En bok om en resa genom 1 200 år av kristendom i Sverige: Historien om Svenska kyrkan (Verbum, 2025). Författaren heter Lars Björksell, kyrkoherde i Halmstads församling.

Påståendet att den evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige skulle ha stulit sina kyrkor från den romersk-katolska kyrkan är en seglivad faktoid – historiskt och teologiskt ohållbar. Men ändå hörs den ofta av personer i och i närheten av den romerska kyrkan i Sverige.

Behöver du inspiration och vägledning för din bibelläsning? Här är i så fall en bok för dig! I tolv plus tolv lagom välavvägda kapitel, med förspel, mellanspel och efterspel, tar Per Ewert läsaren igenom ett knippe med röda trådar som löper från Första Mosebok till Uppenbarelseboken.

Lördagen den 18 oktober prästvigdes Sahar Sadlovsky i Immanuelkyrkan i Tuve, för prästtjänst och missionsarbete i Tel Aviv på uppdrag av Missionsprovinsen. Det var en stor högtidsdag och många var samlade för att närvara och delta i vigningsgudstjänsten och den därpå följande festmåltiden.

– en bortglömd reformatorisk röst

Den ursprungliga trosbekännelsen från konciliet i Nicea 325 avslutas något abrupt med orden ”och på den helige Ande”. Här sägs ingenting om vare sig Andens person eller verk.

Det är hundra år sedan det stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925. Mötet väckte både positiva och negativa reaktioner när det begav sig, och allt sedan dess har omdömen inneburit allt från lovord till stark kritik.

I anledning av Uppdrag gransknings program om Sankt Johannes församling i Stockholm vill jag ge några kommentarer. Jag gör det delvis i egenskap av ordförande sedan 2013 för den bostadsrättsförening som utpekas i programmet men också som privatperson, boende bredvid Sankt Johannes kyrka.

De flesta utgår väl ifrån att de, när de bekänner den nicenska trosbekännelsen, instämmer i de ord som formulerades vid kyrkomötet i Nicea sommaren 325. Det är en sanning med stor modifikation!

Den svenska kanondebatten, diskussionen om vad som egentligen är svensk kultur, har rasat i ett antal år. I början av september lanserade den utsedda arbetsgruppen under ledning av professor Lars Trägårdh sitt resultat. Nu rullar debatten vidare i ny form.

I Kiruna har delar av staden flyttats för att ge plats åt malmbrytning. Under en längre tid har det förberetts för att flytta kyrkan och i augusti var det dags. Anette Asplund, uppvuxen i Kiruna, delar sina tankar om händelsen.

Veckoslutet i augusti markerade en stor händelse i modern, lettisk kyrkohistoria. Fredagen den 29 augusti, på den 32:a årsdagen av sin vigning till ärkebiskop, lade ärkebiskop Janis Vanags ned sin kräkla på altaret i Riga Domkyrka.

Presbytern Arius i Alexandria (ca 256-336) är (ö)känd för sin syn på Kristus. Fördömd vid kyrkomötet i Nicea 325 har han fått klä skott för allehanda avvikelser från bekännelsen antagen där.

Det görs många påståenden om både nutid och framtid. Vissa slår in, andra blir föråldrade direkt. Nu ska vi lyssna till den mest kända förutsägelsen om biskop Bo Giertz och hans betydelse.

Nyligen kom jag att av en händelse lyssna på en präst som talade om att kyrkan i nutiden ser tecken på förnyelse. Vårtecken. Prästen ställde frågan: “Känner ni inte att något händer?” Det fick igång mina tankar. Känner jag att det är något som händer? Vad prästen...