

Den helige Ande– Nådens fullhet

Den helige Ande– Nådens fullhet

Johannes Chrysostomos (347–407) var ärkebiskop av Konstantinopel och en av kyrkans främsta predikanter. Hans namn betyder ”guldmun”och han var känd för sin vältalighet.

Det är stort att ta arv

Det är stort att ta arv

Följande artikel är en förkortad version av föredraget som Magnus Magnusson höll i samband med Kyrkliga Förbundets årsmöte i Mariakyrkan, Uddevalla.

Skildring från konciliet i Nicea

Skildring från konciliet i Nicea

Nedan följer ett utdrag ur Johannes Johanssons bok Livsbilder, där han återger en skildring från kyrkomötet i Nicea. Johansson blev senare, 1924, den förste rektorn på Prästgymnasiet i Göteborg. Texten är något reviderad.

Nicaenska bekännelsen – 1700 år av lovsång

Nicaenska bekännelsen – 1700 år av lovsång

I år är det 1700 år sedan den Nicaenska trosbekännelsen kom till vilket uppmärksammades på Församlingsfakulteten, FFG, i Göteborg vid bibelkonferensen i slutet av februari.
Kyrka och Folk har träffat rektor Torbjörn Johansson och talat om trosbekännelser i allmänhet och den Nicaenska i synnerhet.